Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Svårt att tänka nytt i propositioner om forskning

I 1993 års forskningsproposition nämndes ett antal ”strategiska teknologiområden” som regeringen ansåg det vara värt att satsa extra på. De var: energiteknik, transportteknik, produktionsteknik, materialteknik, bioteknik och informationsteknik. Här nämndes också miljöteknik och infrastrukturteknik, skriver Thomas Kaiserfeld.

Femton år senare, i forskningspropositionen 2008, lanserades satsningar på ett antal nya strategiska forskningsområden. Här nämndes bland andra energiforskning, transportforskning, produktionsteknik, materialvetenskap, molekylär biovetenskap och informationsteknik. I 2008 års version hade miljötekniken delats upp på flera olika områden som hållbart resursutnyttjande, klimatforskning med mera. Det enda som försvunnit var infrastrukturtekniken med undantag för satsningar på forskning om datakommunikationssystem och e-vetenskap.

Mellan dessa två aktstycken har vi genomlevt 15 långa år av finanskriser och industrinedläggningar. Samtidigt har svenska universitets och högskolors forskning och forskarutbildning kostat uppåt en biljon kronor.

År 1993 var en annan värld. Försök tända en cigarett på nästa möte med forskningsberedningen så förstår du vad jag menar. Det sista skriket i kommunikationsteknik var minicall – en personsökare som kunde ta emot telefonnummer i en display, men som man inte kunde skicka något svarsmeddelande ifrån. Tanken var att man skulle ringa upp telefonnumret i displayen om man till äventyrs råkade komma förbi någon telefonkiosk.

Men trots att år 1993 var en annan värld har det varit påtagligt svårt att tänka nytt i forskningspropositionerna, något som återspeglar sig i deras benämningar. År 2008 hette forskningspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation”. Fyra år senare kortades det till det lite kärnfullare ”Forskning och innovation”. Säga vad man vill, men innovationslusta har i alla fall inte präglat namngivningsarbetet.

I stort och smått har våra liv förändrats ingående sedan 1993. Men i forskningspropositionerna har tiden stått still, både till innehåll och form. Och nu är det snart dags igen. Är du nyfiken på vilka olika satsningar nästa års forskningsproposition kan innehålla så har jag ett hett tips. Titta lite i den senaste. Det har varit ett pålitligt riktmärke sedan 1993.

Mer om skribenten

  • Professor i idé- och lärdomshistoria

    Han skriver om forskning och forskarvärlden. Thomas Kaiserfeld forskar bland annat om kunskapsöverföring inom jordbruket i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Du kanske också vill läsa

Krönika 12 april 2021

Krönika av Hampus Östh Gustafsson, forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som nyligen disputerade på en avhandling om humanioras legitimitet i svensk kunskaps...

Debatt 13 oktober 2015

Harriet Wallberg

Nya tider kräver nya arbetssätt. Om Sverige ska fortsätta att vara en forskningsnation i världsklass krävs en långsiktig satsning på interdisciplinär forskning och integrerad veten...

Debatt 5 februari 2020

Humtank

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kr...