Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Person i orange jacka håller i karta på fjället.

När forskare söker patent måste de fundera på i vilken ordning och på vilket sätt deras forskning ska offentliggöras. Foto: Ali Elliott/Unsplash

NYHET

Kan patent och publicering gå hand i hand?

Publicera eller ta patent? Meritera sig eller kommersialisera forskningsresultaten? Curie har frågat tre experter om hur forskare bör tänka.

Porträttbild på Ulf Landegren.

Ulf Landegren. Foto: Mikael Wallerstedt

Ulf Landegren, seniorprofessor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, har ägnat sin karriär åt att hitta på nya metoder och verktyg som kan tillämpas inom både forskning och diagnostik. Han har omkring 50 patent, har startat flera företag och uppmuntrar adepterna att tänka i liknande banor.

– Långt ifrån allt vi gör vid universitet kan bli produkter, men just inom medicinsk forskning är det lite konstigt om man inte i varje fall ibland siktar på att få en friskare patient i slutändan, påpekar han.

Missade första chansen till patent

Möjligheten till det allra första egna patentet missade han. Som doktorand utvecklade han en metod att screena för monoklonala antikroppar mot proteiner på cellytan och hade inte en tanke på att patentera idén.

– Jag kallar det för patent 0. Företag började använda metoden utan att jag hade någon del i det.

Som postdoktor vid Caltech i USA gjorde han sedan en helt annan erfarenhet. Där fanns ett så kallat tech transfer-office som regelbundet sonderade om det fanns någon intressant forskning som gick att kommersialisera. Ulf Landegren hade hittat på ett sätt att undersöka genetisk variation och det projektet gick vidare till en patentansökan och licensiering till ett stort bolag.

– Allt gick ganska fort, och jag själv behövde inte göra så mycket utöver att publicera vårt arbete.

Tillbaka i Uppsala sökte han sedan flera patent i samarbete med dåvarande bolaget Pharmacia Biotech – nuvarande Cytiva. De stod för kostnaderna och skrev patentansökningar, medan Ulf Landegren ändå stod som ägare till patenten.

– Men till slut kom vi inte längre överens om ägarfördelningen för uppfinningar, och då gick vi skilda vägar. Jag valde att istället starta egna företag, eftersom det ger mer kontroll.

Rätt sak i rätt tid

Ulf Landegren tycker att patent och publicering kan gå hand i hand.

– Jag ser egentligen ingen större motsättning mellan kommersialisering och att vilja bli framgångsrik inom akademisk forskning.

Däremot är det viktigt att göra rätt sak i rätt tid, betonar han. Först och främst gäller det att avvakta med den vetenskapliga publiceringen, men också att avstå från att berätta om fynden på konferenser innan en uppfinning patentsökts.

Om man söker forskningsbidrag från svenska statliga finansiärer så bör man inte nämna idéer som man hoppas skydda i en patentansökan – ansökningarna är nämligen offentliga och utgör därför nyhetshinder vid en senare patentansökan.

– Den svenska offentlighetsprincipen är fin och viktig på många sätt, men borde inte omfatta ansökningar. De blir inte offentliga i andra länder, påpekar Ulf Landegren.

Den svenska offentlighetsprincipen är fin och viktig på många sätt, men borde inte omfatta ansökningar.

Hans egen lösning är att söka bidrag för projekt där en del av arbetet redan är gjort och eventuella patentansökningar skickats in. De flesta forskningsfinansiärer har överseende med detta så länge som det blir bra forskningsresultat, menar han.

– Den strategin är naturligtvis svårare för juniora forskare som inte hunnit samla på sig så mycket resultat.

Olika stöd för kommersialisering

Det finns också stiftelser och EU-anslag som kan stödja projekt som avser kommersialisering, så småningom kan ett eget företag få en inkomst genom att sälja produkter eller licenser. Man kan också sälja hela eller delar av sitt företag för att finansiera nästa process.

