Dilemmat: Forskningsresor eller minskade utsläpp?

Det klimatramverk som KTH och Chalmers startade före pandemin bytte i höstas skepnad. Vinnova och Formas bidrog till finansieringen och projektet ändrade namn till Lärosätenas klimatnätverk och är numera organiserat under Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Idag leds nätverket från SLU.

– Vi tar fram gemensamma riktlinjer inom framförallt klimat men också hållbarhet, säger Johanna Sennmark, projektledare för lärosätenas klimatnätverk.

För att ta fram riktlinjerna har nätverket skapat fokusgrupper. En första grupp har nyligen börjat titta på tjänsteresorna. En andra grupp ska ta tag i innehållet i utbildningarna.

Utbildar personalen i hållbarhet

– Det vi framför allt siktar in oss på är lärarna och metoder för att utbilda i hållbarhet. Det handlar inte bara om klimat utan även om demokrati och alla frågor som handlar om hållbarhet, säger Johanna Sennmark.

Intresserad av forskningsfrågor? Prenumerera på Curies nyhetsbrev!

De två lärosäten som startade Klimatramverket har gått åt olika håll när det gäller utsläpp från tjänsteresor. Medan Chalmers utsläpp från flygresor har minskat med 57 procent mellan 2019 och 2022 har KTH ökat sina utsläpp, trots att dåvarande rektor i början av 2021 beslutade om hållbarhetsmål där utsläppen från tjänsteresor skulle minska. Lärosätena har olika sätt att redovisa siffrorna, Chalmers räknar utsläppen i antalet ton koldioxidekvivalenter medan KTH räknar utsläppen per årsarbetskraft. Forskare på Chalmers och KTH arbetar med att ta fram en gemensam grund för hur lärosätenas utsläpp ska beräknas.

Katarina Ekman, som arbetar med verksamhetsstöd på Chalmers, tror att en stor del av minskningen beror på en kvardröjande effekt av pandemin.

– Men jag tror också att den allmänna diskussionen om flygresor har påverkat. Det är intressant att se hur det kommer att utveckla sig, säger Katarina Ekman.

Till hösten ska Chalmers ta fram en ny resepolicy.

Markus Robért, docent vid avdelningen Strategiska hållbarhetsstudier på KTH, har tagit fram en modell, CERO, för att kartlägga utsläpp från resor. När resorna på KTH kartlades visade det sig att lärosätet flög lika mycket som ett multinationellt bolag.

– Det visade sig ganska snabbt att den stora elefanten i rummet är flygresorna. 99 procent av utsläppen från tjänsteresor kommer från flyg.

Svårt få forskare att välja bort flyg

Att få forskare att välja bort flyget kan i vissa fall vara svårt, som när de har laboratorium i andra länder och de etiska reglerna förhindrar dem från att låta andra genomföra testerna.

– I andra fall kan det vara lättare att avstå. Till exempel när det handlar om halvtimmeslånga presentationer utomlands i ett EU-projekt där det ingår en stor resebudget som inte kan flyttas till forskning, säger Markus Robért.

Han efterlyser en tydligare resepolicy internt där det framgår vilka resor som kan undvikas. Som att aldrig flyga inrikes eller kortare sträckor än 50 mil. Eller att aldrig flyga business class.

Markus Robért och hans kollegor vill nu undersöka möjligheten att ha med en beräkning av klimatutsläpp i forskningsansökningar.

– Sedan kan anslagsgivaren nyttja den informationen som man vill men det kan vara bra att ha med de här nyckeltalen. Vi har haft dialog med Formas om det, så intresse finns.

En annan åtgärd kan vara att göra uppföljningen av utsläppen mer detaljerad, ner på avdelningsnivå.

– Då kan avdelningen se var vi ligger idag och hur många resor vi har utrymme för.

Visualiserade sitt flygande med post it-lappar och spelmarker

I forskningsprojektet FLIGHT har forskare vid KTH kartlagt den egna organisationens resande ner på avdelningsnivå [1]. Med hjälp av post it-lappar och pokerbrickor har forskarna visat avdelningarna hur deras flygande har sett ut. Varje anställd motsvaras av en post it-lapp. På lapparna placeras pokerbrickor som motsvarar antalet flygresor.

– Vi brukar lägga visualiseringen med pokermarker under en duk och när vi drar bort den brukar de kippa efter andan, säger Daniel Pargman, docent i medieteknik med inriktning på hållbarhet vid KTH.

Det som får personalen att dra efter andan är hur ojämnt fördelat flygandet är. 20 procent av de anställda står för 80 procent av utsläppen. Kartläggningen har sina begränsningar då man vet vilka resor som har gjorts men inte varför. Syftet med visualiseringen är att väcka tankar om det där ”varför”. På en avdelning där en person stod för en stor del av resandet gav personen sig till känna och sa att det där kan nog vara jag.

– Det var nog första gången som den här framstående professorn varit tvungen att konfronteras med koldioxidutsläppen från sitt resande, säger Daniel Pargman.

Han efterlyser tydligare incitament och styrmedel, något som går längre än en uppmaning med förhoppning om förändring.

– Ett sätt vore att dela ut något slags utsläppsrätter eller koldioxidvaluta som sätter ett pris på utsläppen. Då skulle man bli belönad för att inte flyga.

Hållbarhet går före ekonomi i resepolicyn

Vid Göteborgs universitet beslutade rektorn i slutet av 2022 om en ny resepolicy, formulerad i en resehandbok som slår fast att i valet mellan ekonomi och hållbarhet ska man välja hållbarhet.

– Det innebär att det är okej att välja en dyrare resa om det innebär mindre utsläpp. Istället för att flyga till Berlin som kostar en spottstyver och tar en timma ska vi ta tåget, och det är en kostnad som organisationen ska ta på sig, säger Fredrik Högberg, miljösamordnare vid Göteborgs universitet.

Resepolicyn innebär inte att det blir förbjudet att flyga, men den som vill flyga får argumentera för det. Policyn sätter en miniminivå och den prefekt som vill gå längre kan göra det. Samtidigt har universitetet en vision om att vara ett internationellt universitet som reser ut i världen och bjuder in världen till sig.

Fredrik Högberg kallar det en riktigt tuff nöt att knäcka. Ett problem är fältstudier, som skulle kunna lösas med samarbeten där lokala forskare kan stå för fältarbetet.

– Vi tror att det är beteenden som vi kan förändra men det är inte okontroversiellt. Det ger någonting att vara ute i en våtmark i Sydostasien jämfört med att sitta på kammaren i Göteborg.

Läs mer:

[1] Vetenskaplig artikel: Who gets to fly? (Engelska) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

De reser hållbart till konferensen (Curie)