Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
 Målningen
visar hur nya studenter togs emot vid ett universitet på 1500-talet.

Blivande studenter styrdes ut i brokiga kläder, horn, åsneöron och svinbetar och föstes med yxa inför en publik som hånade dem. Bilden visar depositionsakten och depositionsverktygen (bland annat tång, såg, hyvel), mottagning och initiationsriter (nollning) av nya studenter vid ett universitet under 1500-talet. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.

NYHET

Forskning främmande för de tidiga universiteten

Det var en liten och homogen krets som studerade vid de svenska universiteten under 1600-talet. En typisk student var en adelsyngling i 17–18-årsåldern, som både kunde hantera böcker och svärd, som valspråket lydde vid Lunds universitet.
Forskning i vår moderna mening slog inte igenom förrän i mitten av 1800-talet.

Uppsala universitet bildades redan år 1477, men sedan låg verksamheten nere i nästan 100 år. På 1620-talet fick universitetet ett uppsving efter stora donationer från Gustaf II Adolf, som behövde utbildade ämbetsmän till sitt stora rike.

Nyanlända studenter fick ett hårdhänt inträde i universitetslivet. Under invigningsceremonin, den så kallade dispositionen, i Uppsala fick de svärta ansiktena och sätta på sig svinbetar, horn och åsneöron, som symboliserade ungdomens råa och ohyvlade natur Attributen avlägsnades sedan med särskilda depositionsverktyg – tång, såg och hyvel. Ceremonin avslutades med att vatten hälldes över ynglingarna. Nu var de redo för att låta vetenskaperna förädla dem.

–Man studerade framförallt teologi, juridik och medicin. Liksom i dag gick man på föreläsningar och satt sedan hemma på kammaren och studerade. All undervisning var på latin, säger Carl Frängsmyr, docent i idé- och lärdomshistoria, som har skrivit två band om universitetets historia.

Disputerade med professorns klyvna avhandling

Det ingick i en professors tjänstgöring att hålla öppna föreläsningar ett par gånger i veckan. Däremot var det inte obligatoriskt för studenterna att delta. Det blev det inte förrän på 1870-talet under våldsamma protester från studenternas sida.

–Vid sidan av de öppna föreläsningarna kunde man som student betala för privatlektioner. Det var också ett sätt för lärarna att dryga ut lönen, men det ledde i sin tur till mycket godtycke i examinationen. De som blev godkända var ofta de som hade betalat för privatlektioner, säger Carl Frängsmyr.

Det var möjligt att doktorera vid Uppsala universitet redan i början av 1600-talet, även om det inte handlade om att försvara innehållet i en egen avhandling.

–Det var upp till professorn att skriva långa avhandlingsserier. Dessa kunde sedan klyvas i mindre delar och delas ut till studenterna som skulle doktorera. Här i Uppsala finns exempel på avhandlingar som har kluvits mitt i mening. Själva dispositionen handlade sedan om att utifrån texten visa upp sin retoriska skicklighet på latin.

Alla professorer var släkt

Om det fanns ett stort mått av godtycke vid examinationen gäller det i lika hög grad vid tillsättandet av akademiska tjänster. Exempel på svågerpolitik är många under 1600- och 1700-talen.

–Uppsalas berömda professor i praktisk medicin, Olof Rudbeck, lät sin son efterträda sig. Och även Anders Berch, som var Nordens första professor i nationalekonomi, använde sin son som vikarie.

Det mest kända exemplet från 1700-talet är Carl von Linné som fick fullmakt att sätta sin son på posten som professor. Enligt Carl Frängsmyr blev det en personlig tragedi för Linné den yngre. Pamfletter cirkulerade som beskrev utnämningen som ett exempel på att man kan bli ”doktor utan tankar och professor utan huvud”.

–Fortfarande under 1800-talet bestod Uppsala av en liten krets på ett 20-tal professorer. Alla professorer gifte sig med döttrar till professorer och kort sagt var påfallande många släkt med varandra, vilket hela tiden skapade låsningar i verksamheten.

Högläsning och kopiering av texter på latin

Den tidiga svenska universitetsmiljön var således trögrörlig och bestod av en liten krets som ägnade sig åt högläsning och kopiering av texter på latin. Det gäller i hög utsträckning även för Lunds universitet som grundades 1666.

