Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Person som håller doktorshatt i handen.

I Sverige försvarar doktoranden sin avhandling inför en publik. I flera länder förekommer dock inga offentliga disputationer. Foto: Umeå universitet

NYHET

Borde fler doktorander underkännas?

När doktoranden disputerar står en doktorstitel på spel. Det händer dock ytterst sällan att en avhandling underkänns. Varför är det så och borde regelverket kring disputationer förändras? Curie har pratat med två forskare som suttit i många betygsnämnder.

Efter många års arbete med avhandlingen är det äntligen dags för disputation. Längst fram i salen sitter dagens huvudpersoner – doktoranden och opponenten. Betygsnämndens ledamöter slår sig ner i en av de främre raderna medan kolleger, släktingar och vänner fyller de andra platserna.

Missa inget om forskningens villkor. Prenumerera på Curie du också!

Betygsnämndens uppgift är att godkänna eller underkänna doktorandens avhandling och prestation. De har läst avhandlingen, lyssnar noggrant på diskussionen mellan doktoranden och opponenten och ställer därefter frågor själva innan de drar sig tillbaka för att bestämma om avhandlingen kan godkännas.

Doktorandens handledare har mycket makt

Vid en disputation ska betygsnämnden bestå av tre eller fem personer som utses av lärosätets fakultet, men det är handledaren som i samråd med doktoranden tar fram ett förslag på ledamöter.

Porträttbild av Charlotta Turner.

Charlotta Turner.

– Handledaren har mycket makt när det gäller val av betygsnämnd och det måste få vara så. Handledaren känner till forskningsområdet och vet vilka personer som har rätt kunskap för att granska avhandlingen, menar Charlotta Turner som är professor i analytisk kemi vid Lunds universitet.

De flesta riktlinjer för disputationen förordar att personerna som ingår i en betygsnämnd ska ha minst docentkompetens. Dessutom ska minst en ledamot komma från en annan institution och helst från ett annat lärosäte, och både könen ska vara representerade.

Det ska heller inte förekomma något jäv. Som jävig anses till exempel kolleger som man har publicerat vetenskapliga artiklar med. I praktiken utses dock ofta personer som handledaren känner och redan har kontakt med.

– Ett enskilt forskningsämne är en ganska liten värld och man vet vilka alla är och har träffats i andra sammanhang. Att examinera varandras doktorander innebär tjänster och gentjänster, säger Charlotta Turner som själv har suttit i många betygsnämnder och handlett ett stort antal doktorander.

Hon framhåller vikten av att kunna vara kritisk även när betygsnämndens ledamöter känner handledaren väl.

– Man måste kunna vara professionell, och både kunna kritisera och få kritik utan att ta det personligt. Jag vill inte ingå i en betygsnämnd för en riggad disputation där avhandlingen ska godkännas oavsett om den håller en tillräcklig hög vetenskaplig kvalitet eller inte.

Lyckades inte bromsa en disputation

Betygsnämnden får som regel den redan tryckta avhandlingen tre veckor före disputation. Charlotta Turner har funderat mycket över hur man ska förhålla sig till en dålig avhandling. Som betygsnämndsledamot ville hon själv bromsa en disputation på en avhandling som enligt henne inte höll måttet.

– I avhandlingen förekom bland annat plagiarism och artiklar som var publicerade i tidskrifter utan vetenskaplig granskning.

Men hennes försök att bromsa disputationen lyckades inte. Doktoranden godkändes trots att själva försvaret vid disputationen inte heller gick bra. Vid diskussionen i betygsnämnden höll Charlotta Turner fast vid att avhandlingen inte borde godkännas.

– Men min avvikande åsikt togs inte till protokollet och jag lämnade lokalen i protest eftersom jag inte ville att det skulle se ut som att jag hade godkänt avhandlingen.

Efter påtryckningar skrevs protokollet om för att ta med hennes förbehåll och lärosätet förändrade rutinerna för förhandsgranskning. Universitetet lade bland annat till ett steg där betygsnämnden granskar avhandlingens sammanfattning före tryck.

...jag lämnade lokalen i protest eftersom jag inte ville att det skulle se ut som att jag hade godkänt avhandlingen.

Fler lärosäten har anammat ett liknande system där betygsnämnden utför en första granskning utan att godkänna. Istället ger ledamöterna antingen ett klartecken för disputation eller kommenterar varför doktoranden borde vänta med disputationen.

Hellre fria än fälla doktoranden

I andra situationer har Charlotta Turner valt att hellre fria än fälla en doktorand när avhandlingen legat på gränsen.

– I dessa fall ställer jag mindre frågor om detaljer i avhandlingen men kollar vad doktoranden har lärt sig. Det handlar trots allt om en utbildning med både djup och bredd, och det finns lärandemål även för forskarutbildningen.

Hon menar att systemet inte är helt perfekt.

– Vid en bra avhandling fungerar disputation och betygsnämndens granskning fint, men det är svårare att veta hur man ska förhålla sig till en mindre bra avhandling.

– Men om vi inte kan använda den kollegiala granskningen vid disputationen faller hela det akademiska systemet – till exempel granskning av artiklar, ansökningar om forskningsbidrag och tjänster.

