Professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet
Krönika
Sätt pengarna i arbete
Frågan om sparade forskningsanslag har åter igen dykt upp i debatten – nu senast efter en artikel i Dagens Nyheter. Förra gången saken var aktuell var 2013 då Riksrevisionen kom med en innehållsrik rapport, skriver Thomas Kaiserfeld.
Den identifierade det bärande problemet, att en tiondel av forskarna fick hälften av de externa anslagen. Det innebar att de inte riktigt hann göra av med medel i samma takt som de flöt in. Till detta kom förstås alla kända incitament och randvillkor som bidrar till att forskare samlar pengar i ladorna, exempelvis osäkra anställningsförhållanden.
Problemet kan lösas på många sätt. Mer medel kan styras över direkt till universiteten så att andelen externa anslag minskar. En annan lösning är att satsa på andra områden än de som ständigt är föremål för olika program: livsvetenskaper, miljövetenskaper, nanovetenskaper och några till. Ytterligare en lösning är att ge medel till bredare lager av forskare och inte bara den tiondel som redan får hälften av medlen.
Ministern för högre utbildning och forskning har också i en intervju reagerat på problemet. Hennes svar sprider dock osäkerhet. Å ena sidan verkar hon positiv till att öka basresurserna direkt till universitet och högskolor för att förbättra karriärmöjligheter och anställningsvillkor. Det viktiga är förstås då att dessa pengar går till tjänster som blir utlysta. I annat fall är ju inte mycket vunnet. Å andra sidan poängterar hon att life science och klimat redan nu har pekats ut som viktiga insatsområden för framtiden. En sådan satsning kommer helt säkert att bidra till att ytterligare medel läggs på hög. Inget av dessa två områden har ju varit precis underfinansierade de senaste tjugo åren.
Min egen tolkning är att det går att slå två flugor i en smäll. Om ministern kan förmå sig att hitta nya, intressanta och tidigare underfinansierade forskningsområden och lägga rejäla extrasatsningar där så kommer pengarna att sättas i arbete på ett helt annat sätt än om de hamnar i samma gamla slitna fickor som alltid. Samtidigt kommer en större andel kvinnor få tillgång till medlen nästan automatiskt. Nu gäller det bara att vara innovativ och utveckla processerna för att identifiera nya forskningsområden. Det hon försökt sig på hittills, en forskningsberedning och samarbete med de stora svenska exportföretagen har gjorts många gånger tidigare och kommer inte att räcka.
Artikel i DN: Bidrag ökar till forskning – men lämnas orörda Länk till annan webbplats.
Artikel i DN: Forskningsminister vill se över systemet - DN.SE Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Ingen information tillgänglig