Labbet som testar teorier i verkligheten

När jag ringer upp Helena Hansson är hon i Dalsland och intervjuar hantverkare inom smide, textil och keramik. Intervjuerna är en del av ett EU-finansierat forskningsprojekt om hållbar designutveckling i Dalslånged och Fengersfors, Bassano del Grappa i Italien samt på Färöarna och Bornholm.

– Jag började intressera mig för hantverk och deltagande design under mina studier i industridesign i Umeå på 1990-talet. Att väva in brukaren i processen och ha deras behov i fokus blev centralt för mig, säger Helena Hansson, som skrev sin doktorsavhandling om att designa tillsammans på ett hållbart sätt.

Arbetet med hantverk var en reaktion mot idéer om massproduktion, förklarar hon.

– Jag har istället utgått från gräsrötterna och från platsen. Oavsett om jag är i Dalsland, Kenya eller Göteborg.

Fysisk mötesplats för hållbara lösningar

Därför blev hon intresserad när det så kallade Omställningslabbet skulle invigas i Frihamnen i juni 2023. Labbet var en del av utställningen Prototyp Göteborg, som i sin tur var en del av stadens 400-årsfirande.

Jag har istället utgått från gräsrötterna och från platsen. Oavsett om jag är i Dalsland, Kenya eller Göteborg.

Omställningslabbet är en fysisk mötesplats med målet att hitta hållbara lösningar för framtiden genom att låta forskare, allmänhet, näringslivet och representanter för Göteborgs stad tillsammans testa och bygga olika modeller (prototyper).

– När jag kontaktade Prototyp Göteborg upptäckte jag att premisserna var väldigt ”luddiga” och öppna, vilket passade mig utmärkt. Det fanns en nyfikenhet i vad vi kunde lära oss tillsammans, säger Helena Hansson.

Resultatet blev att hon flyttade en av sina kurser inom mastersprogrammet ”Embedded design” till Omställningslabbet i Frihamnen. Studenterna skulle undersöka prototypens roll i en organisatorisk process och samtidigt lära sig samspela med olika aktörer. Uppdraget var att ta fram ett utekök som hade beställts av Centrum för hav och samhälle vid Göteborgs universitet för att visa hur mat från havet kan användas på nya sätt.

Intervjuade potentiella användare av köket

Förutom bygget av själva köket innehöll kursen användarstudier, verkstadsstudier och framtagning av ritningsunderlag. Parallellt pågick teoriseminarier med skrivuppgifter i syfte att främja reflektion. I uppgiften ingick också att endast återbrukat material fick användas, vilket innebar många turer till materialdepåer och återvinningscentraler.

– Studenterna började med att intervjua potentiella användare av köket, både forskare från Centrum för hav och samhället och andra människor som var kopplade till arbetet i Frihamnen. De fick också spekulera kring andra framtida användare och arbeta med konkreta frågor om tillgänglighet, till exempel för barn och rullstolsburna.

Det mobila köket byggdes under tre intensiva dagar under ledning av Egnahemsfabriken på Tjörn och deras volontärer samt forskare och studenter från Göteborgs universitet och elever från KV Konstskola.

– Från början var tanken att bjuda in en mer diversifierad grupp till bygget, men tidsbrist och regelverk kring bland annat säkerhet gjorde det svårt att arbeta på det sätt som förespråkas i teorin, säger Helena Hansson.

När forskare möter allmänheten

Hon tycker ändå att samarbete blev lärorikt och gav viktiga insikter i vad som händer när professionella möter amatörer och olika yrkesgrupper förs samman.

– En slutsats är att fler behöver vara involverade i design- och byggprocessen om vi ska hitta hållbara lösningar. Det behövs även tid att reflektera över själva processen och här har forskaren en viktig roll. När forskare möter allmänheten behöver vi också använda ett språk som fler förstår, säger Helena Hansson.

Just nu står uteköket i en container i Frihamnen. Förutom att användas av Centrum för hav och samhälle vid ett flertal events, har det varit med på en turné om stadsutveckling med Prototyp Göteborg. I Bergsjön, Hammarkullen, Västra Frölunda och Biskopsgården har olika föreningar bjudits in att laga mat i köket. Det användes även av studenter från Chalmers som jobbade på plats i Omställningslabbet under fem veckor.

När forskare möter allmänheten behöver vi också använda ett språk som fler förstår.

Helena Hansson har också skrivit en artikel i pedagogik om erfarenhetsbaserat lärande, vilket förespråkar en vävande rörelse mellan teori och praktik. Det praktiseras även vidare i ett internationellt projekt med fokus på lärande och mobilitet, som är ett samarbete mellan högskolan HDK-Valand vid Göteborgs universitet och Parsons designskola i New York.

Testa idéer om förändring i praktiken

När höstterminen 2023 startade på HDK-Valand gick också studenter, forskare och lärare tillsammans till Frihamnen för att diskutera prototypens roll.

– Prototypen kan vara ett sätt att testa idéer om förändring i praktiken, lära sig från det för att sedan utveckla nya teorier som kan testas vidare, säger Helena Hansson.

Cecilia Helsing, utställningsansvarig för Prototyp Göteborg berättar att Omställningslabbet förhoppningsvis ska finnas kvar i Frihamnen i ytterligare tre–fem år. Tanken är att få in ”prototypandet” i stadens organisation som en motor för att få fram nya idéer, projekt och forskning om hållbar utveckling.

– Vi vill att det ska fortsätta att vara en plats för olika aktörer som arbetar med omställning och hållbarhet, säger hon.