Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hobby med allvarsamma inslag: räkna årets sommarpratande forskare

Idag, den 3 juni, släpps årets lista på Sommarvärdar, skriver Malin Sandström.

Jag är uppvuxen med Sommar i P1, som familjetradition. Långt innan webbens lättillgängliga svar på ”Vem ska prata idag?” och möjligheter att poddlyssna i efterhand eller på språng brukade vi slå på radion i princip varje sommardag och låta oss överraskas av dagens talare. Ibland hade vi riktig tur och fick höra någon som både pratade om något intressant och valde bra musik. Någon enstaka gång var det en forskare.

Då var det spännande – jag kände inga forskare och knappt några naturvetare, så de halvmytiska personerna i radion var liksom så nära jag kunde komma. När sommarvärdslistorna blev lättillgängliga på nätet började jag räkna forskare varje år och pricka in dagarna i min kalender, och så småningom började jag posta mina sammanräkningar på min blogg (det var då jag sent omsider insåg att jag faktiskt inte var den enda som räknade).

Det brukar vara 6-7 personer med något slags forskningsanknytning de flesta år som jag räknat. I år också: Antje Jackelén som är blivande ärkebiskop och professor i teologi (25/6), Simon Kyaga som är överläkare och nydisputerad inom psykiatri (27/6), Anders Bárány som är teoretisk fysiker och medlem i KVA-kommitten som utser Nobelpristagare i kemi och fysik (30/6), samhällsforskaren Bi Puranen (8/8), överläkare och professor Agnes Wold (11/8) och paleogenetikern Svante Pääbo (14/8).

Ibland tycker jag det känns lite småfånigt att räkna ”forskarhuvuden” på det här viset, men det känns också fortfarande relevant – efter att antal omgångar i debatten om hur forskare ser på samhället och hur samhället ser på forskarna har jag insett att varje kontaktyta mellan dessa två ofta disparata världar är väldigt värdefull, mer än vad det verkar vid en första anblick.

Det finns visserligen betydligt fler sätt att komma i kontakt med forskare och forskning nu än när jag var kunskapstörstande tonåring, efter internets, poddradions och play-on-demand-servicens intåg, men antalet tillfällen att publikt samtidigt vara både forskare och personlig är fortsatt få. Trots att det finns så många fascinerande personligheter i den akademiska världen.

Jag inbillar mig att för varje sommarpratande forskare finns det en bunt lyssnare i andra änden som går från att mentalt se en virrhårig galning i vit rock till att se en helt vanlig människa. Och kanske minst lika viktigt – för varje sommarpratande forskare finns det en hel bunt andra forskare som ser att allmänheten kan vara lika intresserad av forskare som av musiker, skådespelare och författare.

Who´s the Scientist? Seventh graders describe scientists before and after a visit to Fermilab. (English) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • porträttbild Malin Sandström

    Community Engagement Officer

    Hon skriver om beräkningsbiologi, dataexplosionen och att göra övergången från forskare till akademins yttre kretsar. Malin Sandström arbetar med neuroinformatik.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 14 januari 2020

Carina Järvenhag

När Nobel Prize Museum arrangerade Forskarhjälpen för nionde året i rad var temat fullkorn. Som vanligt hjälpte högstadieelever över hela landet till med forskningen. – Idén känns...

Nyhet 16 september 2019

Natalie von der Lehr

Wellcome Trust är en av världens största privata forskningsfinansiärer och har en lång tradition av samverkan med samhället. Det handlar inte bara om att informera och engagera uta...

Nyhet 11 juni 2019

Natalie von der Lehr

Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa egna plattformar för redaktionellt innehåll om forskning. Det menar Magnus Bremmer som nyligen startade det digitala bil...