Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Spiraltrappa

Globala universitetsrankningar har fått stort inflytande. Foto: Caia Images / IBL Bildbyrå.

NYHET

Populära rankningar väcker kritik

Listorna som rangordnar världens högre lärosäten har på kort tid blivit fler och fått större inflytande. Fall och avancemang blir nyhetsstoff och rankningarna påverkar idag både universitetens lokala verksamheter och nationell forskningspolitik. Men dessa försök att mäta lärosätenas kvalitet möter också hård kritik.

Profilbild av universitetslektorn Björn Hammarfelt

Björn Hammarfelt

– Jag förstår lockelsen med universitetsrankningar – de erbjuder ett sätt att konkretisera vad ett universitet ska vara och hur det presterar. Att den data som ligger bakom är problematisk verkar ha mindre betydelse, säger Björn Hammarfelt, universitetslektor vid Högskolan i Borås och gästforskare vid Center for Science and Technology Studies, CWTS, vid Leidens universitet.

År 2003 startade en boom för globala universitetsrankningar. Då publicerades den så kallade Shanghai-rankningen som snart fick sällskap av en lång rad andra världstäckande rangordningar av högre lärosäten. Idag finns åtminstone tio globala lärosätesrankningar med olika inriktning, de flesta producerade av kommersiella aktörer. Störst är Shanghai-, QS-, och THE-rankingarna (se faktaruta).

Med sitt lättillgängliga format, i en tid av ökad globalisering och fokus på kunskap som förutsättning för ekonomisk tillväxt, har rankningarna snabbt blivit populära. Resultaten blir nyheter både på universitetens hemsidor och i allmänna nyhetskanaler. De används av studenter, av lärosätena själva i marknadsföring, beslutsfattande och benchmarking, men också av beslutsfattare och politiker.

Hård kritik mot rankningar

Samtidigt är kritiken mot rankningarna hård. De anses inte kunna mäta kvalitet på ett relevant och rättvisande sätt. De sägs ge en alltför förenklad bild av universitetens uppdrag och täcker bara några få procent av världens universitet. Metoderna är i vissa fall oklart beskrivna och lever inte alltid upp till vetenskapliga krav.

Rankningarna missgynnar också vissa områden eftersom bibliometriska mått hämtas från databaser med huvudsakligen engelska publikationer och sämre täckning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Profilbild av Ton van Raan, professor emeritus i kvantitativa vetenskapsstudier vid Leidens universitet.

Ton van Raan

– Rankningarna avgörs nästan helt av prestation i medicin och naturvetenskap. Inom samhällsvetenskap och humaniora publicerar forskarna mer på sitt modersmål. Arbetena kan vara av hög kvalitet men citeras inte lika ofta som inom medicin och naturvetenskap, och syns därför knappt i rankningarna, säger Ton van Raan, professor emeritus i kvantitativa vetenskapsstudier vid Leidens universitet.

Speglar de kvalitet i forskning?
– De speglar det övergripande internationella genomslaget av universitetets forskning. Det är en viktig del av kvalitet, men inte samma sak.

Vid hans institution produceras den så kallade CWTS Leiden-rankningen (se faktaruta). Enligt Ton van Raan är den statistiskt pålitlig med en tydligt beskriven metod. Den baseras uteslutande på bibliometriska indikatorer och mäter endast forskning; vetenskapligt genomslag och samarbeten.

I de olika ledande globala rankningarna återfinns i hög grad samma universitet. Men även om listorna ger en viss idé om kvalitetsskillnader, är frågan om de mäter saker som är jämförbara, påpekar Björn Hammarfelt.

– Att jämföra Harvard, som har en budget motsvarande en mindre stats, med ett nationellt förankrat universitet i Sverige, är som att jämföra sportbilar med småbilar och säga vilken som är bäst. En sådan rankning säger väldigt lite.

Fått stort inflytande

Trots brister har rankningar fått stort inflytande. Personer med examina från högrankade universitet har lättare att få arbetstillstånd i vissa länder, exempelvis Danmark. Utländska lärosäten som vill verka i Indien måste ha en viss rankning, och även andra länder ställer krav på rankningsposition vid universitetssamarbeten.

