Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild Gonçalo Castelo-Branco.

Gonçalo Castelo-Branco forskar om en viss typ av hjärnceller som producerar fettämnet myelin. Det fungerar som isolering i nervtrådarna och gör att signalerna i centrala nervsystemet kan färdas blixtsnabbt.

NYHET

Oväntad upptäckt kan ge ny behandling av MS

Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS.
− Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.

Hur hjärnan egentligen fungerar är fortfarande lite av ett mysterium, men bit för bit håller forskarna på att lägga pusslet. Neurobiologen Gonçalo Castelo-Branco forskar om en viss typ av hjärnceller, oligodendrocyter. De producerar fettämnet myelin som fungerar som isolering i nervtrådarna.

Tack vare myelinet kan signalerna i centrala nervsystemet färdas blixtsnabbt, och det är en förutsättning för att kroppen ska fungera. För att förklara myelinets funktion jämför Gonçalo Castelo-Branco det med isoleringen i elkablar.

− Myelin fungerar på ungefär samma sätt.

Nya behandlingar på sikt

Gonçalo Castelo-Branco växte upp i Portugal där han studerade biokemi och kom till Sverige 1999 för att doktorera i medicinsk biokemi. Han gjorde sin första postdoc på Karolinska institutet och det var i den vevan han fick upp ögonen för oligodendrocyterna och möjligheterna att på sikt bidra till nya behandlingar av MS.

Sjukdomen uppstår när immunförsvarets vita blodkroppar angriper oligodendrocyterna så att de inte kan producera myelin, vilket gör att nervimpulserna inte leds på rätt sätt. MS är en obotlig sjukdom där kroppen stegvis försvagas under många års tid. I Sverige insjuknar ungefär 1 000 personer varje år och globalt lever 2,5 miljoner människor med sjukdomen.

− Dagens behandlingar av MS fokuserar främst på att hämma immunförsvaret. Vi tror att vår forskning kan bidra till behandlingar där man istället gynnar oligodendrocyterna och deras förmåga att tillverka nytt myelin, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Efter en andra postdoc vid Cambridge University i England, startade han sin forskargrupp vid Karolinska institutet år 2012. De har sedan dess gjort intressanta upptäckter och bedriver både tillämpad forskning med fokus på MS och ren grundforskning.

Revolution för forskningen

Gonçalo Castelo-Branco beskriver hur teknikutvecklingen fullständigt har revolutionerat den neurobiologiska forskningen. Hans forskargrupp använder tekniker som gör det möjligt att analysera enskilda celler och fastställa den genetiska aktiviteten hos varje cell.

− Man kan beskriva det som att vi tidigare analyserade en soppa av celler, men nu kan vi med högre upplösning urskilja individuella cellers egenskaper.

Under de senaste åren har hans forskargrupp allt mer börjat intressera sig för oligodendrocyternas förfäderceller. Det är ett slags förstadium till oligodendrocyterna som bildas tidigt i livet, men som också är rikligt förekommande i den vuxna hjärnan.

I sökandet efter en bättre behandling för MS kan de här cellerna visa sig extra intressanta i och med att de ibland kliver in och tar över när andra oligodendrocyter slutar producera myelin.

− Att förstå mer om varför förfädercellerna gör detta ibland, men inte alltid, och hur vi kan få dem att göra det i större utsträckning kan vara viktigt för att hitta en ny typ av behandling.

Banbrytande upptäckt

För två år sedan gjorde forskargruppen en annan banbrytande upptäckt när de såg att vissa oligodendrocyter påverkas av att komma i kontakt med immunceller.

− Det var verkligen överraskande. Vi såg att de började imitera immuncellerna. Oligodendrocyternas förfäderceller kunde dessutom interagera med immuncellerna och förändra deras beteende.

Vad den här upptäckten innebär kan Gonçalo Castelo-Branco inte riktigt svara på än.

