Krönika
Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 4) Öppna, kritiska, offentliga samtal
Almedalsveckan i Visby med öppna seminarier och event beskrivs ofta som något unikt i både svensk och internationell press, skriver Annika Olsson.
Vem som helst kan slinka in och delta i ett samtal om vad som helst tillsammans med experter, ansvariga politiker och andra medborgare. Den sortens öppna, kritiska och offentliga samtal utgör grunden i och för den vetenskapliga verksamhet som i olika former bedrivs dagligen vid svenska högskolor och universitet.
Föreläsningar, seminarier, disputationer – det pågår ständigt öppna, kritiska offentliga samtal runt om i landet. Och tack och lov för det. För det öppna, kritiska och offentliga samtalet är en grundbult som vi måste skydda och värna (det är också den grundläggande anledningen till varför kulturtidskrifter behöver stöd av staten, för att anknyta till en annan just nu pågående diskussion).
Vi som professionella måste kunna gå i varandras fotspår och ha möjlighet att granska både den utbildning och forskning vi bedriver. Men vi måste också värna och vårda våra öppna och kritiska samtal som vem som helst kan delta i. Utan kritisk granskning och en kritisk diskussion där både svåra och obekväma frågor ställs i offentliga och öppna rum av olika slag, riskerar vetenskapen att tappa förtroende och underminera sin egen essens.
Mer om skribenten
Du kanske också vill läsa
Nyhet 14 augusti 2024
Hon skriver om hur akademin fungerar och relationen till det omgivande samhället. Marie Flinkfeldt forskar vid Uppsala universitet om samtal och kommunikation inom välfärdsstaten. ...
Debatt 17 juni 2024
Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...
Nyhet 17 juni 2024
Ett enkelt föremål kan berätta en stark historia. Nobelprismuseets nya utställning innehåller över 280 saker från Nobelpristagare, ting som vittnar om märkvärdiga upptäckter och li...