Krönika
Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 4) Öppna, kritiska, offentliga samtal
Almedalsveckan i Visby med öppna seminarier och event beskrivs ofta som något unikt i både svensk och internationell press, skriver Annika Olsson.
Vem som helst kan slinka in och delta i ett samtal om vad som helst tillsammans med experter, ansvariga politiker och andra medborgare. Den sortens öppna, kritiska och offentliga samtal utgör grunden i och för den vetenskapliga verksamhet som i olika former bedrivs dagligen vid svenska högskolor och universitet.
Föreläsningar, seminarier, disputationer – det pågår ständigt öppna, kritiska offentliga samtal runt om i landet. Och tack och lov för det. För det öppna, kritiska och offentliga samtalet är en grundbult som vi måste skydda och värna (det är också den grundläggande anledningen till varför kulturtidskrifter behöver stöd av staten, för att anknyta till en annan just nu pågående diskussion).
Vi som professionella måste kunna gå i varandras fotspår och ha möjlighet att granska både den utbildning och forskning vi bedriver. Men vi måste också värna och vårda våra öppna och kritiska samtal som vem som helst kan delta i. Utan kritisk granskning och en kritisk diskussion där både svåra och obekväma frågor ställs i offentliga och öppna rum av olika slag, riskerar vetenskapen att tappa förtroende och underminera sin egen essens.
Mer om skribenten
Du kanske också vill läsa
Krönika 26 november 2024
Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...
Nyhet 5 november 2024
Hot och angrepp. Dubbla yrkesroller. Ett växande berg av administration och akademiskt hushållsarbete som inte ger meriter. Vilka möjligheter har egentligen dagens forskare att ägn...
Debatt 4 november 2024
Dramatiskt skärpta straff och anonyma vittnen. Så vill regeringen minska brottsligheten och motverka de kriminella gängen, trots att det saknas belägg för att åtgärderna har någon ...