Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Varningsskylt för isbjörn i ett isig landskap på Svalbard.

Viss forskning kräver fältarbete långt borta. Men ibland går det att ersätta flygresor med tågresor eller helt enkelt stanna hemma. Foto: Depositphotos

NYHET

Dilemmat: Forskningsresor eller minskade utsläpp?

Lärosätena vill minska utsläppen av koldioxid. Samtidigt finns det behov av tjänsteresor för forskningssamarbete. Idag har flera universitet minskat sina koldioxidutsläpp jämfört med före pandemin, främst från flygresor. Men skillnaderna mellan olika lärosäten är stora.

För många forskare är resor en del av det akademiska livet och något som uppmuntras av ledningen. När universiteten ska minska utsläppen av koldioxid tvingas många tänka om. Behöver jag verkligen flyga till Berlin? Kan jag stanna hemma från den där konferensen?

”Universiteten måste själva börja klimatomställningen.” Det var rubriken på en debattartikel som 18 forskare publicerade i Dagens Nyheter i oktober 2018. Där uppmanades lärosätena att ta sin egen forskning på allvar och minska utsläppen, framför allt de som orsakades av flygresor.

Ett av svaren på artikeln kom från ledningen på Kungliga tekniska högskolan, som lovade att göra mer för att minska utsläppen. Ett par månader senare tog KTH tillsammans med Chalmers initiativ till Klimatramverket med syfte att stödja lärosätenas klimatstrategier. De nästan 40 lärosäten som snart anslöt sig skrev därmed under en ambition att följa Parisavtalet, vilket innebär att minska koldioxidutsläppen med minst sex procent varje år.

Forskarna flög mindre under pandemin

Sedan kom pandemin, och problemet med utsläpp från flygande forskare löstes av de hårda restriktionerna.

Kvinna med uppsatt hår, bruna glasögonbågar och vitt pärlhalsband.

Johanna Sennmark.

Det klimatramverk som KTH och Chalmers startade före pandemin bytte i höstas skepnad. Vinnova och Formas bidrog till finansieringen och projektet ändrade namn till Lärosätenas klimatnätverk och är numera organiserat under Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Idag leds nätverket från SLU.

– Vi tar fram gemensamma riktlinjer inom framförallt klimat men också hållbarhet, säger Johanna Sennmark, projektledare för lärosätenas klimatnätverk.

För att ta fram riktlinjerna har nätverket skapat fokusgrupper. En första grupp har nyligen börjat titta på tjänsteresorna. En andra grupp ska ta tag i innehållet i utbildningarna.

Utbildar personalen i hållbarhet

– Det vi framför allt siktar in oss på är lärarna och metoder för att utbilda i hållbarhet. Det handlar inte bara om klimat utan även om demokrati och alla frågor som handlar om hållbarhet, säger Johanna Sennmark.

Intresserad av forskningsfrågor? Prenumerera på Curies nyhetsbrev!

De två lärosäten som startade Klimatramverket har gått åt olika håll när det gäller utsläpp från tjänsteresor. Medan Chalmers utsläpp från flygresor har minskat med 57 procent mellan 2019 och 2022 har KTH ökat sina utsläpp, trots att dåvarande rektor i början av 2021 beslutade om hållbarhetsmål där utsläppen från tjänsteresor skulle minska. Lärosätena har olika sätt att redovisa siffrorna, Chalmers räknar utsläppen i antalet ton koldioxidekvivalenter medan KTH räknar utsläppen per årsarbetskraft. Forskare på Chalmers och KTH arbetar med att ta fram en gemensam grund för hur lärosätenas utsläpp ska beräknas.

Katarina Ekman, som arbetar med verksamhetsstöd på Chalmers, tror att en stor del av minskningen beror på en kvardröjande effekt av pandemin.

– Men jag tror också att den allmänna diskussionen om flygresor har påverkat. Det är intressant att se hur det kommer att utveckla sig, säger Katarina Ekman.

