Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Vem gynnas av prövoperioder för doktorander?

I mars förra året meddelade UKÄ att Karolinska institutet var tvunget att sluta anställa blivande doktorander som FOU-praktikanter (en tidsbegränsad anställning) innan de antogs till forskarutbildningen skriver Anna Ilar.

UKÄ menade att förfarandet bröt mot både högskoleförordningen och högskolelagen eftersom KI ansågs använda perioden som en prövoperiod där personer utnyttjades som skuggdoktorander.

Under denna stormiga tid utförde jag via Medicinska Föreningens doktorandsektion en enkätundersökning bland doktoranderna på KI. Vi frågade om tiden innan de antogs som doktorander för att få en tydligare bild av vilka aktiviteter de ägnade sig åt före antagningen. De som varit så kallade ”pre-doktorander” på KI innan de antogs hade framförallt varit anställda som forskningsassistenter, FoU-praktikanter eller arbetat som kliniker.

660 svarade på enkäten. Resultaten visar framförallt att begreppet skuggdoktorand inte nödvändigtvis är knutet till en viss anställningsform, utan att dessa individer kan vara allt från obetald arbetskraft till personer som anställs under mer ordnade former. Jag vågar därmed påstå att prövoperioder förekommer i olika omfattning och former på alla lärosäten som har doktorander.

Mer än hälften av de tillfrågade doktoranderna i vår studie stödde faktiskt införandet av en legaliserad prövoperiod. Jag undrar om doktorander vid andra lärosäten – där man antagits till forskarutbildningen utan att behöva prövas – skulle dela denna uppfattning? Ett vanligt argument emot prövoperiod är ju att doktorandtiden är en utbildning, och att doktoranden är kvalificerad till den om grundläggande behörighet anses uppfylld.

I de fall där FoU-praktiken gått korrekt till verkade många anse att det var ett sätt för både doktorand och handledare att testa om relationen och doktorandprojektet funkade, innan man tog sig an forskarutbildningen. Men det fanns också exempel på att prövoperioden lett till problem för den som skulle antas, vilket gjorde att vissa inte ville stanna i akademien efter sin examen. Det är också viktigt att påpeka att den här undersökningen endast nådde dem som faktiskt blev doktorander på KI. Vi vet inte vad som hände med dem som aldrig antogs.

Bland inspelen till den nya forskningspropositionen gissar jag att det kommer att finnas lärosäten som efterlyser lagändringar som gör det tillåtet att pröva doktorander innan de antas. Själv förordar jag i första hand en öppen utlysning med en gedigen rekryteringsprocess, som ger utrymme för flera intervjuer och arbetsprov.

Doktorander behöver också mer kunskap om hur de ska gå till väga om de behöver byta handledare eller vill avsluta forskarutbildningen. Det är inte alltid doktorander vet att de har sådana rättigheter. Dessutom kan nog både doktorander och lärosäten bli bättre på att använda sig av den individuella studieplanen vid meningsskiljaktigheter. Lärosätena har möjlighet att avbryta anställningen om doktoranden inte fullföljt sina åtaganden.

Vad tycker du? Ska prövoperioder tillåtas för doktorander?

Mer om skribenten

  • Anna Ilar

    Doktorand

    Hon skriver om forsknings- och utbildningspolitiska frågor som ligger henne varmt om hjärtat. Anna Ilar forskar om luftburna ämnen kan öka risken för ledgångsreumatism och är vice ordförande för fackförbundet Sulf.

Relaterat innehåll

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Nyhet 16 januari 2024

Natalie von der Lehr

När doktoranden disputerar står en doktorstitel på spel. Det händer dock ytterst sällan att en avhandling underkänns. Varför är det så och borde regelverket kring disputationer för...

Krönika 16 augusti 2023

Givetvis borde vi lägga fram manus som kan ändras efter disputationen. Då spelar ju faktiskt opponentens och betygsnämndens synpunkter roll, skriver Bengt Johansson.