Lilith – kvinnan, myten och förebilden

Genom att läsa och tolka riktigt gammalt material i kombination med sf-romaner och feministisk filosofi fann studenten de genusvetenskapliga verktyg som efterfrågades.

Science fiction-litteratur åskådliggör frågor och problem som finns eller kan komma att finnas genom att extrapolera och skapa en social och politisk kontext där aktuella frågor kan undersökas på ett litterärt och ”konkret” sätt. Octavia Butlers trilogi Lilith’s Brood (2000) bjuder på en osedvanligt rik text med säregna problemlösningar och gestaltningar av mänsklighetens svårigheter när det gäller genus, makt och konflikthantering. Romanerna erbjuder ett rikt kunskapsstoff för samtal kring kvinnligt, manligt, sexualitet och familjestrukturer som är både komplexa och provocerande. Likaså är gestaltningen av samhälleliga ordningar, makt och etnicitet viktiga teman som i romanerna aktiveras på intrikata och oväntade sätt.

Lilith, namnet på romanernas protagonist, anger en riktning för förståelsen av romanerna. Enligt judisk mytologi var Lilith Adams första hustru – de skapades av samma stoff och i samma stund. Redan den allra första mytologiska kvinnan vägrade underordna sig mannen och hans gud. Hon föredrog att leva utanför samhällets – visserligen trygga – men kontrollerande boning. Straffet var monumentalt och hon fick ett exceptionellt dåligt rykte. Det berättas att hon tillsammans med Semael (som är ett av Djävulens många namn) gav upphov till alla demoner som fanns i världen. Enligt legenden var hon också en barnamörderska. Lilith förpassades så småningom även från den mytologiska världen. Kvar fanns bara vaga spår av en nattdemon – som naturligtvis var en fara för män genom sin otyglade sexuella aptit.

Konsekvenserna som denna mytologiska förvrängning haft för berättartraditioner och tolkningar av ”manligt” och ”kvinnligt” är svåra att uppskatta. Vi fick Eva och Jungfru Maria som mytologiska förebilder. De har inte varit till någon större hjälp för kvinnor i världen då de är utformade för att stärka patriarkatet.

När Lilith återkommer i litteraturen är det inte som mannens hjälpreda. Hon är inte skapt av mannens revben. Hon bjuder absolut inte på vare sig äpplen eller annan frukt. Och hon föder definitivt inte vare sig söner eller döttrar utan sexuellt umgänge. Lilith är en mytologisk figur som har tagits tillbaka till berättelsernas värld med klart uttalade målsättningar att ifrågasätta patriarkala strukturer och ge kvinnor en stark och upprorisk förebild. Särskilt från 1970-talet och framåt återskapar en del kvinnliga författare Lilith som en kraftfull kvinnlig förebild. Anita Gustafssons Lilith: Adams första hustru (1980) är en strålande uppvisning i hur en bortträngd mytologisk karaktär återintar en svensk litterär scen.

Octavia Butler har skapat en säregen berättelse om den mytologiska Lilith. I Butlers framtidsvärld fungerar myten som ett effektivt verktyg i en kraftfull berättelse med samhällskritik på många nivåer. I Butlers fiktion blir Lilith en katalysator där arkaiska, patriarkala, sociala och vetenskapliga praktiker revideras, omformuleras och demonteras. Ur Butlers dekonstruktion och bearbetning av en arkaisk karaktär uppstår möjligheter till en annan förståelse, nya insikter och nya förhållningssätt i verkligheten.

Lilith’s Brood organiseras utifrån aleatoriska premisser, det vill säga att författaren organiserar sin berättelse utifrån en grundläggande tanke om slumpmässighet. Motsatsen är en teleologisk grundsyn som utgår från att det i grunden finns ett mål eller en plan för mänskligheten – vilket förekommer även i sf-genren. Människan är själv ansvarig för sin historia och för sin framtid i Butlers fiktion. I Lilith’s Brood agerar utomvärldsliga varelser, men de är inte gudar utan bara mycket annorlunda än människorna. Mänskligheten har genom krig, maktbegär och ondska förstört sin värld och omyndigförklaras av den nya art som räddar en liten spillra. Lilith får det svåra uppdraget att bli det nya släktets anmoder.

Octavia Butlers sf-romaner kan läsas och diskutaras för att få syn på nya lösningar på högaktuella problem i världen. Hon är en berättare som, likt Sheherezade, visar på livets, toleransens och förlåtelsens potential som alternativ till död och hämnd. Under våren erövrades bland annat den mytologiska Lilith som ett starkt verktyg för några unga människor som vill arbeta för kvinnors och mäns lika värde i skolans värld: de tänker sig att (framtids)världen skapas genom de berättelser vi väljer att vidareförmedla och reproducera.