Dessutom har de flesta lärosäten innovationskontor eller företagsinkubatorer som kan hjälpa till med både patentansökningar och kommersialisering. I Sverige gäller lärarundantaget, vilket betyder att forskaren äger sina upptäckter och även patent.

Men det är ändå ganska lätt att få hjälp med kostnaderna för en patentansökning, menar Ulf Landegren.

– I mitt fall har det varit en lyckosam balans att jobba med akademin och industrin. I akademin har vi fria händer, och man kan prova nya saker och jobba brett. Inom industrin jobbar man smalt för att snabbt få fram någonting som genererar pengar. Kommersialisering via företag är ofta en förutsättning för att forskningsresultaten ska bli brett tillgängliga.

Patent och publicering - en komplicerad affär

Porträttbild av Eva Hemmungs Wirtén.

Eva Hemmungs Wirtén.

Eva Hemmungs Wirtén, professor vid Linköpings universitet, forskar bland annat om immaterialrätt ur ett historiskt perspektiv. Inom projektet PASSIM (Patents as Scientific Information, 1895-2020) som finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC) har en av forskarna, Gustav Källstrand, tittat närmare på hur Nobelkommittén diskuterat kring kandidater som hade ett patent.

– Under en period kunde man inte bli nominerad om man hade tagit ett patent. Historiskt sett har det funnits ganska starka rågångar mellan dessa två företeelser – patentering är en sak och vetenskaplig publicering en helt annan, förklarar Eva Hemmungs Wirtén.

Hon menar att det vetenskapliga projektet under väldig lång tid har fokuserat på vetenskaplig publicering.

– Det är därifrån forskarna fick sin trovärdighet. Makarna Curie hade inte en tanke på att ta patent på upptäckten av grundämnet radium. Det handlar om den klassiska idén om det vetenskapliga idealet. Patent hängde samman med industrin.

Makarna Curie hade inte en tanke på att ta patent på upptäckten av grundämnet radium. Det handlar om den klassiska idén om det vetenskapliga idealet.

Under det långa 1900-talet, som hon kallar det själv, har akademin närmat sig marknaden. Efter andra världskriget dyker infrastrukturer som tech transfer-offices och innovationskontor upp för att uppmuntra till patent och hjälpa till vid andra frågor om immaterialrätt.

– Idag ser många lärosäten vetenskapliga publikationer och patent som komplementära strategier för att profilera sig själva och sina forskare. Det finns en tydlig koppling mellan universitet och affärsvärlden, och universitet vill själva institutionalisera detta genom innovationskontor.

Forskning till salu

Diskussioner efter en presentation på en konferens kan vara värdefulla, och ofta bidrar kommentarer från vetenskapliga granskare inför publicering till en högre kvalitet på artikeln.

Eva Hemmungs Wirtén menar att det har betydelse att forskarna tvingas att fundera på i vilken ordning eller på vilket sätt deras forskning ska offentliggöras, i fall de vill söka patent.

– Ofta är det statliga medel som ligger bakom forskningen. Det är också en olycklig utveckling att kunskap blir till ett patent när det kunde ha hamnat i en vetenskaplig artikel.

Speciellt inom läkemedelsindustrin utförs mycket av grundforskningen inom den akademiska forskningen. Forskare kan ta patent och starta företag, men om det blir framgångsrikt visar större bolag snabbt ett intresse för att köpa antingen patentet eller hela bolaget. Vissa kallar detta fenomen för ”science for sale” - forskning till salu.

– Det är tydligt att detta sker. Vi måste diskutera maktaspekten inom kunskap överlag och vara medvetna om vad olika immaterialrättsliga system gör med forskningen. För att vi ska kunna göra det krävs en större historisk kunskap om patent, vad de gör och hur de används av olika aktörer för att signalera en viss typ av värde och betydelse, påpekar Eva Hemmungs Wirtén.

En patentansökan är också en publikation

Porträttbild av Charlott Galant.

