Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hur gör man en ingenjör?

När de flesta av lärarna och andra som är engagerade i civilingenjörsprogrammet för Farkostteknik nyligen träffades på programinternat pratade vi förstås om detta. Vår uppgift är i praktiken betydligt större än att ”göra en ingenjör” skriver Fredrik Lundell.

Vi ska varje år bidra till att ungefär 100 unga vuxna går från studentflak till lastbilskonstruktör, eller någon annan ingenjörsuppgift. Vid en första anblick är detta ganska enkelt: man definierar ett antal kurser med ett bestämt kursinnehåll, erbjuder undervisning av olika slag som täcker detta innehåll och tenterar av det.

Men en ingenjör ska ju dessutom kunna använda kunskaperna på ett ingenjörsmässigt sätt. Ingenjörsmässighet är inte lätt att definiera men jag fick nyligen en text Länk till annan webbplats. från Magnus MackAldener och Fredrik Swartling på Scania som täcker mycket av vad som ingår. När jag läser detta och reflekterar över mig själv som ingenjörslärare känns det lite motsägelsefullt att jag ska utbilda ingenjörer:

1. Jag är själv civilingenjör men har aldrig arbetat som ingenjör, eftersom jag haft fullt upp med mina lärar- och forskarkarriärer.

2. Jag har heller inte någon tydlig bild av hur modern gymnasieundervisning ser ut, så jag vet inte riktigt vad studenterna kan när de börjar, eller hur de är vana att lära sig saker.

Alltså: en begränsad kunskap om studenternas kunskaper och förmågor när de börjar och en ofullständig bild av hur de ska arbeta när de är klara. Trots detta är den ingenjörsutbildning jag och mina kolleger ger inte så pjåkig! De djupa grundläggande och generiska kunskaper vi ger är helt klart användbara i ingenjörsarbete. Men naturligtvis kan vi bli bättre!

Hur man kan kombinera undervisningsmetoder, teori och praktik med målet att kunskaperna blir djupa, generiska och tillämpbara, samtidigt, funderar jag mycket på. Naturligtvis får det inte kosta för mycket eller skapa ohållbara arbetssituationer för lärare och studenter. Jag har en favoritmetod för den här typen av utmaningar: postit- lappar, lagom många kreativa kolleger och en vägg att sätta lapparna på.

Vid programinternatet lyckades vi samla ihop och strukturera upp drygt hundra förbättringsåtgärder, i kategorier på ett sätt som gör det möjligt att ta sig an dem en efter en. Jag återkommer till detta när strukturerandet är klart. Men ett är säkert: steg för steg blir vi bättre!

Mer om skribenten

  • porträttbild Fredrik Lundell

    Lektor

    Han skriver om möten och varför de är så viktiga för kreativa processer. Fredrik Lundell forskar om strömningsfysik och studerar tvärvetenskapligt hur biobaserade material kan skapas av till exempel nanocellulosa från träd.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 19 april 2022

Redaktionen

Hon skriver om tradition och kreativitet och att skriva njutbara akademiska texter. Rebecka Göransdotter är doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och knuten till...

Nyhet 25 februari 2020

Siv Engelmark

Gemensamma forskningsprojekt stärker den vetenskapliga grunden i skolan och på lärarutbildningarna. Idéerna ska komma från lärare och slipas till forskningsfrågor i samarbete med f...

Nyhet 3 april 2017

Redaktionen

Hon skriver om litteraturens betydelse och sina tankar kring lärarutbildningen. Britt Farstad disputerade på en avhandling om astronomen och författaren Peter Nilsson och undervisa...