Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Så fick jag plötsligt hjälp av världens rikaste man

Under den senaste tiden har jag försökt lyfta blicken från den egna lab-bänken och vara visionär. Inte bara inom ramen för mina egna forskningsprojekt utan för hela mitt ämnesområde, skriver Jens Sundström.

Jag har fått uppgiften att vara koordinator för ett projekt som syftar till att utveckla en nationell strategisk forsknings- och innovations agenda med inriktning på växtförädling och växtbioteknik. Titeln för agendan är: Växtbioteknik för en biobaserad ekonomi.

En stor uppgift för en liten lektor, men jag är inte är ensam. Under de senaste åren har VINNOVA i samarbete med Energimyndigheten och Formas beviljat akademiska forskare och den forskningsintensiva delen av svenskt näringsliv medel för att upprätta strategiska forsknings- och innovationsagendor inom vitt skilda ämnesområden: En avfallshantering i världsklass, Internet of things och Effektiva gröna godståg är några exempel. Målet som myndigheten satt upp är att etthundra agendor ska formuleras om hur forskning och innovationer ska kunna stärka Sveriges konkurrenskraft.

Jag vet ju att mina egna projekt är de mest intressanta, men en utmaning med de strategiska forskningsagendorna är att man måste formulera varför hela ens ämnesområde är intressant och angeläget för hela samhället.

Och så fick jag plötsligt hjälp av världens rikaste man. Inte i monetära medel utan med att formulera varför en satsning på modern växtförädling är viktig. Som en kommentar på den IPPC-rapport som presenterades i veckan förklarade Gates varför Bill och Melinda Gates-stiftelsen satsar betydande medel på modern växtförädling:

”- Nya fröer, som är mindre känsliga för svår torka och klarar förändringar i temperaturer, kommer att bidra till att mildra effekterna.”… av den kommande klimatförändringen.

Tack Mr Gates, kunde inte ha formulerat det bättre själv!

Nu handlar vår agenda inte bara om hur vi ska klimatanpassa de grödor vi odlar här i Sverige utan också hur vi ska kunna ta fram nya grödor som producerar helt nya produkter. Tillexempel nya oljegrödor som kan bidra till att ersätta fossil olja som utgångsmaterial till maskinoljor

Vår vision som den formulerats av Sylwan, Fagerström och Obama är:

Forskningen inom livsvetenskaperna kommer att få lika stor betydelse för samhället under det 21:a århundradet som forskningen inom fysik och kemi fick under det 20:e. Vi ska förmå biologiska produktionssystem, ytterst drivna av solen, att ge oss inte bara bränsle och mat, utan dessutom en mängd andra nyttigheter, inklusive ett hållbart flöde av råvaror till många fabriker. Detta ska åstadkommas genom att vi ska återge vetenskap och teknik sin rättmätiga plats och skörda deras möjligheter.

Det är en vision som förpliktigar och i maj ska agendan vara färdig. Än finns det dock goda möjligheter att ge förslag på vad vi ska inrikta oss på genom att lämna kommentarer nedan.

Tack på förhand!
/ Jens

FN:s rapport lyfter tydliga klimathot - Vetenskapsradion Nyheter | Sveriges Radio Länk till annan webbplats.

Optimistisk Bill Gates tror på förändring - Vetenskapsradion Nyheter | Sveriges Radio Länk till annan webbplats.

Jens Sundström: Jordbruket anpassar sig till nytt klimat 23 januari 2014 - Vetenskapsradion På djupet | Sveriges Radio Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Jens Sundström

    Samverkanslektor

    Han skriver om betydelsen av ett vetenskapligt synsätt i debatten om genteknik. Jens Sundström forskar om de genetiska mekanismer som bestämmer när barrträd ska sätta kottar.

Relaterat innehåll

Krönika 17 januari 2024

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

Debatt 22 november 2023

Ramon Wyss, professor emeritus KTH

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.

Nyhet 13 september 2023

Johan Frisk

Lärosätena vill minska utsläppen av koldioxid. Samtidigt finns det behov av tjänsteresor för forskningssamarbete. Idag har flera universitet minskat sina koldioxidutsläpp jämfört m...