Både Australien och Ryssland har långsiktiga strategier för att få in fler av sina universitet på världens topp 100-listor, och i Sverige påverkar rankningarna på vissa håll hur lärosätena utformar sina verksamheter, enligt en rapport publicerad 2015 av Sveriges universitets- och högskoleförbund.

Att rankningarna tillåts påverka forskningspolitik och hur universitet utformar sin verksamhet är problematiskt, anser Björn Hammarfelt.

– Även de mer inkluderande rankningarna mäter bara en ganska liten del av universitetens verksamhet – främst internationell publicering och internationellt rykte. Det kan leda till att verksamheter som inte hjälper dem att stiga i rankningen bortprioriteras; exempelvis samverkan med samhället eller undervisning och lärande.

Profilbild av Ellen Hazelkorn, professor emeritus vid Higher education policy research unit vid Dublin Institute of Technology.

Ellen Hazelkorn

Bortser från utbildning och lärande

Det största problemet med universitetsrankningar är just deras inflytande över den högre utbildningen, i form av påverkan på lärosätens strategier och nationell forskningspolitik. Det anser Ellen Hazelkorn, professor emeritus vid Higher Education Policy Research Unit vid Dublin Institute of Technology. Hon är också rådgivare till Irlands myndighet för högre utbildning och författare till boken Rankings and the Reshaping of Higher Education. The Battle for World-Class Excellence.

Hon hävdar att rankningarna vilseleder – eftersom de utger sig för att ge statistiskt korrekt information om utbildningens kvalitet, men använder indikatorer som gynnar elituniversitet där bara en ytterst liten del av studenterna går. Och har en snedvridande effekt eftersom de i huvudsak använder forskningsrelaterade mått, och till stor del bortser från exempelvis utbildning och lärande.

– Skillnaden mellan ett universitet på plats 200 och ett på plats 150 är inte statistiskt signifikant – men ser ut att vara väldigt stor – och universitet och regeringar lägger betydande tid på att försöka klättra i rankningarna. Sammantaget förvränger det här fokus och syfte med den högre utbildningen, förklarar hon för Curie.

Samtidigt har de globala universitetsrankningarna utmanat synen på kvalitet och uppmärksammat betydelsen av investeringar i högre utbildning för att öka nationell konkurrenskraft, enligt Ellen Hazelkorn.

– I samhällen med svag kvalitetssäkring har rankningar också blivit ett verktyg för ansvarsutkrävande.

Resultaten ska sättas i sin kontext

Phil Baty, redaktör för Times Higher Education World University Rankings, ser deras rankning som ett verktyg för att förstå ett lärosäte eller ett nationellt utbildningssystem. Han är väl medveten om att rankningar kan missbrukas och poängterar att de inte ska användas som enda verktyg.

– Resultaten ska sättas i sin kontext och användas parallellt med egna strategiska planer. Rankningar kan ge viktig information till beslut, men ska inte driva fram beslut. Bäst är att bryta ned resultaten och titta på de individuella aspekter som betyder något för dig.

– Vi lever i en era av transparens och ansvarsutkrävande. Data behövs. Vi tillhandahåller data som är högst relevant för globalt inriktade forskningsuniversitet och politiker som vill se om de får valuta för satsningar i utbildningsystemet, fortsätter han.

Att deras metod skulle vara oklar håller Phil Baty inte med om, utan hänvisar till beskrivningen på hemsidan och djupare information tillgänglig vid förfrågan. Enligt honom är de 13 indikatorer som används i Times Higher Educations rankning väl balanserade och utvalda för att spegla ett lärosätes olika kärnuppgifter.

– Inget rankningssystem kan fånga alla aspekter av ett universitet. Det finns ingen objektivt perfekt rankning. Det är en subjektiv åsikt om vilka indikatorer som har betydelse och hur de viktas, vilken data som finns och kan jämföras globalt.