Till hösten ska Chalmers ta fram en ny resepolicy.

Markus Robért, docent vid avdelningen Strategiska hållbarhetsstudier på KTH, har tagit fram en modell, CERO, för att kartlägga utsläpp från resor. När resorna på KTH kartlades visade det sig att lärosätet flög lika mycket som ett multinationellt bolag.

– Det visade sig ganska snabbt att den stora elefanten i rummet är flygresorna. 99 procent av utsläppen från tjänsteresor kommer från flyg.

Svårt få forskare att välja bort flyg

Att få forskare att välja bort flyget kan i vissa fall vara svårt, som när de har laboratorium i andra länder och de etiska reglerna förhindrar dem från att låta andra genomföra testerna.

– I andra fall kan det vara lättare att avstå. Till exempel när det handlar om halvtimmeslånga presentationer utomlands i ett EU-projekt där det ingår en stor resebudget som inte kan flyttas till forskning, säger Markus Robért.

Han efterlyser en tydligare resepolicy internt där det framgår vilka resor som kan undvikas. Som att aldrig flyga inrikes eller kortare sträckor än 50 mil. Eller att aldrig flyga business class.

Man med kort mörkt hår och mörkblå skjorta.

Markus Robért.

Markus Robért och hans kollegor vill nu undersöka möjligheten att ha med en beräkning av klimatutsläpp i forskningsansökningar.

– Sedan kan anslagsgivaren nyttja den informationen som man vill men det kan vara bra att ha med de här nyckeltalen. Vi har haft dialog med Formas om det, så intresse finns.

En annan åtgärd kan vara att göra uppföljningen av utsläppen mer detaljerad, ner på avdelningsnivå.

– Då kan avdelningen se var vi ligger idag och hur många resor vi har utrymme för.

Visualiserade sitt flygande med post it-lappar och spelmarker

I forskningsprojektet FLIGHT har forskare vid KTH kartlagt den egna organisationens resande ner på avdelningsnivå [1]. Med hjälp av post it-lappar och pokerbrickor har forskarna visat avdelningarna hur deras flygande har sett ut. Varje anställd motsvaras av en post it-lapp. På lapparna placeras pokerbrickor som motsvarar antalet flygresor.

– Vi brukar lägga visualiseringen med pokermarker under en duk och när vi drar bort den brukar de kippa efter andan, säger Daniel Pargman, docent i medieteknik med inriktning på hållbarhet vid KTH.

Det som får personalen att dra efter andan är hur ojämnt fördelat flygandet är. 20 procent av de anställda står för 80 procent av utsläppen. Kartläggningen har sina begränsningar då man vet vilka resor som har gjorts men inte varför. Syftet med visualiseringen är att väcka tankar om det där ”varför”. På en avdelning där en person stod för en stor del av resandet gav personen sig till känna och sa att det där kan nog vara jag.

Man med mörkt kort hår i sidbena, mörka glasögon och rödrutig skjorta.

Daniel Pargman.

– Det var nog första gången som den här framstående professorn varit tvungen att konfronteras med koldioxidutsläppen från sitt resande, säger Daniel Pargman.

Han efterlyser tydligare incitament och styrmedel, något som går längre än en uppmaning med förhoppning om förändring.

– Ett sätt vore att dela ut något slags utsläppsrätter eller koldioxidvaluta som sätter ett pris på utsläppen. Då skulle man bli belönad för att inte flyga.

Hållbarhet går före ekonomi i resepolicyn

Vid Göteborgs universitet beslutade rektorn i slutet av 2022 om en ny resepolicy, formulerad i en resehandbok som slår fast att i valet mellan ekonomi och hållbarhet ska man välja hållbarhet.

– Det innebär att det är okej att välja en dyrare resa om det innebär mindre utsläpp. Istället för att flyga till Berlin som kostar en spottstyver och tar en timma ska vi ta tåget, och det är en kostnad som organisationen ska ta på sig, säger Fredrik Högberg, miljösamordnare vid Göteborgs universitet.