Kollegial granskning ett viktigt verktyg

Porträttbild av Kristian Daneback.

Kristian Daneback. Foto: Johan Wingborg

Hon får medhåll av Kristian Daneback, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Under sin karriär har han varit handledare, studierektor, doktorandexaminator, viceprefekt samt prodekan med ansvar för forskning och utbildning på forskarnivå och ordförande i universitetets utskott för forskarutbildning.

– Den kollegiala granskningen är helt avgörande. Det handlar om bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten och även om tillit till forskningsresultaten. Man måste kunna lita på att den processen fungerar.

Inom humanoria är monografier det vanligaste formatet för en doktorsavhandling. Mongrafier förekommer även inom samhällsvetenskap. Till skillnad från de redan publicerade artiklar som ingår i en sammanläggningsavhandling har texten i en monografi inte gått igenom peer review.

Den kollegiala granskningen är helt avgörande.

Däremot har arbetet diskuterats kritiskt vid flera seminarier, och före ansökan om disputation hålls ett slutseminarium. Inför seminariet granskar så kallade slutläsare den nästa färdiga avhandlingen noggrant och föreslår ändringar. Slutläsarna kan på vissa institutioner även ingå i betygsnämnden.

– Det har hänt att jag har varit både slutläsare och betygsnämndsledamot, och då gäller det att hitta ett förhållningssätt om doktoranden har valt att inte ta med just mina ändringsförslag. Jag försöker se helheten istället för detaljer.

Har rätt att lägga fram en avhandling

Kristian Daneback påpekar också att doktoranden alltid har rätt att lägga fram en avhandling för disputation, även när hen får rådet att avvakta. Det kan exempelvis handla om att det finns en konflikt mellan doktorand och handledare, eller att ämnet för avhandlingen är kontroversiellt.

Ibland är det doktoranden själv som gärna vill bli klar och gå vidare, men det kan också vara institutionen som vill få doktoranden genom systemet. Vid vissa lärosäten och fakulteter innebär en disputerad doktorand en ekonomisk ersättning i form av forskningsmedel från den egna fakulteten. Så är fallet vid vid den naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

– Disputationer är en typ av forskningsproduktion som går att mäta och därför är det en vanlig fördelningsmodell för fakultetsmedel, kommenterar Charlotta Turner.

Den samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg premierar dock sedan början av 2023 inte längre doktorsexamina i sin fördelningsmodell.

Trycka avhandlingen före eller efter disputation?

Trots att opponenten och betygsnämnden ofta har värdefulla synpunkter på avhandlingen sker ingen omarbetning av texten. Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet, förespråkar i en krönika i Curie att man borde vänta med att trycka avhandlingen:

”Givetvis borde vi lägga fram manus som kan ändras efter disputationen och som inte trycks förrän disputationen är klar. Då spelar ju faktiskt opponentens och betygsnämndens synpunkter roll”, skriver han.

Disputationer är en typ av forskningsproduktion som går att mäta och därför är det en vanlig fördelningsmodell för fakultetsmedel.

Charlotta Turner är skeptisk till att ändra texten efter disputationen. Hon ser avhandlingen mer som ett underlag för just själva disputationsakten.

– I en sammanläggningsavhandling lever de redan publicerade artiklarna redan sitt egna liv och läses på annat håll. Och vad är meningen med att ändra i kappan om det är opponenten som har kommit på en klok tanke?

Däremot välkomnar hon mer granskning och diskussion före tryck.

– I en sammanläggningsavhandling är den vetenskapliga diskussionen i kappan väldigt viktig. Skrivandeprocessen är central för att få till en bra diskussion under disputationen, sedan är det inte själva boken som är viktigast. Det skulle kunna vara en pdf.

Avhandlingen ett körkort för forskare

Kristian Daneback menar att avhandlingen borde kunna läggas till handlingarna efter disputationen.

– Monografier kan bli en bok hos ett förlag, då sker en viss redigering för att göra texten mer tillgänglig. Men annars väntar ofta nya uppdrag, den färdiga doktorn ska ta spjärn från avhandlingen och utvecklas vidare. En avhandling är inte längre ett livsverk.

Istället ser han avhandlingen och disputationen som ett körkort för forskare.

– Det är ett bevis på att man själv kan driva forskning, man kan söka egna forskningsbidrag och publicera själv.

Olika traditioner för disputation i olika länder

Disputationer i Sverige sticker dock ut internationellt. I många andra länder går till exempel inte avhandlingen till tryck förrän efter disputationen.

– Utländska betygsnämndsledamöter behöver ofta få en förklaring av vad uppdraget går ut på och vad det är som examineras när avhandlingen redan är tryckt, berättar Kristian Daneback.

Man behöver inte resa särskild långt för att hitta skillnader i hur en disputation går till och en avhandling bedöms. I Norge får betygsnämnden, där opponenten ingår, ta ställning till om avhandlingen kan godkännas innan den försvaras offentligt. Om så inte är fallet kan betygsnämnden kräva att den revideras inom en viss tid och nämnden gör sedan en förnyad prövning.

