Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

När strukturerat tänkande slår intuitionen

Det moderna samhällets viktigaste kännetecken är att det är baserat på vetenskap, skriver Stefan Schubert.

I förmoderna samhällen förvärvade man i allmänhet kunskap på ett ostrukturerat sätt, men efter den vetenskapliga revolutionen har våra metoder för att producera kunskap gradvis blivit allt mer rigorösa. Det är den främsta orsaken till den enastående förbättring av människans livsvillkor som vi sett under de senaste århundrandena.

Rigorösa metoder användes först främst på ett fåtal områden, såsom astronomi och matematik, men deras framgångar gjorde att de snart spred sig. Den evidensbaserade medicinen var exempelvis inspirerad av den vetenskapliga utvecklingen inom andra fält, och har i sin tur inspirerat till exempel evidensbaserad policy.

Det väcker frågan hur långt denna utveckling kan gå. Finns det något område där det ostrukturerade och intuitiva tänkandet alltid kommer vinna över det strukturerade och disciplinerade tänkandet? En vanlig uppfattning är till exempel att det intuitiva tänkandet alltid kommer vara överlägset vetenskapligt, systematiskt tänkande i ”den lilla världen” – i samspelet med våra nära och kära. Är det så?

Min uppfattning är att svaren på dessa frågor är nej. God intuition är nämligen ingenting magiskt, utan enbart förmågan att känna igen relevanta mönster och följa ändamålsenliga regler. När du till exempel intuitivt avgör att det är samma ansikte i två foton, gör du det tack vare att du har en känsla för vilka likheter mellan fotona som är relevanta, och vilka som inte är det. Med hjälp av systematiska undersökningar kan vi upptäcka vilka dessa relevanta likheter är. Vi kan skapa explicita regler som överträffar vår intuition.

Vad mer är: sådana systematiska regler kan i princip uttryckas i datorkod. Det gör att det intuitiva tänkandet inte enbart tävlar mot noggranna forskare, utan också mot allt mer träffsäkra algoritmer. Dessa algoritmer börjar nu slå den mänskliga intuitionen på område efter område – bland annat just ansiktsigenkänning.

På de områden där intuitionen fortfarande är överlägsen, är den det för att vi ännu inte lyckats skapa tillräckligt bra regler eller algoritmer, eller för att den fortfarande är snabbare och smidigare. Det finns emellertid inga skäl att tro att vi inte i sinom tid kan skapa algoritmer som slår intuitionen även på dessa områden. Om vi inte av moraliska eller politiska skäl sätter stopp för det – en fråga som faller utanför den här artikeln – kommer vi förr eller senare till den logiska slutpunkten av den vetenskapliga revolutionen: den punkt där explicita tankeregler, kodade i datorprogram, slår den mänskliga intuitionen på varje område.

Quartz: Robots are taking our white collar jobs, too (Engelska) Länk till annan webbplats.

The Physics arXiv Blog: The Face Recognition Algorithm That Finally Outperforms Humans (Engelska) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Postdoktor

    Han forskar i filosofi och skriver om forskningens nytta och syfte och hur forskare kan bidra till en bättre värld.

Du kanske också vill läsa

Krönika 11 november 2024

Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning.

Nyhet 23 oktober 2024

Carina Järvenhag

Data från appar används allt oftare i forskningen, särskilt inom medicin och hälsa. Det skapar nya möjligheter men väcker också frågor om personlig integritet, urval och vem som sk...

Debatt 2 september 2024

Rachel Irwin, Lunds universitet

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...