Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Tredje uppgiften viktigare än någonsin

I mitt första blogginlägg skrev jag att man måste bjuda på sig själv för att nå ut till en bredare allmänhet. För visst är det kul när ens snoppskämt får spridning, skriver Emma Frans.

Om vi bortser från detta så framkom det kanske inte varför jag anser att det är så viktigt med den tredje uppgiften – att forskare förmedlar kunskap till allmänheten? Men jag tror faktiskt att den tredje uppgiften är viktigare än någonsin.

Internet och sociala medier har resulterat i att vi har ett enormt informationsbrus. Det ställer höga krav på individen att själv avgöra vad som är relevant information och vad som är dynga. Idag är det dessutom lättare än någonsin att hitta informationskällor som bekräftar ens åsikt. Detta fenomen kallas konfirmeringsbias – ett systematiskt tankefel som innebär att vi har en tendens att leta reda på information som stämmer överens med det vi redan tror eller vill tro, även om den mesta informationen går emot våra uppfattningar.

Vid ebolautbrottet i Västafrika 2014 uppmärksammade den medicinska tidskriften British Medical Journal hur falsk information om ebolaviruset spreds med hjälp av Twitter. Rädsla i kombination med brist på adekvat information på sociala medier är en grogrund för medicinska konspirationsteorier vilket hindrar möjligheten att förebygga och behandla sjukdomar. Även i Sverige spreds det myter om att ebola framställts av forskare och att sjukdomen kan botas med kolloidalt silver. Ett annat exempel är anti-vaccinationsrörelsen som effektivt lyckats sprida medicinsk desinformation med hjälp av sociala medier.

Antibiotikaresistens och epidemier är förmodligen några av de största hot mänskligheten står inför idag. Men dessa hot är också bra exempel på fenomen som effektivt kan motverkas med hjälp av adekvat medicinsk information. Att medicinska myter sprids på sociala medier illustrerar hur oerhört viktigt det är att hälsomyndigheter och forskare är närvarande på dessa plattformer för att bemöta denna desinformation men även för att bistå med korrekt information.

Ni undrar såklart hur allt detta hänger samman med snoppskämt? Att någon skulle ta medicinska råd från en humortwittrare är väl lika orimligt som att en playboymodell skulle kunna få människor att avstå från att vaccinera sina barn? Well, en av anti-vaccinationsrörelsen frontfigurer är den före detta playboymodellen Jenny McCarthy som utnyttjat sitt kändisskap för att sprida medicinsk desinformation. Jag tänker i och för sig inte gå så långt som att uppmuntra forskare att posera nakna för att få ut medicinsk information. Eller vänta? Kanske en kalender för att öka medvetenheten om antibiotikaresistens där forskare poserar? Kan bli bra. Pax för februari!

Mer om skribenten

  • Emma Frans

    Postdoktor

    Hon skriver om aktuella ämnen och vill förmedla vetenskap på ett underhållande sätt. Som postdoktor vid University of Oxford forskar Emma Frans om långsiktiga effekter av centralstimulerande läkemedel vid adhd.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 14 januari 2020

Carina Järvenhag

När Nobel Prize Museum arrangerade Forskarhjälpen för nionde året i rad var temat fullkorn. Som vanligt hjälpte högstadieelever över hela landet till med forskningen. – Idén känns...

Nyhet 16 september 2019

Natalie von der Lehr

Wellcome Trust är en av världens största privata forskningsfinansiärer och har en lång tradition av samverkan med samhället. Det handlar inte bara om att informera och engagera uta...

Nyhet 11 juni 2019

Natalie von der Lehr

Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa egna plattformar för redaktionellt innehåll om forskning. Det menar Magnus Bremmer som nyligen startade det digitala bil...