Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Efterlyses: Gran med monstruösa kottar

Det händer att min forskning ibland leder mig ner till Carolina Redivivas dammiga arkiv, skriver Jens Sundström.

Bakgrunden är att jag, liksom många andra molekylärbiologer, använder mig av avvikande genetiska varieteter av den art vi studerar för att förstå olika geners funktion. Lyckligtvis finns det inom den tidiga systematiserande botaniken en rik källa till uppslag. Till exempel beskrev den tyske poeten och botanisten Göthe redan 1790 så kallade monstruösa blommor där identiteten på de olika blomorganen gradvis övergick i varandra. Den varitet av vanlig gran som jag arbetar med finns också först beskriven i en avhandling från 1864 av A. S. Örstedt (Bidrag till Naaletræernes Morfologi) och fick sitt namn, Picea abies var. acrocona av den dåvarande professorn i botanik Theodor M. Fries, år 1890.

Fries skriver:

”En missbildning af vår vanliga gran har ådragit sig välförtjent uppmärksamhet… Egendomligheten hos densamma består deri, att den frambringar ett slags bildningar, som utgöra ett fullständigt mellanting mellan vanliga, barrklädda skott och kottar, än liknande mer det ena än det andra. I samband härmed står, att dessa bildningar åstadkommas af sjelfva hufvudstammens helt och hållet eller till sin öfre del omvandlade toppskott” sic. Ur Strödda bidrag till kännedom om Skandinaviens barrträd, 1890.

I mitt arbete försöker jag kartlägga när och hur vår vanliga gran sätter kottar och har därför kommit att intressera mig för acroconagranen eftersom den, förutom att producera de mellanting mellan vegetativa skott och reproduktiva skott som Fries beskriver, också sätter kottar vid mycket tidig ålder. De linjer av acroconagranen som jag arbetar med kan vi få att sätta kottar under den tredje tillväxtsäsongen, istället för de 20 till 25 år som är normalt. Även om gran naturligtvis är ett långsamt system i jämförelse med till exempel E. coli som har en generationstid på 30 min, eller växtbiologernas favoritmodell, backtrav med en generationstid på 6-8 veckor, är tre tillväxtsäsonger att föredra framför 20-25 år om man vill göra genetik på gran.

De exemplar av acroconagranen som Örstedt och Fries beskrev härstammade från Uppsala-trakten och avkommor från dem finns nu att beskåda i botaniska trädgården i Uppsala. I min grupp har vi lagt ner ganska mycket arbete på att kartlägga och beskriva acroconagranen med moderna molekylära metoder. Vi har dock ännu inte lyckats identifiera exakt viken gen som är muterad i acroconagranen.

En avgörande orsak till detta är att vi hitintills har arbetat med en enda klon och vi skulle därför behöva hjälp med att identifiera ytterligare acroconagranar utanför mälardalsområdet, helst i vilda bestånd eftersom det skulle öka möjligheten till att identifiera oberoende mutationer i den gen som orsakar den tidiga kottsättningen och de monstruösa kottarna. Så till sist en vädjan till alla hobbybotanister, frilufsare och skogsägare: känner ni till någon gran med avvikande kottar som liknar acroconagranen så får ni gärna kontakta mig och meddela GPS-koordinaterna!

Mer om skribenten

  • Jens Sundström

    Samverkanslektor

    Han skriver om betydelsen av ett vetenskapligt synsätt i debatten om genteknik. Jens Sundström forskar om de genetiska mekanismer som bestämmer när barrträd ska sätta kottar.

Du kanske också vill läsa

Debatt 2 september 2024

Rachel Irwin, Lunds universitet

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...