Charlott Galant.

Charlott Galant är strategisk samordnare vid Patent och Registreringsverket (PRV). Hon jobbar bland annat med att höja kunskapen om immateriella tillgångar och immaterialrätt för att öka medvetenheten och förbättra förutsättningarna för forskare och företag som bedriver forskning.

Hon är medveten om konflikten mellan patentering och publicering, men ser samtidigt patent som ett viktigt verktyg för att forskning ska komma till nytta.

– Det måste finnas incitament för företag att satsa på en implementering av forskningen i form av en produkt eller en tjänst. Ett patent kan skapa ett sådant incitament, och därmed en möjlighet.

Charlott Galant skulle önska att det inte vore så bråttom med den vetenskapliga publiceringen och efterlyser ett bredare synsätt.

– I vår värld ser vi en patentansökan också som en publicering. Efter 18 månader blir ansökningarna offentliga och då kan alla ta del av utvecklingen och forskningen som finns beskriven i ansökan.

Hon menar att fler forskare borde använda sig av informationen i patentdatabaserna. Ibland håller PRV föreläsningar om hur man söker i patentdatabaser, och det har hänt att någon har hittat sitt egna påtänkta projekt och kunnat styra om inriktningen.

– Företag publicerar inte lika ofta vetenskapliga artiklar, däremot finns ofta information om deras forskning och utveckling i patentdatabaserna.

När patentskyddet har löpt ut eller om innehavaren av patentet inte betalar sina årsavgifter blir det fritt för alla att kommersiellt nyttja det som omfattas av patentet.

Medveten strategi för patentansökan

Charlott Galant menar att en patentansökan borde vara ett medvetet strategiskt beslut eftersom det innebär både en lång process och en kostnad. Det är också svårt att i ett tidigt skede veta vilken del av ens upptäckt som ska patenteras och vad som är mest värdefullt att skydda.

Även om det inte är möjligt att publicera innan man har sökt patent kan man ändå berätta för andra om sin forskning – om man gör det med eftertanke, påpekar Charlott Galant.

– Man behöver inte avslöja alla detaljer, det vill säga ”hur”. Det går att prata på konferenser om man tänker efter vilken del av forskningen man pratar om.

Men ibland är det bäst och enklast att inte säga något, till exempel om man har kommit på en ny tillverkningsmetod.

Då kan det vara bättre att inte ta patent och istället hålla metoden hemlig.

– Det kan vara svårt för en forskare eller ett litet bolag att bevisa att ett stort företag har använt ens unika tillverkningsmetod, som man har tagit patent på. Då kan det vara bättre att inte ta patent och istället hålla metoden hemlig.

Patent som hinder för andra och sig själv

Genom att publicera kan man hindra andra forskare i hela världen från att söka patent. Så kallade ”strategiska publiceringar” förekommer ibland.

– Det blir ett hinder för andra men kan också bli ett hinder för en själv, om man tänkt gå vidare till kommersialisering och använda sig av patent.

Generellt tror Charlott Galant att mer kunskap om patent och de andra immaterialrätterna inom forskningssamhället skulle skapa mer värde och möjligheter.

– Det behövs strategiska val och medvetna förhållningssätt. Man kan säga att vi står på idéns sida, att den ska bli till så stort värde som möjligt.

Forskningsprojektet PASSIM (Patents as Scientific Information, 1895-2020) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lärarundantaget

Lärarundantaget innebär att lärare och forskare vid universitet och högskolor äger rätten till resultaten av den forskning de utför och det undervisningsmaterial de tar fram. De kan själva söka patent och välja när och var deras forskningsresultat ska redovisas. Patenterbara uppfinningar som skapas som ett led i undervisning och forskning tillfaller läraren/forskaren och inte arbetsgivaren.

Du kanske också vill läsa

Debatt 17 juni 2024

Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

Debatt 31 maj 2024

Formas, Forte, Vetenskapsrådet

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...