Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Önskelista för tvärvetenskaplig forskning

Den internationella kunskapsmätningen PISA har varit på den politiska kartan det senaste året efter Sveriges elevers låga resultat i jämförelse med andra länders, skriver Marie Wiberg.

Flera personer med olika kunskaper har försökt ge ett svar på varför svenska elevers resultat dalar i internationella kunskapsmätningar. För att vända trenden så behövs åtgärder – men vilka? Tyvärr finns ingen snabb och enkel lösning. Det handlar om att göra relevanta forskningsstudier men framförallt att lyssna på forskarnas resultat från vetenskapliga studier kring detta. Men vilka är forskarna i det här sammanhanget?

Forskning kring internationella kunskapsmätningar är tvärvetenskaplig, den engagerar statistiker, beteendevetare, forskare från utbildningsvetenskap, matematiker, naturvetare, lärare m.fl. Hur ska vi skapa bra forskning kring internationella kunskapsmätningar? Hur kan vi underlätta den tvärvetenskapliga forskningen? Så här inför jul tänkte jag passa på och skriva en kort önskelista på sådant som de som granskar, hanterar och bedömer tvärvetenskapliga projekt skulle behöva reflektera över för att underlätta den tvärvetenskapliga forskningen:

(1) Skapa finansieringsmöjligheter så att det förenklar att arbeta tvärvetenskapligt mellan olika discipliner.

(2) Granskare bör lära sig att bedöma tvärvetenskapliga projekt och man bör använda granskare från de olika inblandade disciplinerna.

(3) Var medveten om att en artikel kan se olika ut i olika ämnen när det gäller innehåll, struktur, längd, typ av referenser etc.

(4) Värdesätt artiklar och deras innehåll oavsett vilken tidskrift de kommer från och se till att de premieras på sina egna villkor.

(5) Publiceringsstrategierna skiljer sig åt mellan olika ämnen och peer review fungerar olika inom olika discpliner. Det gäller såväl med avseende på hur anonym den är och den tid den tar som vilken typ av feed-back som erhålls och hur den förväntas bemötas.

Dessa punkter bör de som arbetar med tvärvetenskap vara medvetna om och reflektera kring. Även om det ibland är tufft att bedriva tvärvetenskap så leder ofta tvärvetenskap till nya spännande forskningsfrågor och svar – vilket gör det värt allt extra slit.

Slutligen vill jag tacka dem som läst mina inlägg och önska alla en härlig julledighet och ett gott nytt år!

Mer om skribenten

  • porträttbild Marie Wiberg

    Unviersitetslektor

    Hon skriver om unga forskare, kunskapsprov och hur man mäter kunskapsnivåer. Marie Wiberg forskar i gränslandet mellan statistik och psykologi och är ledamot i Sveriges unga akademi.

Du kanske också vill läsa

Krönika 24 januari 2022

Krönika av Britt Farstad, lektor i svenska språket, som skriver om barns nyfikenhet och risken för att målstyrning lägger hinder i vägen för kunskapsinhämtning.

Nyhet 14 januari 2015

Redaktionen

Han skriver om möten och varför de är så viktiga för kreativa processer. Fredrik Lundell, lektor på KTH, forskar om strömningsfysik och studerar tvärvetenskapligt hur biobaserade m...

Nyhet 19 februari 2019

Helena Östlund

Tvärvetenskapligt samarbete kan ge resultat som aldrig gått att uppnå annars. Som när danska genetiker fann världens äldsta dna-spår av pest i benfragment – 18 år efter att arkeolo...