Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Att studera fåglar på bästa forskningstid

Jag är bortskämd. Jag menar inte att jag var en bortskämd skitunge som blivit pinsam på äldre dagar. Det är nu jag är bortskämd och priviligierad, skriver Björn Olsen.

Utanför fönstret ligger Ischia som ett slagskepp. Det ringer ingen klocka? Okej, men om jag säger Vesuvius eller Amalfikustens vita byar, så kanske det är lättare. Just det, jag är på Capri. För att vara exakt på Villa San Michele för att skriva obskyra alster. Essän om parasitsjukdomar som drabbar folk och fä är nästan avslutad.

Vad sägs om den lilla leverflundran som finns på Öland? Plattmasken sätter sig i skallen på myror och gör dem dementa. Men hur vet man att myror är dementa? De blir uppätna av kor för att de går upp för ett grässtrå när de borde gå ner. På så sätt har leverflundrans komplicerade livscykel bundits ihop till ett av evolutionens verkliga mirakel. Vilken hjärna, eller brist på hjärna, kan ligga bakom något sådant? Googla och förundras, eller läs hellre essäerna när de kommer i tryck.

Några hundra meter ovan Villa San Michele ligger Castello Barbarossa, döpt efter den moriske piraten Rödskägg som härjade i krokarna på 1500 talet. I borgen ligger Capri fågelstation, fågelstationen med världens bästa utsikt. Sådär fyrahundra meter över havet fångar italienarna de fåglar som är på väg från Afrika och passerar Medelhavet. Kanske mot en holk i just din trädgård.

Medicinare är sällan särskilt intresserade av fåglar. Förutom de som är ornitologer, förstås. När den fågelintresserade kirurgen bökar bland tarmar och svär på op-salen i vårvärmen, är det karneval för en medicinsk ornitolog, som råkar vara infektionsläkare. Djärvt kombineras passion med profession, där flyttande fåglar är strålande möjligheter att studera fåglar på bästa forskningstid. Fåglar bär på fästingar. Är de på väg från Afrika är det sannolikt afrikanska fästingar som likt Noas Ark kan innehålla olika mikroorganismer.

Fästingarna tas hem till vårt nyöppnade Zoonosis Science Center på Uppsala Universitet. Där mosas de med diverse kemikalier innan vi börjar fiska. Med raffinerade molekylärbiologiska metoder kan vi med rätt krok hitta arvsmassa från allahanda mikroorganismer. Vad sägs om Coxiella, Borrelia, Al Kumravirus och bäst av dem alla, Chrimean Congo Hemmoragic Fever (CCHF).

Eftersom vi i en pilotstudie redan fuskat lite grann vet vi att en del fästingar som kommer flygande från söder om Sahara är bärare av CCHF. Som namnet antyder är CCHF ett blödarfebervirus. Kan det bli mer spännande?

Nu är espresson slut och jag ska promenera upp till Castello Barbarossa. En vandring i solen som fostrar själen.

Mer om skribenten

  • porträttbild Björn Olsen

    Professor

    Han skriver om forskningens villkor och om förmågan att se det oväntade. Björn Olsen forskar om infektionssjukdomar som ursprungligen kommer från djur.

Du kanske också vill läsa

Krönika 23 maj 2013

Jag funderar ibland på hur somliga grupper kan dominera en hel verksamhet. Flottan var till exempel karriärvägen för den yngre sonen i en officersfamilj eller en borgarfamilj, skri...

Nyhet 7 februari 2017

Helena Östlund

Teknik som utvecklats för nöjesindustrin passar utmärkt inom kulturarvsforskningen. Tack vare 3D-teknik kan forskare och allmänhet gå in i sedan länge försvunna träkyrkor eller kom...

Nyhet 14 april 2016

Redaktionen

Han skriver om myter och förhållningssätt till hur man bör bedriva sin forskning. Farshid Jalalvand forskar om hur bakterier kan gå i dvala under en antibiotikabehandling och sedan...