Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Tredje uppgiften viktigare än någonsin

I mitt första blogginlägg skrev jag att man måste bjuda på sig själv för att nå ut till en bredare allmänhet. För visst är det kul när ens snoppskämt får spridning, skriver Emma Frans.

Om vi bortser från detta så framkom det kanske inte varför jag anser att det är så viktigt med den tredje uppgiften – att forskare förmedlar kunskap till allmänheten? Men jag tror faktiskt att den tredje uppgiften är viktigare än någonsin.

Internet och sociala medier har resulterat i att vi har ett enormt informationsbrus. Det ställer höga krav på individen att själv avgöra vad som är relevant information och vad som är dynga. Idag är det dessutom lättare än någonsin att hitta informationskällor som bekräftar ens åsikt. Detta fenomen kallas konfirmeringsbias – ett systematiskt tankefel som innebär att vi har en tendens att leta reda på information som stämmer överens med det vi redan tror eller vill tro, även om den mesta informationen går emot våra uppfattningar.

Vid ebolautbrottet i Västafrika 2014 uppmärksammade den medicinska tidskriften British Medical Journal hur falsk information om ebolaviruset spreds med hjälp av Twitter. Rädsla i kombination med brist på adekvat information på sociala medier är en grogrund för medicinska konspirationsteorier vilket hindrar möjligheten att förebygga och behandla sjukdomar. Även i Sverige spreds det myter om att ebola framställts av forskare och att sjukdomen kan botas med kolloidalt silver. Ett annat exempel är anti-vaccinationsrörelsen som effektivt lyckats sprida medicinsk desinformation med hjälp av sociala medier.

Antibiotikaresistens och epidemier är förmodligen några av de största hot mänskligheten står inför idag. Men dessa hot är också bra exempel på fenomen som effektivt kan motverkas med hjälp av adekvat medicinsk information. Att medicinska myter sprids på sociala medier illustrerar hur oerhört viktigt det är att hälsomyndigheter och forskare är närvarande på dessa plattformer för att bemöta denna desinformation men även för att bistå med korrekt information.

Ni undrar såklart hur allt detta hänger samman med snoppskämt? Att någon skulle ta medicinska råd från en humortwittrare är väl lika orimligt som att en playboymodell skulle kunna få människor att avstå från att vaccinera sina barn? Well, en av anti-vaccinationsrörelsen frontfigurer är den före detta playboymodellen Jenny McCarthy som utnyttjat sitt kändisskap för att sprida medicinsk desinformation. Jag tänker i och för sig inte gå så långt som att uppmuntra forskare att posera nakna för att få ut medicinsk information. Eller vänta? Kanske en kalender för att öka medvetenheten om antibiotikaresistens där forskare poserar? Kan bli bra. Pax för februari!

Mer om skribenten

  • Emma Frans

    Postdoktor

    Hon skriver om aktuella ämnen och vill förmedla vetenskap på ett underhållande sätt. Som postdoktor vid University of Oxford forskar Emma Frans om långsiktiga effekter av centralstimulerande läkemedel vid adhd.

Du kanske också vill läsa

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...

Nyhet 5 november 2024

Redaktionen

Hot och angrepp. Dubbla yrkesroller. Ett växande berg av administration och akademiskt hushållsarbete som inte ger meriter. Vilka möjligheter har egentligen dagens forskare att ägn...

Debatt 4 november 2024

Janne Flyghed, Stockholms universitet

Dramatiskt skärpta straff och anonyma vittnen. Så vill regeringen minska brottsligheten och motverka de kriminella gängen, trots att det saknas belägg för att åtgärderna har någon ...