Farshid Jalalvand på labbet vid sitt egenkomponerade altare för mikrobiologin.
NYHET
Farshid Jalalvand ny krönikör i Curie
Han skriver om myter och förhållningssätt till hur man bör bedriva sin forskning. Farshid Jalalvand forskar om hur bakterier kan gå i dvala under en antibiotikabehandling och sedan vakna till liv på nytt. Just nu är han postdoktor vid Köpenhamns universitet.
Vad forskar du om?
Jag är en molekylär mikrobiolog som forskar på humanpatogener. Jag disputerade på bakteriella koloniseringsfaktorer och vaccinutveckling vid Lunds universitet. Vi försökte förstå på ett molekylärt plan hur bakterier, som klarar av att överleva i människokroppen (och orsaka infektioner), lyckas parera kroppens alla försvarssystem medan till exempel jordbakterier som vi får i oss dör rätt omgående. När vi identifierade bakteriella faktorer som var involverade i dessa processer utvärderade vi dem som vaccinkandidater.
Sedan årsskiftet gör jag min postdoc på Köpenhamns universitet vid det nya centret The Danish National Research and Novo Nordisk Foundations Centre for Bacterial Stress Response and Persistence. Mitt nuvarande forskningsprojekt handlar om de molekylära mekanismer som ligger bakom återkommande bakteriella infektioner. Alltså hur bakterier kan ”gå i dvala” och framhärda under antibiotikabehandlingar för att sedan vakna till liv efter veckor och orsaka en identisk infektion igen. På sikt är förhoppningen att kunna förhindra dessa upprepande sjukdomsepisoder.
Hur blev du intresserad av ämnet?
Jag blev tidigt intresserad av mikrobiologi när jag lärde mig klassisk bakteriell genreglering på universitetet. Jag kan fortfarande bli förbluffad över elegansen och förfiningen i de genetiska regleringsprocesser som är absolut centrala inom all biologi. Men jag tyckte (naivt nog) inte att mikrobiologi hade någon samhällsförankring och det kändes därför avlägset som karriärval. Det förändrades när antibiotikaresistens blev ett allt större samhällsproblem. Då kände jag att sådan kompetens var samhällsnyttig och skulle behövas för att få bukt med dessa problem. På så vis kunde jag kombinera intresse med samhällsnytta och hänge mig åt något.
Vad gör du helst när du är ledig?
Jag är småbarnsförälder, jag är aldrig ledig.
Vad läste du senast?
Antingen-eller av Kierkegaard.
Vad tänker du skriva om?
Jag tycker det finns en del strukturella program inom akademin där kulturen inte hängt med i utvecklingen. Jag tycker också att det finns en del myter kring ”det bästa” sättet att forska på, det vill säga en del nästintill standardiserade förhållningssätt som jag tycker man kan ifrågasätta utifrån både ett vetenskapsfilosofiskt och utvecklingsmässigt perspektiv. Jag tänkte skriva om mina erfarenheter och syn på vissa av dessa aspekter (på ett sätt som förhoppningsvis inte är lika torrt som det låter).
Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
Jag har förhoppningar om att texterna ska nå personer jag vanligtvis inte når. En annan förhoppning är att få en uppfattning om det finns andra forskare som tolkar akademin på samma sätt som jag.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 23 oktober 2024
Data från appar används allt oftare i forskningen, särskilt inom medicin och hälsa. Det skapar nya möjligheter men väcker också frågor om personlig integritet, urval och vem som sk...
Debatt 2 september 2024
Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...