Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Skönt att få sina förutfattade meningar bekräftade

Olika samhällsvetenskapliga discipliner utgår från olika vetenskapliga grundantaganden och forskare inom olika discipliner har därför ofta ganska skilda förutfattade meningar. Politiska uppfattningar skiljer sig också ganska kraftigt åt mellan discipliner, skriver Robert Östling.

Till exempel visades i en tio år gammal enkätundersökning att 57 procent av forskare i sociologi sympatiserade med de rödgröna partierna, medan endast 27 procent av nationalekonomerna gjorde det.

Ett vetenskapligt grundantagande som är starkt inom min egen disciplin, nationalekonomi, är att mänskligt beteende i hög grad styrs av materiella drivkrafter. Till exempel köper folk mindre av en vara när priset stiger. Nationalekonomers ryggmärgsreflex är att detta i princip gäller alla livets områden. Forskning som visar att incitament påverkar beteende på oväntade områden brukar få nationalekonomer att skrocka förnöjt. Boken Freakonomics var fylld från pärm till pärm med denna typ av forskning. Det är skönt att få sina förutfattade meningar bekräftade.

En svensk studie som också har en sådan effekt på nationalekonomer publicerades nyligen i tidskriften PNAS. I studien studeras en övergång från ett system där lägenhetselen betalades gemensamt av alla hyresgäster via hyran, till ett system där elanvändningen mättes i varje lägenhet och varje hyresgäst fick betala själv för sin egen elförbrukning. Om elen betalas gemensamt uppstår ett problem likt allmänningens tragedi. Hyresgästen betalar inte för sin egen elanvändning och behöver därför inte tänka på hur mycket el hen använder eftersom kostnaden delas med tusentals andra hyresgäster. När varje hyresgäst istället surt får betala för varenda kilowattimme som förbrukas i lägenheten är incitamentet att hålla nere elanvändningen starkt.

Vad hände då vid bytet från gemensam till individuell betalning? Elanvändningen minskade med cirka 25 procent. Privatekonomiska drivkrafter har alltså stor betydelse för mänskligt beteende, helt i linje med nationalekonomisk teori. Återigen bekräftas nationalekonomernas grundantagande att mänskligt beteende är incitamentsstyrt.

Faktum är dock att den minskade elförbrukningen huvudsakligen berodde på att ett fåtal hyresgäster med mycket hög förbrukning minskade sin elanvändning. De allra flesta förändrade inte sin elanvändning alls. Där ser ni, kanske en antropolog eller sociolog skulle säga, mänskligt beteende styrs framförallt av vanor och normer! De stora flertalet försöker hålla nere sin elförbrukning även om de inte betalar för den eftersom det finns starka normer att inte slösa med energi.

Om denna artikel presenterades på ett tvärvetenskapligt seminarium skulle förmodligen diskussionen om hur hyresgästernas beteende bör tolkas kunna fortsätta en god stund. För forskare gillar precis som andra människor att få sina förutfattade meningar bekräftade. Men faktum är att samma information i vissa fall även kan göra fullt rationella aktörer med olika utgångspunkter mer oense (vilket även det har visats i PNAS).

Att kloka och empiriskt orienterade forskare kan dra vitt skilda slutsatser av samma studie är en smula bekymmersamt. Jag blev forskare för att förutsättningslöst studera samhället, inte för att reproducera en viss samhällsvetenskaplig disciplins förutfattade meningar. Jag försöker visserligen att självkritiskt granska hur jag styrs av egna förutfattade meningar, men hyser inga illusioner om att jag lyckas.

Enkätundersökning: Var står svenska samhällsvetare politiskt? (Nationalekonomiska föreningens webbplats) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Forskare

    Han skriver om nationalekonomi, politik och vetenskapliga metodfrågor. Robert Östling studerar bland annat effekten av plötslig rikedom.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 13 februari 2018

Sara Nilsson

Att offentliggöra sin forskning som så kallade preprints , före granskning och publicering, är vardag inom vissa fält. Fenomenet – som vissa forskare uppfattar som oumbärligt och...

Nyhet 7 juni 2017

Redaktionen

Han skriver om forskningsexcellens och vad som avgör hur snabbt forskningsidéer kan omsättas i publikationer. Kasper Moth-Poulsen forskar vid Chalmers och försöker utveckla nya met...

Debatt 17 oktober 2017

Mats Alvesson och Roland Paulsen

Det produceras enormt mycket forskning som aldrig blir läst eller ger relevanta kunskapsbidrag. Mats Alvesson och Roland Paulsen vid Lunds universitet, oroas över att frågan om vem...