Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Montage med Erik Stattin och en diamant över blå vattenyta med ringar på vattnet.

Tidskrifter som är diamantinfattade, "diamond open access", tar inte ut några avgifter, vare sig av läsare eller forskare. Foto: Depositphotos

Krönika

Leve mångfalden i akademisk publicering!

En stor del av all öppen vetenskap publiceras i Afrika, Asien och Latinamerika. Erik Stattin skriver om behovet av mångfald i den akademiska publiceringen.

Jag har noterat en slogan som dykt upp i mina flöden den senaste tiden. ”Otra ciencia abierta en América Latina ya existe”. Den syftar på den infrastruktur för spridning av forskning genom tidskrifter som under lång tid byggts upp i latinamerikanska länder.

Många menar att den här varianten av öppen vetenskap infriar löftet om mångfald för akademisk publicering – ”bibliodiversitet”. I ett sånt landskap tillåts olika former av publicering, forskning om lokala eller nationella förhållanden och på språk som är tillgängliga för det samhälle som har nytta av forskningen.

På flera sätt går det här mot strömmen (i väst) att leta efter den största möjliga publiken på vetenskapens lingua franca – engelska – och sträva efter att få både prestige och genomslag av att ges ut av ett kommersiellt förlag med ett erkänt varumärke.

Men man kan också se det som att det behövs många små bäckar för att få ett livaktigt ekosystem. Den övervägande majoriteten av de här tidskrifterna anammar det som brukar kallas ”diamond open access”. Tidskrifter som är diamantinfattade tar inte ut några avgifter, vare sig av läsare eller forskare. De drivs av forskare, ägs av akademiska institutioner och organisationer och är ofta småskaliga och väldigt effektiva.

...det behövs många små bäckar för att få ett livaktigt ekosystem.

Varje år gör den kanadensiska organisationen Public Knowledge Project en analys av vad man skulle kunna kalla för en gigantisk kontinentalplatta för öppen vetenskap. Baserat på data om användningen av Open Journal Systems för publicering av vetenskapliga tidskrifter konstaterar organisationen att det publiceras forskning på 60 språk i närmare 150 länder.

Den stora andelen (cirka 80 procent) av utgivningen sker i Afrika, Asien och Latinamerika. Under 2021 publicerades 1,5 miljoner artiklar i drygt 34 000 sådana tidskrifter. De här tidskrifterna finns sällan med i index och databaser som används i västvärlden, till exempel Web of Science eller Scopus.

Av analysen framgår att vetenskaplig kommunikation är en betydligt mer global företeelse än vad man skulle kunna tro. Tidigare uppskattningar av antalet tidskrifter – ca 30 000 – skulle behöva fördubblas för att få en mer sann bild av läget. Det sticker hål på föreställningen att det finns ett centrum och en periferi, snarare borde man se det som en mångfald av sfärer.

...vetenskaplig kommunikation är en betydligt mer global företeelse än vad man skulle kunna tro.

KB:s plattform för öppet tillgängliga digitala svenska vetenskapliga tidskrifter (Puh!) – Publicera – är ett exempel på hur man kan skapa alternativa vägar och upprätthålla och främja en mångfald i landskapet, om jag får säga det själv. Jag ägnar ungefär en dag i veckan åt arbete med Publicera, medan andra kollegor gör det stora jobbet.

Det är extra roligt när forskare hör av sig och vill starta en tidskrift och använda Publicera för sin publicering, eller som nyligen har startat upp. Vi inleder ofta den processen med ett möte med redaktionsmedlemmar eller huvudredaktörer för att berätta mer om vad det är vi erbjuder och vad som krävs för att gå med. Praktikaliteter dryftas. Veckan jag skriver det här har vi möten inplanerade med tre olika tidskrifter, inom hälsa, medicin och humaniora. En forskare tar mötet från telefonen utanför operationssalen han just lämnat.

Ett väl fungerande ekosystem behöver mångfald. Ett och annat rovdjur kan dyka upp men är sällan ett reellt hot. Det är däremot ensidigheten i odlingen eller för den delen utplåningen av hela arter.

Publicera - KB:s plattform för öppet tillgängliga digitala svenska vetenskapliga tidskrifter Länk till annan webbplats.

Quantitative Science Studies: Recalibrating the scope of scholarly publishing: A modest step in a vast decolonization process (English) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Porträttbild av Erik Stattin.

    Handläggare

    Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar på Kungliga biblioteket som handläggare kring frågor om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Du kanske också vill läsa

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

Debatt 31 maj 2024

Formas, Forte, Vetenskapsrådet

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...

Debatt 27 maj 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Rovtidskrifterna lurar i skuggorna, legitimerade av forskningsråd och stärkta av etablerade forskare som publicerar i dem. Denna mörka sida av vetenskapen hotar inte bara forskarna...