Thomas Kaiserfeld, professor i idé– och lärdomshistoria vid Lunds universitet, och med vetenskapshistoria som specialitet, berättar att den första kullen studenter inte ens bestod av 50 personer. Teologi dominerade stort och cirka 80 procent av de som tog examen blev präster.

–Det var en statusmässigt och könsmässigt homogen grupp. I princip handlade det om adelsynglingar som skulle välja mellan att bli präster, ämbetsmän eller militärer. Därför ingick också fäktning i undervisningen. Universitetets valspråk ”Beredd till bådadera”, syftar på boken och svärdet, säger han.

Kunskapsbildning ingen förväntad huvudsyssla

Samtidigt sker redan under 1600-försök med nya undervisningsformer, till exempel fysikexperiment, anatomiföreläsningar och praktiska övningar som herbarium.

–En del professorer vid universiteten ägnade sig också åt kunskapsbildning, men det var inte den förväntade huvudsysslan. En professor kunde göra karriär genom att skriva dissertationer som trycktes och spreds i en liten utgåva.

Dessa avhandlingar från 1600-talet kan variera mycket i längd och innehåll. I Uppsala universitets arkiv finns dissertationer som enbart är fyra sidor och sådana som är 200 sidor. Vissa innehåller enbart ett antal påståenden, medan andra har många källhänvisningar på varje sida. Vanligt är också att man hänvisar till saker som man har hört berättas.

Forskning nämns första gången på 1700-talet

Begreppet forskning nämns för första gången under första halvan av 1700-talet. Då är vi framme vid den naturvetenskapliga revolutionen med förnuft och vetenskap som ledord.

–Det kom en våg av akademier under 1600- och 1700-talen. De bildades som en reaktion mot universiteten som sågs som dammiga och inåtvända institutioner. Akademierna däremot arrangerade populärvetenskapliga föreläsningar och vände sig utåt mot allmänheten.

Exempel på nya akademier är Royal Society i London och Vetenskapsakademien i Stockholm.

–Akademierna började också ge ut tidskrifter, vilket hjälpte till att ge en bredare spridning av nya rön. Och det handlade inte bara om vetenskaplig kunskap, utan också om vilken gödsel man ska lägga på åkrarna och hur man bäst sköter om bin, säger Thomas Kaiserfeld.

1852: Studenter ska själv skriva avhandling

Akademierna påverkar de svenska universiteten, även om det tar sin tid. Carl Frängsmyr i Uppsala säger att avgörande för den svenska universitetmodellen är Humboldtuniversitetet i Tyskland, som förespråkar att ett universitet både ska ägna sig åt forskning och utbildning för att utvecklas.

–Tidigare hade forskning varit väsensfrämmande för de svenska universiteten. Bildning var självproducerande och cirkulerade i en liten krets av utvalda. Först 1852 slogs fast att universiteten även skulle ägna sig åt forskning och att studenter skulle skriva sina egna avhandlingar på svenska, säger han.

Viktiga årtal:

  • 1477 grundas Sveriges första universitet i Uppsala. Men redan 20 år tidigare öppnades universitetet i Greifswald, som tillhörde Sverige under 150 år.
  • 1666 grundas Lunds universitet. Samtidigt öppnar också universitet i nuvarande Tartu och i Åbo. Områden som då tillhörde Sverige.
  • 1810 grundas Humboldtuniversitetet som ägnar sig åt forskning och utbildning,
  • 1852 blir det stadfäst att de svenska universiteten ska ägna sig åt forskning.
  • 1873 får kvinnor tillträde till universiteten och rätt att ta examen från juridisk och filosofisk fakultet.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 9 december 2024

Eva Annell

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm är förtjust i isländska sagor och idéhistoria, men har samtidigt blicken mot framtiden. Han strävar efter att hålla Svenska Akadem...

Nyhet 3 december 2024

Ulrika Ernström

Det är viktigt och tidskrävande – men belönas sällan. Akademiskt medborgarskap är det arbete som hela den akademiska världen vilar på – som kollegialitet, ledarskap eller vetenskap...

Nyhet 30 september 2024

Ulrika Ernström

Anne Bjorkman studerar klimatförändringarnas konsekvenser där de märks som mest. Som engagerad växtekolog med fokus på Arktis kombinerar hon passionen för fältarbete, kärleken till...