Fenomenet universitetsrankningar verkar hur som helst vara här för att stanna, och enligt Ellen Hazelkorn ökar listornas inflytande. Medan vissa bedömare ser en utveckling mot mer specialiserade rankningar, tror hon att verktyg där flera indikatorer kan ordnas efter användarens önskemål, liksom rankningar där hela utbildningssystem jämförs, blir viktigare framöver.

Lägesrapport om rankningar av universitet och högskolor. Länk till annan webbplats.

Rankings and the Reshaping of Higher Education. The Battle for World-Class Excellence (English). Länk till annan webbplats.

Nordiske universiteter og internasjonale universitetsrangeringer (norska). Länk till annan webbplats.

University ranking watch (English), blogg som analyserar och diskuskuterar universitetsrankningar) Länk till annan webbplats.

Internationella rankningar av universitet

Jämför lärosäten med hjälp av indikatorer som mäter olika aspekter av högre utbildning. Exempelvis bibliometriska mått, priser, ryktesmätningar via enkät, antal studenter per fakultet, inkomst per fakultet och andel internationella studenter. Indikatorerna viktas i regel på olika sätt, summeras och utfallet presenteras i en rangordning.

Shanghai-rankningen
Produceras av Shanghai Jiao Tong University, med ursprungligt syfte att se hur kinesiska universitet stod sig i världen. Använder sex indikatorer är inriktade på elitforskning inom naturvetenskap, teknikvetenskap och medicin. Nobelpris väger tungt.
Shanghai-rankningen Academic Ranking of World Universities Länk till annan webbplats.

QS-rankningen
Produceras av det brittiska analysföretaget QS (Quacquarelli Symonds). Innehåller indikatorer för både forskning och utbildning. Två anseendeundersökningar (webbenkäter) ingår, som viktas med totalt 50 procent i slutresultatet.
QS-rankningen QS World University Rankings Länk till annan webbplats.

THE-rankningen
Produceras av den brittiska tidskriften Times Higher Education. Mäter excellens inom utbildning, forskning och samverkan, med särskilt fokus på forskning. Använder tretton indikatorer grupperade i områdena utbildning, forskning, citeringar, internationell profil och intäkter från näringslivet. Liknar QS-rankningen i ambition, men anseendeenkäterna, som används i mätning av forskning och utbildning, väger inte lika tungt.
Ska inte blandas ihop med THE World Reputation Rankings, som endast baseras på anseendeenkäter.
THE-rankningen THE World University Rankings Länk till annan webbplats.


Uppstickare:

U-Multirank
En rankning vars utveckling har bekostats av EU-kommissionen. Publicerades första gången 2014. Presenteras, till skillnad från Shanghai-rankningen, QS och THE, inte som en enda lista utan användarna kan själva välja vika indikatorer som ska användas.
Data samlas in i två spår: lärosätesövergripande och ämnesspecifikt. Ett stort antal indikatorer samlas in.
U-Multirank Länk till annan webbplats.

Leiden-rankningen
Produceras av Center for Science and Technology Studies vid universitetet i Leiden. Fokuserar uteslutande på forskning. Bygger endast på bibliometriska indikatorer, baserade på publiceringar i internationella tidskrifter i databasen Web of Science. Kan ses som en informationskanal med bibliometriska data om världens mest publicerande universitet, där användaren själv kan välja viken indikator som är viktigast.
Leiden-rankningen CWTS Leiden Ranking Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 15 mars 2016

Dag Kättström

Afrikas andel av världens forskningspublikationer ligger runt en procent, men hungern efter högre utbildning är stor över hela kontinenten. Där statliga system inte har förmått möt...

Debatt 24 maj 2021

Jacob Färnert, Emmy Schylander, Gustaf J. Bjurhammer

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som k...

Debatt 9 februari 2021

Representanter för Sveriges kognitionsvetenskapliga förening (SweCog)

Regeringens förslag om ökad kvalitet i lärarutbildningen innebär att kognitionsvetenskap integreras i utbildningen i en helt annan omfattning än tidigare. Det här ger stora möjligh...