Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Christopher Kullenberg står på stranden.

Vetenskapsteoretikern Christopher Kullenberg gillar att hänga i naturen och spana på fåglar.

NYHET

Christopher Kullenberg ny krönikör i Curie

Han skriver om hur vetenskapsteoretiska frågor ställs på sin spets i samtidens stora utmaningar. Christopher Kullenberg är docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet och forskar om forskning. På sin fritid ägnar han sig gärna åt fågelskådning.

Vad forskar du om?
– Ämnet vetenskapsteori är ett metaämne, ungefär som logik eller matematik kan ses som hjälpvetenskaper till andra ämnen. Enkelt uttryckt kan man säga att jag forskar om forskning, alltså under vilka sociala, historiska och teknologiska omständigheter som vetenskap är möjlig som kunskapsform. I praktiken så bedriver jag denna forskning genom att intervjua forskare, läsa vad forskare skriver, studera vad de gör i praktiken eller hur de kommunicerar med resten av samhället. Vetenskap bedrivs ju inte i ett vakuum, utan är beroende av ett historiskt framvuxet sammanhang, och det är detta sammanhang som är mitt studieobjekt.

Hur blev du intresserad av ämnet?
– Under min tid som grundstudent läste jag flera spridda kurser i humaniora och samhällsvetenskap. Jag insåg efter ett tag att det var de kunskapsteoretiska grundfrågorna, som ju finns i all forskning, som intresserade mig allra mest.

Vad gör du helst när du är ledig?
– Jag har en tendens att byta fritidsintressen ungefär var tredje år. Under pandemin växte mitt naturintresse, och numera står jag allra helst i en buske mitt ute i skogen med en kikare och en lupp och skådar allt från fåglar till mossa. Det är fantastiskt avkopplande att frysa och bli lerig i skogen samtidigt som man får syn på en sällsynt fågel.

Vad läste du senast?
– De fem Moseböckerna.

Vad tänker du skriva om?
– Min tanke är att göra ett antal nedslag där jag beskriver hur vetenskapsteoretiska frågor ställs på sin spets i samtidens stora utmaningar. Idag ser vi hur vitt skilda händelseförlopp, från pandemier till klimatkrisen och utvecklingen av nya digitala teknologier är helt beroende av vetenskaplig kunskap. Kunskap som inte bara ska vara säker, utan som även ska kunna skapas mycket snabbt.

Vi har helt enkelt byggt våra moderna samhällen på ett sådant sätt att de kräver alltmer vetenskap och teknik, samtidigt som konsekvenserna av denna moderniseringsfront skapar nya och oförutsedda problem. Hur ska vi tänka om vetenskapernas roll i samhället? Vilka uppgifter och problem löses bäst med forskning, och vilka är det inte? Finns det en motsättning mellan demokrati och forskning, eller är de en förutsättning för varandra? Genom att ge konkreta exempel ur samtiden vill jag försöka ge förslag på svar på dessa frågor.

Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
– Som vetenskapsteoretiker får man i nio fall av tio frågan “vad är det?” när man presenterar sig för en ny människa. Min förhoppning är att kunna ge ett svar på den frågan, och kanske väcka intresse för ett av Sveriges minsta akademiska ämnen.

Läs krönikor av Christopher Kullenberg i Curie.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 11 maj 2022

Natalie von der Lehr

Gensaxen blev snabbt ett kraftfullt verktyg för växtförädling. Forskningen pågår över hela världen, men inom EU begränsas tillämpningen av lagstiftning som reglerar odling och komm...

Nyhet 12 januari 2022

Charlie Olofsson

Den konstnärliga forskningen skapar debatt både inom konstvärlden och i akademin. Nu behövs större fokus på forskningsresultaten och den kunskap som genereras inom fältet. Det mena...

Krönika 9 januari 2013

Nu är det väl ändå dags att lämna de smygpositivistiska sätten att arbeta – eller, undrar Jenny Helin.