Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hur gör man en ingenjör?

När de flesta av lärarna och andra som är engagerade i civilingenjörsprogrammet för Farkostteknik nyligen träffades på programinternat pratade vi förstås om detta. Vår uppgift är i praktiken betydligt större än att ”göra en ingenjör” skriver Fredrik Lundell.

Vi ska varje år bidra till att ungefär 100 unga vuxna går från studentflak till lastbilskonstruktör, eller någon annan ingenjörsuppgift. Vid en första anblick är detta ganska enkelt: man definierar ett antal kurser med ett bestämt kursinnehåll, erbjuder undervisning av olika slag som täcker detta innehåll och tenterar av det.

Men en ingenjör ska ju dessutom kunna använda kunskaperna på ett ingenjörsmässigt sätt. Ingenjörsmässighet är inte lätt att definiera men jag fick nyligen en text Länk till annan webbplats. från Magnus MackAldener och Fredrik Swartling på Scania som täcker mycket av vad som ingår. När jag läser detta och reflekterar över mig själv som ingenjörslärare känns det lite motsägelsefullt att jag ska utbilda ingenjörer:

1. Jag är själv civilingenjör men har aldrig arbetat som ingenjör, eftersom jag haft fullt upp med mina lärar- och forskarkarriärer.

2. Jag har heller inte någon tydlig bild av hur modern gymnasieundervisning ser ut, så jag vet inte riktigt vad studenterna kan när de börjar, eller hur de är vana att lära sig saker.

Alltså: en begränsad kunskap om studenternas kunskaper och förmågor när de börjar och en ofullständig bild av hur de ska arbeta när de är klara. Trots detta är den ingenjörsutbildning jag och mina kolleger ger inte så pjåkig! De djupa grundläggande och generiska kunskaper vi ger är helt klart användbara i ingenjörsarbete. Men naturligtvis kan vi bli bättre!

Hur man kan kombinera undervisningsmetoder, teori och praktik med målet att kunskaperna blir djupa, generiska och tillämpbara, samtidigt, funderar jag mycket på. Naturligtvis får det inte kosta för mycket eller skapa ohållbara arbetssituationer för lärare och studenter. Jag har en favoritmetod för den här typen av utmaningar: postit- lappar, lagom många kreativa kolleger och en vägg att sätta lapparna på.

Vid programinternatet lyckades vi samla ihop och strukturera upp drygt hundra förbättringsåtgärder, i kategorier på ett sätt som gör det möjligt att ta sig an dem en efter en. Jag återkommer till detta när strukturerandet är klart. Men ett är säkert: steg för steg blir vi bättre!

Mer om skribenten

  • porträttbild Fredrik Lundell

    Lektor

    Han skriver om möten och varför de är så viktiga för kreativa processer. Fredrik Lundell forskar om strömningsfysik och studerar tvärvetenskapligt hur biobaserade material kan skapas av till exempel nanocellulosa från träd.

Du kanske också vill läsa

Debatt 20 november 2024

Ulrika Wallén, Svenskt Näringsliv

Dagens system för att finansiera högre utbildning har mer än 30 år på nacken. Nu ska resurstilldelningen reformeras och Svenskt Näringsliv har fem förslag till regeringen på hur de...

Krönika 16 oktober 2024

Ibland kan ämnet som gav dig kalla kårar under skolåren väcka ditt intresse senare i livet. Julia Qiu skriver om hur hon fick en helt ny syn på matematik när hon började sin master...

Debatt 24 april 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...