Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Anna-Karin Gustavsson tittar i mikroskop på labbet.

Anna-Karin Gustavsson forskar inom biofotonik vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Det handlar om optiska studier av biologiska system. Foto: Johan Wingborg

NYHET

Doktorand prisas för bästa artikel

Doktoranden Anna-Karin Gustavsson vid Göteborgs universitet har fått pris för bästa forskningsartikel under 2012 av tidskriften FEBS Journal. Hennes artikel om studier av energimetabolismen, glykolysen, bedöms som den bästa i kategorin unga forskare.

FEBS, The Federation of European Biochemical Societies, som grundades 1964 är en av de största organisationerna i Europa inom Life Science. FEBS driver fyra vetenskapliga tidskrifter, ordnar kurser och konferenser samt delar ut olika priser.

Anna-Karin Gustavsson är den första svenska forskare som tilldelats priset sedan starten 2004. Priset är på 10 000 Euro och innebär också att hon får presentera sin forskning på den årliga FEBS-kongressen, som i år hålls i St. Petersburg i juli.

– Det är väldigt roligt, både att bli uppskattad för det man gör och att få möjlighet att visa upp sin forskning för så många andra forskare inom fältet.

Vad är en bra forskningsartikel - handlar det om att hitta rätt formuleringar eller om ett intressant innehåll?

– Det är en kombination, tror jag. Först och främst måste man ju ha något att presentera, men om man inte gör det på ett bra sätt är det ingen som förstår. Man måste kunna få fram budskapet.

Och budskapet i den prisbelönta artikeln är att hon lyckats utveckla en metod som gör det möjligt att studera metabolisk aktivitet i enskilda celler och att sätta metaboliterna i svängning, så kallad oscillation. Tidigare har man bara kunnat se detta i stora system med miljontals celler.

– Att kunna bekräfta att det sker i enskilda, isolerade celler är nytt, säger Anna-Karin Gustavsson, som tillsammans med kollegor presenterat en matematisk modell för cellernas beteende under glykolysen, den process där socker bryts ner i våra celler för att skapa energi.

Studerar biologiska system med optik

Glykolysen är en kedja, eller ett nätverk, av kemiska reaktioner. I både människans celler och i jästceller, som Anna-Karin Gustavsson studerar, omvandlas glukos för att skapa användbar energi.

Hennes forskning kan ge en djupare förståelse för glykolysen, hur den fungerar och varför oscillationer sker.

– Det är väldigt roligt för mig som fysiker. Vi kombinerar och utvecklar olika tekniker för att studera biologiska system med hjälp av optiska metoder och mikrofluidik, där celler och deras närmiljö kan kontrolleras.

De kontrollerade oscillationerna som hon nu kan framkalla och studera hos enstaka celler, syns som ett blinkande rutmönster av celler (se filmen här intill).

Förbereder sin presentation

– Studerar man en population med miljontals celler samtidigt, kollektivt, får man bara ett medelvärde av alla cellers beteende, men tittar man på cellerna en och en kan man se att de uppför sig väldigt olika. Att studera heterogeniteten är viktigt för förståelsen för hur de biologiska processerna fungerar och kan få implikationer när nya mediciner tas fram.

Just nu har hon dock fullt upp med förberedelserna inför sin presentation och podcast till FEBS-kongressen i St. Petersburg – med vetskapen att det sitter närmare ett dussin nobelpristagare i publiken.

Det är hennes första besök i Ryssland och hon hoppas ta ledigt några extra dagar och titta på staden som är känd för sina vita nätter.

Exakt hur hon ska använda de 10 000 Euro vet hon inte än.

– Men jag vill använda dem för att utvecklas som forskare!

Anna-Karin Gustavsson

Doktorand inom biofotonik vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.

Bor i Göteborg med sin sambo.

På fritiden ägnar hon sig åt ridning och löpning.

Har tilldelats FEBS pris för 2012 års bästa forskningsartikel av unga forskare Länk till annan webbplats..

Du kanske också vill läsa

Krönika 16 september 2024

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.

Debatt 2 september 2024

Rachel Irwin, Lunds universitet

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...

Krönika 28 augusti 2024

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.