De viktiga förstagångsväljarna

Det förekommer alltid en viss oro när det gäller förstagångsväljarna och deras benägenhet att rösta. I de riksdagsval där valdeltagandet har minskat har minskningen varit störst bland förstagångsväljarna. Omvänt, i de val där valdeltagandet ökat har ökningen varit störst bland förstagångsväljarna.

Forskningen visar också att väljare som röstar i tre på varandra följande nationella val fortsätter att rösta. Av den anledningen är statsvetare och många andra angelägna om att ytterligare generationer väljare socialiseras in i vanan att gå och rösta. Men vad vet vi egentligen om gruppen förstagångsväljare?

Förstagångsväljare är ingen enhetlig grupp även om vi ofta behandlar dem så. Faktorer som påverkar benägenheten att gå och rösta bland samtliga väljare, gör sig också gällande inom gruppen förstagångsväljare. Det betyder att förstagångsväljare med mer intresse för politik eller från familjer med högre utbildning i högre grad röstar än förstagångsväljare med lägre politiskt intresse eller från familjer med lägre utbildning.

Vidare är det också lägre valdeltagande bland unga väljare som går yrkesinriktade gymnasieprogram jämfört med studieförberedande gymnasieprogram. Samtidigt hittar vi relativt sett lägst valdeltagande bland de förstagångsväljare som inte alls läser på gymnasiet. Vi vet också att familjebakgrund och socioekonomisk status påverkar vilket gymnasieprogram ungdomar väljer.

Det finns också – i mitt tycke – mycket intressanta åldersskillnader inom gruppen förstagångsväljare. Enligt SCB-rapporten Svenskt valdeltagande under 100 år är valdeltagandet bland ungdomar i åldrarna 19-21 år lägre än bland 18-åringar (se diagrammet nedan). Varför är det så?

Det finns två huvudsakliga anledningar som båda har med socialisation att göra. För det första bor en större andel av 18-åringarna hemma jämfört med 19-21-åringar. Enligt en undersökning som utförts på uppdrag av SBAB bor 96 procent av 18-åringarna hemma jämfört med 66, 53 respektive 39 procent bland 19-, 20- och 21-åringar. Eftersom valdeltagandet överlag är att betrakta som högt i Sverige betyder det att sannolikheten för att rösta ökar om man bor hemma med förälder/föräldrar som också går och röstar.

För det andra går en överväldigande majoritet av alla 18-åringar i gymnasieskolan. Detta betyder att sannolikheten för att man får undervisning och information om valen i skolan troligen är högre än om man slutat skolan.

Det finns således potentiellt stora mobiliseringsvinster att göra om vi riktar oss till de svårfångade förstagångsväljare som slutat gymnasiet och/eller flyttat hemifrån. Den stora frågan är givetvis hur vi fångar in dem.

Läs mer:

Oscarsson, Henrik och Holmberg, Sören. Nya Svenska Väljare. Stockholm: Norstedts

Undersökning från SBAB: Så vill unga bo Länk till annan webbplats.