Krönika
Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 4) Öppna, kritiska, offentliga samtal
Almedalsveckan i Visby med öppna seminarier och event beskrivs ofta som något unikt i både svensk och internationell press, skriver Annika Olsson.
Vem som helst kan slinka in och delta i ett samtal om vad som helst tillsammans med experter, ansvariga politiker och andra medborgare. Den sortens öppna, kritiska och offentliga samtal utgör grunden i och för den vetenskapliga verksamhet som i olika former bedrivs dagligen vid svenska högskolor och universitet.
Föreläsningar, seminarier, disputationer – det pågår ständigt öppna, kritiska offentliga samtal runt om i landet. Och tack och lov för det. För det öppna, kritiska och offentliga samtalet är en grundbult som vi måste skydda och värna (det är också den grundläggande anledningen till varför kulturtidskrifter behöver stöd av staten, för att anknyta till en annan just nu pågående diskussion).
Vi som professionella måste kunna gå i varandras fotspår och ha möjlighet att granska både den utbildning och forskning vi bedriver. Men vi måste också värna och vårda våra öppna och kritiska samtal som vem som helst kan delta i. Utan kritisk granskning och en kritisk diskussion där både svåra och obekväma frågor ställs i offentliga och öppna rum av olika slag, riskerar vetenskapen att tappa förtroende och underminera sin egen essens.
Mer om skribenten
Du kanske också vill läsa
Nyhet 4 mars 2025
Riksbankens Jubileumsfond satsar 60 miljoner kronor på att göra humaniora och samhällsvetenskap mer tillgängligt för en bredare publik. Satsningen RJ Konst och kultur består av sju...
Krönika 3 mars 2025
Det klagas ibland på att forskare inte är tillräckligt engagerade i samhällsdebatten. Marie Flinkfeldt skriver om villkoren för forskare att diskutera och debattera offentligt.
Nyhet 22 januari 2025
Prestation och konkurrens eller lärande och lagarbete? Hur ser tillvaron ut för doktorander idag? Hur lär de sig navigera i akademin och vilken roll spelar handledaren? Curie Talks...