Boken är ett bra sätt att nå utanför de egna forskingsleden, menar Ola Sigurdson som skrivit många vetenskapliga böcker. Foto: Johan Wingborg
NYHET
Ge den vetenskapliga boken högre meritvärde
Boken som vetenskaplig publikation har mångåriga anor. Den ger forskaren möjlighet att fördjupa och utveckla sina resonemang. Men boken har svårt att konkurrera med vetenskapliga artiklar som publiceringsform, eftersom den inte värderas lika högt vid meritering.
När forskaren Ola Sigurdson var i Paris i våras blev han fascinerad av bokhandlarnas breda utbud av facklitteratur inom hans favoritämnen teologi, filosofi, historia och politik.
– Där fanns ett fantastiskt utbud av litteratur; jag blev helt tagen. Det var tydligt att boken är en viktig uttrycksform och det fanns många ställen där man kunde titta på och köpa böcker. Jag insåg att vi lever i en torftig kultur i Sverige vad gäller bokhandeln.
Ola Sigurdson är professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han konstaterar att det länge varit en tradition inom humaniora att publicera böcker och han har själv skrivit många genom åren.
Några av hans större verk är Himmelska kroppar, om den kristna kroppslighetens historia, och Gudomliga komedier, en idéhistoria om humor och subjektivitet. Det senare var ett stort projekt som tog tio år att genomföra och kom ut i tre volymer. Att skriva så långt är ovanligt idag, konstaterar han.
– Jag tror att innehåll och form hänger samman och att vissa argument tar länge tid att formulera. Boken är ett bra medel för att nå utanför de egna forskningsleden.
Ideal från andra vetenskaper styr publiceringen
Ola Sigurdson hävdar att det på senare år funnits en våg inom humaniora där monografin inte uppskattats tillräckligt. När han själv disputerade 1996 var det en självklarhet att skriva böcker.
Jag tror att innehåll och form hänger samman och att vissa argument tar längre tid att formulera.
– Ideal som importerats från andra vetenskaper har fått styra. Det finns ett slags likriktning i dagens akademiska klimat. Om jag överdriver lite så ska det helst vara artiklar på engelska om 40 000 tecken som publiceras i internationella tidskrifter. Om jag hade skrivit artiklar istället för ett trebandsverk hade min institution fått mycket fler poäng.
Det projekt han arbetar med nu handlar om rumslighet: på vilket sätt betyder rummet något för oss och vad gör det med oss? Det ska bli en serie och den första delen, Atmosfärer, har kommit ut. Nu håller han på med andra delen Trösklar, om sambandet mellan fysiska och symboliska trösklar.
Ett nytt projekt startar med att han upptäcker en frågeställning som verkar intressant och börjar läsa in sig. Det kan kräva ett par års inläsning innan ett projekt tar konkret form.
Han tycker det hjälper processen att få sammanhängande skrivtid och reser gärna iväg ett par veckor till en annan miljö. Som ung doktorand i Lund fick han ett tips av sin handledare: skriv något varje dag!
– Det var ett väldigt bra råd.
Humaniora förstör för sig själv
Ola Sigurdson konstaterar att han som etablerad professor är gynnad när det gäller att skriva böcker, han behöver inte meritera sig. Men det är svårare för yngre forskare.
– Vår tid knapras upp allt mer och att skriva en bok är en stor investering.
Han vill stärka monografins roll som vetenskaplig publiceringsform, är rädd att humanioran förstör för sig själv om traditionen att skriva böcker inte upprätthålls.
– Vi skulle vara betjänta av en större diskussion om monografins roll. Viktigast är att man uppvärderar boken som akademisk meritering – att skriva till exempel litteraturhistoriska eller idéhistoriska standardverk borde vara meriterande. Det blir snävt om vi inte värderar den insats som faktiskt krävs för den typen av verk.
Plattform ska stödja bokens ställning
Maja Pelling. Foto: Johan Wingborg
Maja Pelling, som är universitetsbibliotekarie vid Göteborgs universitet, berättar att hon i sin vardag ofta hör lärare klaga på att det är ont om bra undervisningsmaterial att sätta i händerna på studenterna.
– Det är svårare idag att hitta ny relevant vetenskaplig litteratur för undervisning. I artikelform hinner man inte med alla de källkritiska och fördjupande resonemang som behövs inom vetenskapen.
