”Vi måste sluta tävla och börja samarbeta”

Institute for Public Affairs ska fungera som en mötesplats med fokus på ledning inom offentlig sektor. Det ligger vid Lunds universitet men vill locka forskare från universitet och högskolor runt om i Sverige, och även andra grupper som politiker och myndighetschefer.

Louise Bringselius hoppas att institutet ska bidra till att öka kunskapen om hur man bäst organiserar och styr verksamheter inom offentlig sektor. Hon beskriver det som att många som jobbar inom offentlig sektor idag känner sig maktlösa och upplever att de inte har förutsättningar att göra ett bra jobb.

− Det skapar en ”samvetsstress” för det påverkar ju dem som man är till för: eleverna, patienterna. Personalen mår dåligt av att inte kunna påverka sitt arbete, och särskilt de som har en stark inre motivation.

När motivationen hos personalen bryts ner är det något som är fel i styrningen, konstaterar hon.

− Personalens motivation är ju guldet i verksamheten. Det måste vi ta vara på!

Forskar om tillit

Louise Bringselius forskning handlar om tillitsbaserad styrning. Det är en ledningsfilosofi som, väldigt förenklat, grundar sig i att organisationer fungerar bäst om medarbetarna har inflytande över verksamheten. Hon förklarar att tillitsbaserad styrning inte är någon manual utan snarare kan beskrivas som ett paradigm.

Generellt kan man dock säga att ledningen i organisationer som präglas av den här filosofin har mer av en stödjande än en styrande funktion. Tillitsbaserad styrning står i kontrast till New Public Management, som har kommit att förknippas med detaljstyrning och mäthysteri.

Louise Bringselius berättar att man inom forskningen pratar om tre olika styrprinciper: Konkurrens, reglering och tillit.

− Alla behövs. Det är en ständig balansgång mellan de tre styrprinciperna och det gäller att kalibrera rätt, säger Louise Bringselius.

Inom offentlig sektor tippar styrningen ofta tungt åt reglering. Inom akademin ser hon snarare en övervikt mot konkurrens.

− Universiteten konkurrerar om studenter och forskare om anslag. Jag menar att det underminerar uppdraget. Vi måste sluta tävla och börja samarbeta! Om lärosätena hade högre basanslag tror jag att det skulle öppna för mer tillitsbaserad styrning och samarbete.

Både fördelar och risker

Louise Bringselius beskriver hur olika ledningsfilosofier existerar parallellt inom akademin. Kollegial styrning, där kollegiet – i olika utsträckning – har befogenheter att fatta beslut, hämtar till exempel mycket inspiration från den tillitsbaserade filosofin.

Enligt Louise Bringselius är det väl belagt att tillitsbaserad styrning är förknippat med fördelar.

− I organisationer som präglas av tillit mår människor bättre och presterar bättre. Det gäller arbetsplatser men också länder, säger hon.

Samtidigt förklarar hon att det kan finnas risker med organisationer som i hög präglas av tillit. Det kan uppstå en slags avart till tillit, vilket man faktiskt kan se inom akademin, menar hon.

Hon beskriver hur forskare ibland sluter sig i sin profession och sätter fokus på den egna karriären eller gruppen, istället för på uppdraget till samhället. Hon nämner Macchiarini-skandalen som exempel.

Efterfråga starkare kontroll

Sådana händelser får många att efterfråga starkare reglering och kontroll. Ibland är det bra, men enligt Louise Bringselius kan ökad reglering också leda till att medarbetare vantrivs och blir passiva.

Inom universitetsvärlden kan ökad kontroll också innebära att den akademiska friheten inskränks, genom att forskarnas och universitetens handlingsutrymme minskar. Viss reglering av akademin behövs, menar hon, men tillägger att styrningen inte alltid får det utfallet som man hade önskat.

− Många forskare lägger väldigt mycket tid på att publicera vetenskapliga artiklar, för det är så man meriterar sig. Men ibland kan det kännas som att antalet artiklar nästan är viktigare än innehållet, och det är delvis en effekt av styrningen, säger hon.

Engagerad föreläsare och krönikör

Louise Bringselius egen forskning får just nu stå tillbaka lite. Hon har anslag från Forte för att studera kultur och värdegrundsarbete i offentlig sektor, men har tagit en paus från själva datainsamlingen för att leda Institute for Public Affairs. Däremot fortsätter hon att skriva nya böcker och artiklar. I höst ger hon till exempel ut boken ”Tillitsbaserat ledarskap” som riktar sig till personer som jobbar inom offentlig sektor.

− Det är ett typiskt exempel på en slags publikation som har lågt värde inom akademin. Ibland tycker jag att vi forskare har vänt ryggen åt samhället och blivit introverta.

Under hela sin forskarkarriär har Louise Bringselius engagerat sig som föreläsare, författare och skribent. Hon medverkar återkommande som krönikör i Sydsvenskan, där hon bland annat skriver om baksidorna med de ofta hårt styrda organisationerna inom offentlig sektor.

− Jag tycker att det är viktigt att jag som organisationsforskare kliver in och säger att det inte är det bästa sättet att styra, säger hon.

Det är lätt att se parallellen till 14-åriga Louise Bringselius som skrev insändaren i lokaltidningen. Sedan dess tycker hon att den tillitsbaserade ledningsfilosofin har fått ett mycket större genomslag i Sverige. Under åren 2017-2019 var hon forskningsledare i Tillitsdelegationen som hade som uppgift att sprida kunskap om hur statliga myndigheter kan utveckla en mer tillitsbaserad styrning.

− Det satte tillit på kartan skulle jag säga. Tidigare avfärdades det här sättet att styra ofta av syniker men Tillitsdelegationen gav legitimitet.

Samarbete istället för konkurrens

Man kan säga att det nybildade Institute for Public Affairs tar över stafettpinnen från Tillitsdelegationen, och Louise Bringselius tror att det finns en poäng med att arbetet nu tas vidare inom akademin istället för inom politiken.

− Det är bra att det blir avpolitiserat, säger hon.

Hon hoppas att hon genom institutet ska kunna leva lite som hon lär.

− Jag hoppas att detta ska bli en plats där vi forskare kan mötas och gå från att vara konkurrenter till att samarbeta.

Institute for Public Affairs Länk till annan webbplats.