Och på Island gör opponenten en bedömning av avhandlingen i förväg. Doktoranden kan sedan arbeta in kommentarerna i manuset som läggs fram på disputationsdagen.

Examinatorerna i Storbritannien, USA och Australien granskar avhandlingens manuskript, och lämnar sedan synpunkter till doktoranden och handledaren. Doktoranden tar därefter hänsyn till kommentarerna i nästa version, och vid omfattande ändringsförslag (”major revisions”) kan tiden som doktorand bli förlängd.

Avhandlingen innehöll plagiat

Kristian Daneback har varit examinator på en avhandling från den anglosaxiska världen, som han inte kunde godkänna. Avhandlingen innehöll nämligen plagiat från Kristian Danebacks eget arbete.

– Doktoranden visste inte hur man citerar och refererar korrekt, och min text såg ut som någonting som han själv hade kommit på.

En annan gång var han examinator på en disputation i Belgien.

– Det blev en kombination av att vara opponent och betygsnämdsledamot. Vi som var med i panelen fick ställa lite fler frågor än en betygsnämndsledamot i Sverige, och fattade beslut om godkännande.

Doktoranden visste inte hur man citerar och refererar korrekt, och min text såg ut som någonting som han själv hade kommit på.

I flera länder förekommer inga offentliga disputationer, så är det till exempel i Storbritannien. Enligt Mats Lundström, docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitet, innebär detta att betygsnämnden ges tillfälle att ta ställning till avhandlingen i lugn och ro. ”Avhandlingen kan underkännas utan att det innebär en offentlig tragedi”, skriver han i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Det innebär också att examinationen blir mindre högtidlig och dramaturgisk, menar han.

Charlotte Turner håller dock gärna fast vid högtidligheten som en svensk disputation innebär.

– Det är en speciell dag för doktoranden och även handledaren. Det ska vi inte tona ner.

Läs mer:

”Regler för disputationer stärker akademisk inavel” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Svenska Dagbladet)

Läs också i Curie:

Ge betygsnämnden chansen att förbättra avhandlingen (Curie)

Doktorsavhandlingar

Under 2022 disputerade 2 760 doktorander, varav 1 340 kvinnor och 1 420 män, i Sverige.

Enligt Högskoleförordningen ska doktorsavhandlingar ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation, och vid disputationen ska det finnas en opponent. Övriga detaljer och betygssättning bestäms av lärosätena själva, precis som övriga studier på olika nivåer.

Gemensamt är att man ansöker om disputation. Forskarutbildningsnämnden eller liknande instans kontrollerar att alla formella krav har uppfyllts och utser betygsnämnd och opponent, för det mesta enligt förslag från handledaren.

Det finns två olika typer av doktorsavhandlingar – sammanläggningsavhandlingar och monografier. Inom naturvetenskap, teknik och medicin är sammanläggningsavhandlingar vanligast. De omfattar redan publicerade och granskade vetenskapliga artiklar samt en sammanfattning (den så kallade kappan). Inom humaniora och samhällsvetenskap dominerar monografin, ett verk på flera hundra sidor som beskriver doktorandens arbete från början till slut.

Från doktorand till doktor

  • För att bli antagen som doktorand krävs bland annat att kandidaten bedöms kunna tillgodogöra sig forskarutbildningen och att institutionen kan garantera finansiering. Dessutom ska det finnas flera handledare samt en individuell studieplan (ISP). Studieplanen omfattar själva forskningsprojektet, samt kurser, konferenser och/eller samarbeten som utvecklar doktorandens färdigheter.
  • Den individuella studieplanen fungerar som ett styrinstrument vid de olika kontrollerna längs vägen. Vid de flesta lärosäten är halvtidsseminariet en viktig hållpunkt, ibland med extern opponent.
  • Före disputationen kan ytterligare kontroller/seminarier ske, till exempel slutseminariet inom HumSam.
  • Ansökan om disputation sker hos den egna fakulteten som säkerställer att all formalia är uppfylld. Betygsnämnd och opponent utses av fakulteten, efter förslag av handledaren.
  • Ungefär tre veckor före disputation offentliggörs avhandlingen genom distribuering till bibliotek och spikning
  • Under disputationsakten försvarar doktoranden sin avhandling. Efter ett samtal mellan opponent och doktorand ställer betygsnämnden frågor. Därefter diskuterar nämnden avhandlingen bakom stängda dörrar och beslutar om avhandlingen kan godkännas.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 21 maj 2024

Sara Nilsson

Sverige hör till de länder som lägger mest på forskning och utveckling i relation till landets bruttonationalprodukt. Men när det gäller utfallet av satsningarna tillhör landet int...

Krönika 15 maj 2024

Det är inte lätt att vara en nybörjare i akademin. Jonatan Nästesjö delar med sig av sina bästa tips för att ge doktorander bättre självförtroende.

Krönika 22 april 2024

Forskarutbildningen är inte ett enmansprojekt. De flesta forskare hjälper gärna andra och detta är en god grund för långvariga relationer inom akademin, skriver Jonatan Nästesjö.