Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Transporternas pulsåder

Dagens globala ekonomi är nära sammanlänkad med transporter. Om man jämför den globala ekonomin och transportekonomin så ökar faktiskt den sistnämnda mer, skriver Fredrik Ahlgren.

Jag är själv mycket förundrad över hur en sladd kan kosta mig som slutkonsument en dollar inklusive frakt från Kina. Tanken är svindlande, att världen har blivit så liten i och med internet och den globala transportekonomin att man kan sitta hemma och beställa direkt från en återförsäljare i Kina – och detta dessutom fraktfritt.

Historien förtäljer att containeriseringen av sjöfarten började 1955 i USA då en lastbilsentreprenör började transportera containers på fartyg istället för att packa varor. Det fick omvälvande konsekvenser då varornas värde eller beskaffenhet inte längre var intressant, det man köpte var en container som flyttades. Ungefär som på internet där ett datapaket bör ta sig fram mellan två noder oavsett innehållet.

Vad har sjöfarten för miljöpåverkan? Frågan är befogad då den ofta framställs som ett mycket energieffektivt och därmed miljövänligt transportslag – vilket det också ur flera aspekter är. Att transportera stora mängder med varor långa sträckor över havet är mer resurseffektivt än alternativen. Nu finns det kanske inte så många andra alternativ än just flyget när det gäller att transportera varor från exempelvis Sydamerika till Europa.

De största containerfartygen är runt 400 meter långa och kan lasta över 19 000 TEU, där 1 TEU motsvarar en 20 fots container. De här fartygen har otroligt stora motorer (det är faktiskt världens största dieselmotorer) med effekter på uppåt 80 000 kW (vilket motsvarar närmare 108 000 hk för er som ännu inte anammat SI-systemet).

Ett sådant här fartyg förbränner ungefär 300 ton olja varje dygn – vilket lätt kan bli 8 000 ton på en enda resa från exempelvis Kina till Europa. Det kan verka mycket om man inte sätter in siffrorna i ett sammanhang, men utslaget på den enorma lastförmågan är det ändå mer bränsleeffektivt än något annat transportalternativ. Det vill säga om vi inte räknar med segelfartygen. Trots att sjöfarten står för ungefär 90 procent av den totala globala transportvolymen är dess fraktion av de totala koldioxidutsläppen mindre än 3 procent.

Sjöfarten har stora problem att tackla. Havet är en känslig miljö och tidigare har oljeutsläpp varit i allmänhetens fokus. Alla minns nog de stora oljekatastroferna som fått ödesdigra konsekvenser för djurlivet. Numera är även buller, liksom blandningen av ballastvatten och luftutsläpp heta områden.

Mer om detta i ett senare inlägg, till dess kan ni fundera på den här frågan: Hur kan elektronikdetaljhandeln i Sverige överleva om fler upptäcker att samma eller likvärdiga produkter går att handla för en tjugondel av priset inklusive frakt med ett enkelt klick på en hemsida?

Mer om skribenten

  • Doktorand i sjöfartsvetenskap

    Han skriver om sin resa från sjöofficer till akademiker och om sjöfartens koppling till det globala klimathotet. Fredrik Ahlgren forskar om energieffektivisering av fartyg.

Du kanske också vill läsa

Krönika 6 november 2024

Seminariet är en möjlighet för doktorander att testa sina idéers bärkraft. Samtidigt kan kritiken upplevas som ett hot. David Brax skriver om vikten av en sund seminariekultur.

Nyhet 5 november 2024

Natalie von der Lehr

Hur mår egentligen dagens doktorander? Och vilka är de största fallgroparna på vägen mot en doktorsexamen? Curie har pratat med tre forskarstuderande om doktorandlivets utmaningar ...

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.