Resepolicyn innebär inte att det blir förbjudet att flyga, men den som vill flyga får argumentera för det. Policyn sätter en miniminivå och den prefekt som vill gå längre kan göra det. Samtidigt har universitetet en vision om att vara ett internationellt universitet som reser ut i världen och bjuder in världen till sig.

Fredrik Högberg kallar det en riktigt tuff nöt att knäcka. Ett problem är fältstudier, som skulle kunna lösas med samarbeten där lokala forskare kan stå för fältarbetet.

– Vi tror att det är beteenden som vi kan förändra men det är inte okontroversiellt. Det ger någonting att vara ute i en våtmark i Sydostasien jämfört med att sitta på kammaren i Göteborg.

Läs mer:

[1] Vetenskaplig artikel: Who gets to fly? (Engelska) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

De reser hållbart till konferensen (Curie)

Forskare med högre lön flyger mer

Det finns inget tydligt samband mellan forskares akademiska meriter, räknat i antal publiceringar och citeringar, och flitigt resande. Det konstaterade forskare vid University of British Columbia i en studie av 705 forskare vid det egna lärosätet. Forskarna hittade däremot ett samband mellan många flygresor och högre lön.

Efter att ha kodat 165 personer som antingen ”gröna” eller ”inte gröna” baserat på deras forskningsområde kunde forskarna konstatera att de som forskade om klimat eller hållbarhet inte flög mindre än övriga forskare [2].

[2] Studie: Academic air travel has a limited influence on professional success (Engelska) Länk till annan webbplats.

Klimatnätverk hjälper lärosäten minska utsläpp

KTH och Chalmers tog 2019 initivativet till Klimatramverket som 2022 gick över i Klimatnätverket och organiseras under Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och leds från SLU. Nätverket ska hjälpa lärosätena att minska utsläppen av växthusgaser så att de ligger i linje med Parisavtalet, vilket innebär en minskning med minst 6 procent per år.

Nätverket har valt ut fem fokusområden utifrån storleken på utsläppen:

  • Byggnader
  • Hållbart ledarskap
  • Inköp och upphandling
  • Lärande för hållbar utveckling
  • Tjänsteresor

Klimatnätverket finansieras av Vinnova och Formas. En halvtidsutvärdering ska genomföras under fjärde kvartalet 2023 och ligga till grund för utveckling och verksamhetsinriktning för 2024–2025. Halvtidsutvärderingen ska också ligga till grund för om ytterligare två år ska beviljas.

Lärosätenas utsläpp av koldioxid mellan 2019 och 2022

KTH
Utsläppen av koldioxid från tjänsteresor har ökat med 6,4 procent.
Källa: Redovisning av miljöledningsarbetet 2022 Kungliga Tekniska högskolan.

Chalmers
Utsläppen från flygresor har minskat med 57 procent.
Källa: Chalmers hållbarhetsrapport 2022.

Göteborgs universitet
Utsläppen från tjänsteresor har minskat med 43 procent.
Källa: Göteborgs universitet Hållbarhetsresultat 2022.

SLU
Utsläppen från flygresor har minskat med 14 procent.
Källa: SLU miljömål.

Klimatstudenterna har rankat 20 lärosäten utifrån tre olika kriterier: Flygutsläpp, Mål och handlingsplaner samt Måluppfyllelse. Göteborgs universitet ligger i topp. Umeå universitet i botten. Se hela listan Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Krönika 17 januari 2024

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

Debatt 22 november 2023

Ramon Wyss, professor emeritus KTH

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.

Nyhet 13 september 2023

Johan Frisk

Hur tänker forskaren som vill minska sina utsläpp, men inte sluta åka på konferenser? Vi har pratat med två forskare som försöker ersätta jetmotorerna med elkraft.