Hon är också nationell samordnare för Kriterium, den nationella plattform som startades 2014 för att stödja den vetenskapliga bokens ställning. Hon berättar att många vid den tiden var oroliga för monografins överlevnad eftersom publicering i artikelform tog över allt mer.
– Att starta Kriterium var ett motstånd mot hetsen att enbart publicera sig i artiklar för att få meritering.
Att starta Kriterium var ett motstånd mot hetsen att enbart publicera sig i artiklar för att få meritering.
Kriterium ansvarar för den vetenskapliga granskningen av ett manus, medan ett förlag ansvarar för formgivning, utgivning och distribution. En digital version publiceras på Kriteriums hemsida där de flesta är öppet tillgängliga i åtminstone ickekommersiella sammanhang.
– Det visar att det går att kombinera kvalitet med open access. Det finns hur mycket bra vetenskap som helst ute på lärosätena, det handlar bara om att synliggöra den.
Granskning gör böckerna bättre
Kriterium är en erkänd vetenskaplig publiceringskanal enligt den så kallade Norska listan, en rankning av kanaler för forskning som även används av svenska lärosäten. Att finnas med på listan innebär en kvalitetsmärkning.
– Förlagen säger att böckerna blir bättre tack vare Kriteriums granskningsprocess, det är roligt. De får ju hjälp med det redaktionella arbetet, man får fler ögon på manuset. Detta innebär också att fler förlag kan publicera peer review-granskade manus.
Tretton lärosäten är representerade i styrgruppen, liksom Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Biblioteket. 90 böcker har publicerats totalt med 180 bidragande författare.
För att stärka den vetenskapliga bokens ställning vill Maja Pelling se fler liknande samarbeten.
– Det behövs att vi går ihop och inte konkurrerar. Det handlar i längden om förutsättningarna för både forskning och utbildning. Om lärare inte känner att de får tag i bra undervisningsmaterial har vi problem.
Startade forskardrivet förlag
Wilhelm Widmark. Foto: Cecilia Burman
Stockholms universitet, som även är med i Kriterium, valde att starta ett eget förlag för ungefär tio år sedan, Stockholm University Press.
– Vi fick i uppdrag att starta ett forskardrivet förlag för att kunna publicera vetenskapliga tidskrifter och monografier med open access till betydligt bättre priser än de kommersiella förlagen, berättar Wilhelm Widmark som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och vice ordförande i publiceringskommittén.
Många forskningsfinansiärer kräver numera att forskning ska publiceras öppet tillgängligt. Wilhelm Widmark konstaterar att om en forskare vill publicera en bok med open access på ett internationellt förlag kan det kosta hen uppåt 300 000 - 400 000 för en digital version, i så kallad book processing charge, BPC. Hos Stockholm University Press är kostnaden ungefär en tiondel av det.
Vi behöver ett bättre samarbete mellan forskare, förlag och finansiärer.
Ett femtiotal titlar har publicerats hittills, från olika delar av världen. Man håller också på att bygga upp ett nordiskt förlagssamarbete med Universitetet i Tromsö, UIT, och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, NTNU.
– Vi behöver ett bättre samarbete mellan forskare, förlag och finansiärer.
Utveckla läroböcker av hög kvalitet
Böckerna granskas vetenskapligt på ett liknande sätt som hos Kriterium. Skillnaden är att förlaget även ansvarar för form och fysisk utgivning. En viktig del i uppdraget är att det utvecklas läroböcker av hög pedagogisk kvalitet.
Att vetenskapliga artiklar ger forskaren bättre meritering jämfört med böcker, handlar bland annat om att artiklar har högre sökbarhet och ett bättre system för statistik vad gäller användning och citering.
– Det finns tendenser till att meriteringssystemet har gjort att många forskare tvingats bort från monografin för att istället skriva kortare tidskriftsartiklar. Alla är överens om att boken ska främjas och då krävs att den ger bra meritering, konstaterar Wilhelm Widmark.
Läs mer:
Plattformen Kriterium
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Stockholm University Press Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs också i Curie: Ny arena för vetenskapliga böcker
Du kanske också vill läsa
Debatt 10 april 2024
Redan idag kan forskare inom humaniora och samhällsvetenskap få hjälp att publicera monografier med open access på plattformen Kriterium. Det skriver Ulf Zander, huvudredaktör för ...
Krönika 30 januari 2024
Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.
Nyhet 28 november 2023
Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...