Tillit ger bättre utbildning och forskning

Delegationen, som inrättades av regeringen år 2016, har bland annat i uppdrag att stödja statliga myndigheter att utveckla en mer tillitsbaserad styrning och ledning.

Vid Umeå universitet arbetar vi numera utifrån tillitsbaserad styrning. Det innebär att institutioner och fakulteter ges större utrymme att utforma verksamheten utifrån universitetets gemensamma vision. Konkret betyder det bland annat att verksamhetsplaneringen har ett tydligt bottom up-perspektiv, med ett större handlingsutrymme för medarbetarna.

När styrningen baseras på tillit till professionalitet och kompetens, hamnar fokus i större utsträckning på verksamhetens syften och behov. Det för även med sig större frihet och ökat eget ansvar för universitetets medarbetare, vilket antas påverka både utbildning och forskning positivt. Min uppfattning är att de flesta vid lärosätet är nöjda med rektors beslut i frågan.

Avsikten med tillitsbaserad styrning är att komma bort från detaljreglering, med dess tydliga kontrollfunktioner och rapporteringskrav. Skälet är att detaljstyrningen resulterar i minskat handlingsutrymme, ökad administration och bristande helhetsperspektiv. Med inspiration från New Public Management, NPM, har många svenska lärosäten under senare år styrts utifrån preciserade mål och detaljerade resultatuppföljningar för att säkerställa att målen nåtts.

Och det är just begreppet säkerställande som använts för att motivera detaljstyrning och granskningar. I en enkätundersökning år 2010 ansåg närapå 70 procent av de tillfrågade universitetslärarna att den ökade byråkratiska styrningen varit negativ för kärnverksamheten. Man kan nog anta att den uppfattningen fortfarande gäller.

Idag är granskningar ett generellt fenomen i samhället, med allt fler tillsynsmyndigheter som ska granska och analysera olika delar av den statliga verksamheten. Inom högskolesektorn fick Universitetskanslersämbetet, UKÄ, år 2015 i uppdrag av regeringen att granska lärosätenas interna kvalitetsutveckling av högre utbildning. Granskningen är helt i linje med detaljstyrning enligt NPM och föga förvånande konstaterade UKÄ nyligen att lärosätena måste blir bättre på att säkerställa rutiner, processer och kopplingar inom verksamheten. Alltså; tydligare mål och detaljerade uppföljningar. En inte alltför djärv gissning är att vi nog kan förvänta oss en motsvarande granskning av forskningskvalitet vid våra lärosäten inom en inte alltför avlägsen framtid, om inget annat sägs.

Så, hur ska då högskolorna egentligen agera? Leva upp till förväntningarna om tillitsbaserad styrning eller fortsätta på den inslagna vägen, kantad av detaljstyrning och kontroll? Här tycks inte heller våra folkvalda riktigt ha bestämt sig för vilken inriktning som ska gälla. Så vi får väl hoppas att Tillitsdelegationens slutsatser får genomslag, eftersom ökad tillit leder till bättre resultat.

Utredning: Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten - Regeringen.se Länk till annan webbplats.