Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Demokrater och republikaners fördomar om sig själva och varandra

Med bara dagar kvar till amerikanska presidentvalet handlar dagens blogginlägg om forskning på klyftan mellan demokrater och republikaner. Med tanke på de enorma utmaningar som USA står inför är det ju anmärkningsvärt hur lite kongressen lyckas åstadkomma på grund av oviljan att kompromissa, skriver Kimmo Eriksson.

Jag och min doktorand Alexander Funcke har med en webbenkät till amerikaner undersökt hur demokrater och republikaner ser på den egna gruppen och hur de ser på den andra gruppen. Det visar sig att demokrater tycker att demokrater är mycket varmare (snällare, sällskapligare, mer optimistiska och entusiastiska) människor än vad republikaner är. Republikaner anser å sin sida att republikaner är mycket kompetentare (ambitiösare, bestämdare, mer självsäkra och kapabla) människor än vad demokrater är.

Men den andra gruppen håller inte med. Demokrater tycker inte att de är mindre kompetenta människor än vad republikaner är, snarare tvärtom. Och republikaner tycker inte att demokrater är varmare människor än vad republikaner är, snarare tvärtom.

En rimlig hypotes är att dessa fördomar – om att det egna partiets anhängare är bättre människor än det andra partiets anhängare – gör det svårare att kompromissa. Men i undersökningen fann vi åtminstone en sak som alla är överens om: I princip alla anser att de själva är bättre bilförare än såväl anhängare som motståndare! Månne detta vara en gemensam grund att bygga på?

Intresserade kan läsa vidare i vårt manuskript på SSRN:s webbplats Länk till annan webbplats..

Mer om skribenten

  • Kimmo Erksson

    Professor i matematik

    Han skriver om drivkraften för att forska och annat som dyker upp i samtalen med de närmaste kollegerna. Kimmo Eriksson forskar om kulturell evolution och är också gästprofessor vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet.

Du kanske också vill läsa

Krönika 29 januari 2025

Det är svårt att sticka ut om det finns en massa krav i utlysningstexten. Istället borde vi göra det enklare − både att söka och granska, skriver Karl Wennberg.

Krönika 4 december 2024

Vetenskapliga artiklar blir alltmer lika varandra i längd, struktur och innehåll. Men snäva konventioner för publicering ökar inte sannolikheten för fler kreativa och inspirerande ...

Krönika 16 september 2024

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.