Docent i pedagogik vid Göteborgs universitet
Krönika
Evidens kräver metodologisk kompetens och professionellt omdöme
Skolan ska erbjuda alla elever inte bara samma utan också bästa möjliga chans att lära utifrån egna förutsättningar, behov och intressen, skriver Joanna Giota.
Detta förutsätter att lärare har utvecklat kunskap och kompetenser som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som skollagen uttrycker det. Det kan tolkas som att lärares praktik och skolans verksamhet ska evidensbaseras för att garantera att varje elevs förutsättningar tillvaratas.
Evidensbaseringen kan hämtas från sammanställningar av forskningsstudier som görs i form av metaanalyser och systematiska forskningsöversikter. Evidensbaserad kunskap kan dock inte användas oberoende av sammanhang och de professionellas omdöme.
Min forskningsöversikt visar att lärare är osäkra på hur undervisningen ska individualiseras och gör skilda val i arbetet med eleverna. Lärare efterfrågar mer tid för kollegiala samtal om hur styrdokumentens intentioner med individualisering kan omsättas i praktiken – och därmed om vad som menas med vetenskapligt grundad kunskap och hur den kan användas.
Evidens så som den kommer till uttryck i metaanalyser och forskningsöversikter kräver en utvecklad metodologisk kompetens hos användarna då de ofta inbegriper statistiska modeller och mått. Användarna ska alltså kunna läsa, tolka och utvärdera de presenterade forskningsresultatens betydelse för en viss frågeställning såsom hur olika arbetssätt inverkar på elevernas lärande och prestationer. Frågan är: vad fångar dessa metoder och vad utesluts i kunskapsbildningen?
Användningen av evidens kräver vidare i de flesta fall ett noggrant ”översättningsarbete” från översikter till praktik där detaljerna blir avgörande. Det gäller att som lärare men också som skolledare och politiker att kunna inse evidensens möjligheter och risker och vad som står på spel i valet mellan olika forskningsresultat när de tillämpas i professionell praktik. Forskning tenderar att betraktas som långt mer säker och oproblematisk än den är. Vad evidensbaserad praktik kan vara i praktiken är alltså ingen lätt fråga.
Men har skolan och lärare kunskap och kompetenser vad gäller vetenskapligt förhållningssätt? Har de insikter i vetenskapliga metoder och dess begränsningar och därmed begränsningarna i de vetenskapliga forskningsresultaten och deras giltighet? Forskningsöversikten och andra forskare problematiserar dessa frågor och svaren som ges är inte alltid jakande, utan visar på komplexiteten i frågorna.
Frågan är också: vad är beprövad erfarenhet? När det gäller individualiserad undervisning handlar det om att man som lärare ska kunna förklara varför man organiserar och urformer lärandemiljön som man gör och hur man kan göra det bättre för att möta och främja varje elevs lärande och inre motivation. Det finns inte några omotiverade elever utan enbart lärandemiljöer som är omotiverande.
Forskningsöversikten visar att även denna fråga behöver klargöras. Annars riskerar olika ansträngningar i skolan att bara leda till planlösa insatser som inte underlättar elevernas kunskapsbildning eller förbättrar deras prestationer.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 9 september 2024
Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...