Filosofie doktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet
Krönika
Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 4) Öppna, kritiska, offentliga samtal
Almedalsveckan i Visby med öppna seminarier och event beskrivs ofta som något unikt i både svensk och internationell press, skriver Annika Olsson.
Vem som helst kan slinka in och delta i ett samtal om vad som helst tillsammans med experter, ansvariga politiker och andra medborgare. Den sortens öppna, kritiska och offentliga samtal utgör grunden i och för den vetenskapliga verksamhet som i olika former bedrivs dagligen vid svenska högskolor och universitet.
Föreläsningar, seminarier, disputationer – det pågår ständigt öppna, kritiska offentliga samtal runt om i landet. Och tack och lov för det. För det öppna, kritiska och offentliga samtalet är en grundbult som vi måste skydda och värna (det är också den grundläggande anledningen till varför kulturtidskrifter behöver stöd av staten, för att anknyta till en annan just nu pågående diskussion).
Vi som professionella måste kunna gå i varandras fotspår och ha möjlighet att granska både den utbildning och forskning vi bedriver. Men vi måste också värna och vårda våra öppna och kritiska samtal som vem som helst kan delta i. Utan kritisk granskning och en kritisk diskussion där både svåra och obekväma frågor ställs i offentliga och öppna rum av olika slag, riskerar vetenskapen att tappa förtroende och underminera sin egen essens.
Relaterat innehåll
Nyhet 28 november 2023
Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...
Debatt 22 november 2023
Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.