Starta ett kunskapskrig mot alternativa fakta

När jag började skriva deckare kändes det spännande att få använda fantasin och dikta ihop akademiska skandaler av sådan dignitet att de till och med orsakade ond bråd död.

Men trots att jag hittar på är det ingen som anklagar mig för att ljuga. Litteratur är istället något vi ofta upphöjer och ser som ett värdefullt bidrag till människors utveckling. Det beror naturligtvis på att vi förmår att skilja på verklighet och fiktion. Åtminstone när fiktionen håller sig inom sin givna ram, som i en sagobok, en deckare eller i annan skönlitteratur.

Men vad händer när den inlärda skillnaden mellan fiktion och verklighet långsamt luckras upp och flyter samman?

Men vad händer när den inlärda skillnaden mellan fiktion och verklighet långsamt luckras upp och flyter samman? När även sådant som borde vara sant är påhittat och när vi matas med alternativa fakta som låter påskina att de är lika rimliga som de verkliga?

Stockholm skakades nyligen av en terrorattack då en man stal en lastbil och inledde en vansinnesfärd på Drottninggatan med avsikten att döda så många som möjligt. Under den första kaotiska timmen då vi visste så lite om vad som hänt, vilka som drabbats och vad som skulle ske härnäst var vi alla i ett skriande behov av korrekt information.

Vid stora kriser, olyckor och katastrofer blir vi påminda om hur viktigt det är att kunna lita på den information som ges. Det kan handla om liv eller död.

Under terrorattentatet rapporterade till exempel flera medier om skottlossning på olika platser, uppgifter som senare visade sig vara felaktiga. Men tänk om informationen istället varit korrekt fast inte nått ut? Då kunde ännu fler ha kommit till skada. Information är aldrig enkelt och det är lätt att göra fel, även när uppsåtet är gott. I synnerhet i en krissituation då vi måste agera snabbt.

Numera måste vi också handskas med falska nyheter och obekräftade rykten som medvetet sprids i samband med katastrofer i syfte att föra ut egna politiska budskap. Sådant fick vi också uppleva i kölvattnet av terrorattacken.

Just nu finns en stor medvetenhet om vikten av korrekt information och källkritik. Diskussionen om alternativa fakta förs överallt och har gett upphov till många artiklar och samtalsämnen. Informationsspridningen under terrorattacken har blivit ännu ett.

Det som är nytt för vår tid är att fiktionen, det påhittade, dyker upp i sammanhang där våra system ännu inte räcker till.

Att vissa far med osanning är naturligtvis inget nytt utan lika gammalt som människan själv. Tack vare de lagar och system som finns i en fungerande demokrati lyckas vi med jämna mellanrum avslöja politiker som ljuger eller forskare som fuskar.

Det som är nytt för vår tid är att fiktionen, det påhittade, dyker upp i sammanhang där våra system ännu inte räcker till. Vi har sedan några månader en amerikansk president som ständigt ljuger. Vi har sociala medier där vem som vill kan sprida sina politiska budskap utan de krav på opartiskhet och objektivitet som gäller för våra traditionella medier. Vi har stora grupper i samhället som söker sin information på alternativa nyhetssajter som Avpixlat och Nya Tider.

När systemen som kan avslöja alternativa fakta inte räcker till, blir vår egen förmåga att tänka kritiskt avgörande. Här har våra universitet och högskolor en avgörande roll. Kunskap är den bästa och kanske enda medicinen som hjälper mot alternativa fakta.

På våra lärosäten finns en fantastisk kunskapsbank och så mycket kompetens som kan komma fler till del. I dessa tider borde våra forskare ge sig ut på missionsresor bland folket och på alla upptänkliga sätt arbeta för bildning inom olika områden, inte minst historia där vi vet att många har stora kunskapsluckor.

Professor Dick Harrisson medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet och skriver intressanta och folkbildande texter om vår historia utifrån aktuella händelser. Det finns säkert fler goda exempel.

Låt oss hjälpas åt och tillsammans starta ett kunskapskrig mot alternativa fakta. Om alla bidrar kommer vi att vinna.