Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Jätteprojektet Human cell atlas finansieras av bland andra amerikanska hälsomyndigheten NIH, brittiska forskningsfinansiären Wellcome Trust och Chan Zuckerberg-initiativet. Bilden visar röda blodkroppar omgiven av hud. Foto: David Spears

NYHET

Storsatsning kartlägger kroppens celler

Länge tvekade forskningsfinansiärer att stödja kartläggande forskning, men nu satsar finansiärerna stort. Senast ut är Facebooks grundare Mark Zuckerberg som stödjer en internationell kartläggning av alla våra celler. Två svenska projekt får stöd.

Hundratals forskare världen över är engagerade i arbetet med att kartlägga och karakterisera människans alla celler. Jätteprojektet Human cell atlas finansieras av bland andra amerikanska hälsomyndigheten NIH och brittiska forskningsfinansiären Wellcome Trust, samt sedan i fjol också av Chan Zuckerberg-initiativet.

– Syftet är att kartlägga alla celltyper i människan. Vi känner till några hundra idag, men det finns varianter som inte är klassificerade, samt kanske även celltyper som inte är upptäckta än, berättar Emma Lundberg som är forskare vid KTH och Science for Life Laboratory och leder ett av de två svenska projekt inom cellkartläggningen som nu får stöd av Chan Zuckerberg-initiativet.

Bakom initiativet står Facebooks grundare Mark Zuckerberg och hans hustru Priscilla Chan som är barnläkare. De satsar totalt 25 miljarder kronor på forskning de kommande tio åren. Målet är att inom 100 år kunna bota alla sjukdomar.

Två av 38 projekt i Sverige

Inom ramen för den här satsningen får 38 pilotprojekt stöd för att utvärdera och utveckla teknik som behövs för arbetet med atlasen. De två svenska projekten finns vid Science for Life Laboratory i Solna.

Emma Lundberg och hennes kolleger ska bland annat använda så kallad enkelcellsanalys för att studera vilka gener som är aktiva i individuella celler. De ska sedan titta närmare på om det finns en variation i de celltyper vi redan känner till som indikerar att det finns hittills okända undertyper. I detta första steg undersöker de celler i bukspottskörtel och hjärna.

– Det är ett ettårigt pilotprojekt som ger indikationer på vad vi ska studera framöver, säger Emma Lundberg som sedan oktober är i San Francisco som gästforskare vid universitetet i Stanford och det tvärvetenskapliga forskningscentret CZ Biohub, också det finansierat inom Chan Zuckerberg-initiativet.

Enstaka celler

Det andra svenska projektet som får stöd leds av professor Sten Linnarsson vid Karolinska institutet och Science for Life Laboratory. Det är inriktat på att utvärdera om exempelvis enkelcellsanalys som utvecklats i försök på möss, också fungerar på mänskliga hjärt-, lung- och hjärnceller.

Forskare från Science Life Laboratory är involverade i ytterligare ett av de 38 projekten, som leds från Allen Institute i Seattle. De svenska forskarna hjälper till att utvärdera tekniker för att konstruera exakta kartor av alla celler i en vävnad.

Den storskaliga kartläggningen kan på sikt öka kunskaperna om hur sjukdomar uppkommer.

– Vi vet inte så mycket mer om våra celler än vi gjorde för 100 år sedan. Vi känner till celltyper baserat på var de sitter och hur de ser ut. Om man definierar dem utifrån deras molekylära sammansättning ser man undertyper och förstår hur de är uppbyggda och vad de gör, säger Mats Nilsson vid Stockholms universitet och Science for Life Laboratory som är en av forskarna som deltar i arbetet.

Det sättet att analysera och kartera ger en ny inblick.

– Det är lättare att veta vad som kan vara orsaken till sjukdomar, som ofta beror på att saker går fel med celler, om vi vet hur friska celler ser ut.

Privat finansiering

Det har traditionellt varit svårt att få pengar till den här sortens kartläggande forskning utan tydliga hypoteser. Emma Lundberg tror att Chan-Zuckerbergs investering möjligen kan få andra anslagsgivare att göra liknande satsningar.

– Paret Chan-Zuckerberg är inflytelserika och kanske kan inspirera andra. Deras satsning väcker uppmärksamhet och kan skapa ett generellt medvetande och intresse för denna typ av forskning i samhället.

Även den stora svenska proteinkartläggningen finansieras sedan starten 2003 med privata medel, av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Data som genererades i den kartläggningen är öppna och tillgängliga för alla. Så ska även bli fallet med data från den internationella cellatlasen.

– På så sätt kan projekten påverka och förändra. Data från proteinkartläggningen finns i en databas som har ca 200 000 besökare i månaden och vi ser cirka fem publiceringar om dagen som använder information härifrån, säger Emma Lundberg.

Läs mer:

Chan Zuckerberg-initiativet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Forskningscentret CZ Biohub Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie: Dataspelare hjälper forskare göra cellatlas

Rubrik Faktaruta

Human Cell Atlas: Länk till annan webbplats. En internationell satsning som startade 2016 och finansierats av bland annat NIH, Wellcome Trust och CZ-Initiative. 30 miljoner celler från de viktigaste organsystemen ska vara kartlagda i ett första utkast år 2020.

Human Protein Atlas (HPA): Svensk kartläggning av alla proteiner i kroppen som gjorts av forskare vid KTH och Uppsala universitet under ledning av Mathias Uhlén. Arbetet har finansierats av Knut & Alice Wallenbergs stiftelse. En karta över proteinerna och i vilka celler de finns presterades 2014.

HPA Cell Atlas: Svensk kartläggning av var i cellen proteinerna finns, som presenterades i december 2016. Kartläggningen leds av Emma Lundberg och är en del av proteinatlasprojektet (HPA).

Du kanske också vill läsa

Krönika 11 november 2024

Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning.

Nyhet 23 oktober 2024

Carina Järvenhag

Data från appar används allt oftare i forskningen, särskilt inom medicin och hälsa. Det skapar nya möjligheter men väcker också frågor om personlig integritet, urval och vem som sk...

Debatt 2 september 2024

Rachel Irwin, Lunds universitet

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...