Forskare ger röst åt socialt arbete i sin podd

Det hela började med ett utvecklingssamtal och frågan vad Kristina Alstam, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, skulle vilja utveckla vidare.

– Jag kände en frustration över hur frågan om organiserad kriminalitet används som politisk slagpåse, och hur lite socialt arbete hörs i debatten. Frågan är brinnande aktuell, berättar hon.

Hon har tidigare medverkat i samtal med politiker och offentliga paneldebatter, men ville gärna nå ut till en större målgrupp. Tanken att starta en podd låg nära till hands.

Humor underskattat analysinstrument

Kristina Alstam tänkte redan från början att hon helst ville samarbeta kring podden med sin kollega Annelie de Cabo, även hon universitetslektor vid samma institution.

– Jag kände att det blir roligt. Vi ska inte vara gravallvarliga när själva ämnet är det, förklarar hon.

– Humor är ett underskattat analysinstrument. För att kunna skratta åt någonting komplicerat krävs att man förstår ganska mycket, lägger Annelie de Cabo till.

Podden startade våren 2023 och hittills har det blivit tre avsnitt per termin.

– Vi skulle behöva minst dubbelt så många avsnitt, vi hinner inte reagera på allt dumt som händer. Men tiden och budgeten styr, kommenterar Kristina Alstam.

Skillnad på att vara neutral och objektiv

Varje poddavsnitt börjar med ett samtal mellan Kristina Alstam och Annelie de Cabo där de sätter scenen för ämnet och presenterar ett sammanhang genom att prata igenom historisk bakgrund och forskning från samtiden. Den inbjudna gästen finns med i studion från början och lyssnar.

Vi skulle behöva minst dubbelt så många avsnitt, vi hinner inte reagera på allt dumt som händer.

– Ibland fångar gästen upp någonting som blir en del av diskussionen, det är meningen, påpekar Annelie de Cabo.

De båda forskarna är tydliga med att de har åsikter, och varnar även känsliga lyssnare för specifika uttalanden i början av varje avsnitt.

– Det finns ingen neutral forskare. Socialt arbete är en politiserad arena och ett politiskt instrument. Men vi baserar våra åsikter på kunskap från forskning, menar Annelie de Cabo.

– Det är skillnad mellan att vara objektiv och att vara neutral. Redan när vi formulerar en forskningsfråga tappar vi neutraliteten, men sedan gäller det att utforska frågan objektivt, poängterar Kristina Alstam.

Forskare har ett ansvar att peka ut problem i omvärlden

När Tidöavtalet presenterades efter valet 2022 blev Kristina Alstam och Annelie de Cabo oroliga. Bland annat pekades socialt arbete ut som ett av områdena där universitetsutbildningen skulle anpassas för att motverka kriminalitet.

Redan när vi formulerar en forskningsfråga tappar vi neutraliteten, men sedan gäller det att utforska frågan objektivt.

Dessutom handlar många politiska åtgärder om hårdare tag mot kriminella. Kristina Alstam och Annelie de Cabo ser dessa åtgärder som problematiska, och inte som lösning på problemet.

– Förslagen om hårdare tag handlar om repressiva lösningar på komplexa problem. Är forskarens roll att tigande se på när sådant händer? Det finns ett ansvar att peka ut problem i omvärlden, gör man inte det uppfyller man inte sitt uppdrag, säger Annelie de Cabo.

Men det betyder också att forskare lätt hamnar i en utsatt position. Kristina Alstam har varit med om påhopp efter ett uttalande om försörjningsstöd i radio. Då fick den säkerhetsansvariga vid universitetet plocka ner hennes namnskylt. Flera kolleger vid samma institution har varit med om liknande situationer.

– Det är lätt att hamna i en aktivistroll som man inte vill ha. Beteckningen som aktivist desarmerar en forskare och degraderar ens kunskap till naivitet. Det finns en avsikt med det epitetet, kommenterar Annelie de Cabo.

Forskning borde betyda mer för politiken och samhället

En politik som behöver forskning är någonting som står högt upp på Kristina Alstams och Annelie de Cabos önskelista. De menar att det vore bra om de som forskare inom socialt arbete kunde bidra med kunskap om preventionsforskning i ett samtal där argumenten bygger på fakta.

Beteckningen som aktivist desarmerar en forskare och degraderar ens kunskap till naivitet.

– Forskningen vi gör borde vara av betydelse för dem det berör. Det borde inte vara så stort avstånd mellan akademin och samhället, påpekar Annelie de Cabo.

Men just nu är de oroade över hur politiker ser på forskare och pratar om ett klimat där forskningen inte betyder lika mycket som den gjorde förut. Det är minst lika viktigt vad som händer på sociala medier som X eller Tiktok, menar de.

– Vad Henrik Jönsson pratar om i sin show på Youtube har större påverkan på politiker än vad en forskare har och den förskjutningen är problematisk.

Kristina Alstam och Annelie de Cabo återkommer till att en utsatt forskare inte skyddas av politiken, någonting som forskningsministern borde titta närmare på, menar de.

– Vi har inte tystats av en enda så kallad woke-student, men det finns problem med andra krafter i samhället. Att forskare tystas ner och utövar självcensur öppnar upp för andra krafter, det leder till ett allvarligt läge. Till slut blir det en fråga om Sverige som kunskapsnation och demokrati. Vi måste ställa oss frågan vilken typ av samhälle det är vi vill ha, säger Kristina Alstam.

Lyssna på podden:

Med kriminella hälsningar - en podd om socialt arbete, svåra frågor och obehagliga sanningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.