− Det är väldigt tidiga fynd. Vi vet inte om cellernas immunlika egenskaper bromsar sjukdomsförloppet vid MS eller gör det mer aggressivt. Vi behöver fortsätta undersöka det.

Han beskriver det som att upptäckterna kring oligodendrocyternas samspel med immuncellerna har öppnat ett nytt spår för forskargruppen. Fyndet kanske kan få betydelse för behandlingen av MS i framtiden, men även inom andra områden.

− Våra upptäckter kan komma att plockas upp av andra forskare på ett helt nytt sätt än vad vi kan se idag.

Uppmuntra till kreativitet

Gonçalo Castelo-Branco tycker att förutsättningarna för att bedriva grundforskning generellt sett är goda i Sverige. För att forskningen ska bli framgångsrik är det viktigt med väl fungerande samarbeten, menar han. Hans forskargrupp samarbetar med flera andra grupper i Sverige men också i till exempel Skottland, Schweiz, Storbritannien och Portugal.

− Unika synergier kan uppstå med samarbetspartners som har andra kunskaper och annan teknisk expertis. Det gör att vi kan undersöka nya vinklar på ett sätt som hade varit omöjligt annars.

Gonçalo Castelo-Branco tycker att det är viktigt att forskningsmiljön uppmuntrar till kreativitet och nyfikenhet. I en inspirerande forskningsmiljö finns det utrymme att ta ett steg tillbaka och försöka förstå den större bilden, menar han. Han tror också att det är viktigt att miljön uppmuntrar visst risktagande och tillåter ”trial and error”.

− Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.

Allt mer fokus på kliniskt syfte

För att kunna bedriva framgångsrik forskning krävs det, jämte en inspirerande miljö, också att det finns bra vägar till finansiering. Där ser Gonçalo Castelo-Branco en oroande utveckling på EU-nivå.

Han upplever att det har blivit svårare att få finansiering för grundforskning från EU, med undantag för Europeiska forskningsrådet (ERC). Gonçalo Castelo-Branco menar att utlysningar och forskningsprogram, som Horisont 2020 (som ska ersättas med Horisont Europa), allt mer fokuserar på specifika frågor vilket gör det svårt att söka medel för grundforskning.

− Man ska inte alltid behöva ha ett särskilt kliniskt syfte för att kunna få finansiering. Ibland är målet helt enkelt att undersöka ett visst område för att försöka förstå det bättre. Vetenskap är oförutsägbart och forskning inom ett visst område kan många år senare få tillämpningar inom ett helt orelaterat fält. Det finns många exempel på det.

Han tror att forskningsfinansiärer kan förbättra förutsättningarna för grundforskningen genom att bedöma själva idén bakom ett forskningsprojekt, istället för att låta utlysningar utgå från olika problem som behöver lösas.

− Vi behöver både tillämpad forskning och grundforskning, men ibland tycker jag att man inte riktigt verkar förstå hur viktig grundforskningen är, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Läs också i Curie:
Grundforskare = nyfiken och fri? (Curie)
Deras grundforskning ledde till global nytta (Curie)
Stark grundforskning ger bra tillämpningar (Curie)
Långsiktighet ger kreativ grundforskning (Curie)
Stort förtroende för grundforskning i Norden (Curie)
Fyrsträngat dna väcker hopp om ny cancerbehandling (Curie)

Du kanske också vill läsa

Nyhet 28 maj 2019

Helena Östlund

Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande – det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-tale...

Nyhet 15 maj 2019

Eva Annell

Grundforskning handlar om att finna ny kunskap, men begreppet har flera definitioner och uppläggen skiljer mellan olika forskningsfält. Mats Benner, professor i forskningspolitik, ...

Krönika 4 april 2022

Jag är kallakrigshistoriker. Under ett par decennier var detta forskningsområde inte placerat i den absoluta frontlinjen, om metaforiken tillåts, skriver Marie Cronqvist.