Texter av journalisten Helena Östlund

Den nya forskningsberedningen har precis börjat sitt arbete. Femton personer från olika delar av akademi och innovation ska diskutera finansieringsformer, forskningsinriktning, exc...

Boken som vetenskaplig publikation har mångåriga anor. Den ger forskaren möjlighet att fördjupa och utveckla sina resonemang. Men boken har svårt att konkurrera med vetenskapliga a...

Hur kan vi bidra till att göra gott i världen på mest effektiva sätt? Och kan man vara säker på att stöd till välgörenhet eller aktivistorganisationer verkligen blir till nytta? De...

Forskarnas tvärvetenskapliga samtal startade under kaffepauserna. Filosofen Julia Mosquera och psykologen Kirsti Jylhä bestämde sig för att forska tillsammans om människors känslor...

Språkvetaren Karin Milles ägnar sig gärna åt forskningskommunikation som tar ungefär en femtedel av hennes arbetstid. Hon föreläser, deltar i möten, skriver böcker och krönikor. Ju...

Forskare kan utsättas för många olika typer av risker, inte minst på grund av det försämrade säkerhetsläget i världen. Men lärosätena är dåliga på att skydda sina medarbetare och a...

Redan fem dagar efter sprängningen av gasledningarna Nord Stream var marina forskare från Göteborgs universitet på plats i havet för att studera hur utsläppen av metan påverkar eko...

Demokratin urholkas eller är obefintlig i många av världens länder. Det gör kunskapen om hur den fungerar och vad som hotar den allt viktigare. Två svenska initiativ fokuserar på j...

Att skriva skönlitterärt kan vara ett sätt att berätta om och bearbeta ett tufft arbetsliv på ett stort universitetssjukhus. Det konstaterar neurologen Anja Smits som precis kommit...

Efter ett långt liv i musikens, dansens och teaterns tjänst blir nu Västanå Teaters konstnärlige ledare Leif Stinnerbom hedersdoktor vid Karlstads universitet. Han har kombinerat p...

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastru...

Forskning publiceras oftast i en artikel eller i en bok. Musikvetaren Johan Norrback valde istället att dokumentera sin forskning om självspelande flöjtur i en webbpublikation som ...

Ukraina och Sverige har band långt tillbaka i historien. Men någon svensk-ukrainsk ordbok har aldrig funnits. I vår skulle arbetet med att skapa en sådan starta. Den ryska invasion...

Hur kan vi få underrepresenterade grupper att studera naturvetenskap? Det är ett av didaktikern Anna Danielssons starkaste forskningsintressen – grundat i hennes egen erfarenhet av...

Hur kan en försoningsprocess om historiska övergrepp skapa rättvisa – och hur kan kunskapen spridas i befolkningen? Dessa komplicerade frågor behandlas av en rad forskare från hela...

Inom humanvetenskaperna ökar intresset för att arbeta med infrastrukturer som förknippas med kvantitativ forskning. Curie har tittat närmare på några satsningar som hjälper forskar...

Teater har alltid varit Meike Wagners passion. Nu leder hon ett projekt om hur 1800-talets amatörteater bidrog till att sprida idéer om demokratiskt medborgarskap. Forskningen blev...

Forskningens infrastrukturer är vetenskapens nav. Men hur ska de finansieras och vem ska ansvara för dem? Det har den tidigare forskningsministern Tobias Krantz granskat i en utred...

Historikern Lars Hansson insåg sent i livet att han ville forska. Vid 74 års ålder lade han fram sin avhandling om flyktingströmmarna från Norge under andra världskriget. Därtill h...

Med hjälp av artificiell intelligens går det att lära en dator att automatiskt transkribera många hundra år gamla texter. Programvaran Transkribus har testats både på domböcker frå...

I år är det val till forskningsrådens styrelser och ämnesråd. Viktiga val som påverkar forskningens inriktning och fördelning av anslag, men engagemanget inom forskarsamhället kund...

En ny svensk vetenskaplig tidskrift har sett dagens ljus. Forskning om äldre och åldrande får en egen publikation knuten till den populärvetenskapliga tidskriften Äldre i Centrum. ...

Kristian Kristiansen fann sitt livsintresse i farfars arkeologiska fynd på gården hemma på Jylland. Nu ska han som seniorprofessor leda ett jätteprojekt som fått 100 miljoner krono...

Susanne Aalto har fascinerats av stjärnhimlen ända sedan hon var barn. Idag är hon professor i radioastronomi och leder en forskargrupp vid Onsala rymdobservatorium. Under alla år ...

Konstnärligt skapande kan stimulera en forskares kreativitet – eller ge ett välkommet avbrott i arbetet. Matematikern Manya Sundströms poesi till fysikern Mattias Marklunds foton h...

Forskningsstudier genomförs inte alltid enligt regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit ...

Att studera hur forskningskommunikation fungerar och når ut har blivit allt viktigare. Det visar inte minst det som händer under pandemin, när korrekt information snabbt måste nå s...

Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev ...

När klimatet förändras ställs forskningen inför nya frågor och utmaningar – på gott och ont. Att permafrosten tinar gör det exempelvis lättare att hitta gamla ben. Men ett varmare ...

Ny teknik kan göra att tidigare forskningsresultat måste omvärderas. I bleknade hällmålningar på en klippvägg på Hisingen träder nya motiv fram – tack vare ett digitalt bildprogram...

På Snow Hill i Antarktis står forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och hans kolleger byggde år 1902 fortfarande kvar. Den hotas dock av naturens krafter. Nu har svenska forska...

En författare hjälpte forskare och doktorander vid institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala att utveckla sitt språk. Det resulterade inte bara i bättre texter – utan äv...

En tvärvetenskaplig forskargrupp har omtolkat skriften på Rökstenen i Ödeshög. Världens längsta runinskrift handlar inte om en gotisk kejsare – utan om ljusets rytm och kampen mot ...

Ord är viktiga för svenska folket. Det vet språkforskarna som arbetar med Svenska Akademiens ordböcker – de får ofta synpunkter från användarna. I år ska Svensk ordbok ges ut i oma...

Samverkan är ett uttryck på modet inom den vetenskapliga världen idag. Men vad innebär det egentligen? Vem ska samverka med vem, och om vad? Risken är att begreppet skymmer det fak...

Många forskare har svårt att hitta tillbaka till sin yrkesidentitet efter att ha flytt från sitt hemland. Göteborgs universitet deltar i två EU-projekt som ska stödja enskilda fors...

Det är inte helt lätt att skriva forskningsartiklar på ett annat språk än sitt modersmål. Det vet språkforskaren Karyn Sandström som under många år lett workshops och skrivargruppe...

Vetenskapliga texter har förändrats mycket genom seklerna. Från 1700-talsläkares personliga och rättframma beskrivning av enskilda sjukdomsfall – till nutida forskargruppers enhetl...

Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält som röner stort intresse från både sjukvården och läkemedelsindustrin. Genom att skapa matematiska modeller k...

Hur känslor påverkar beslut bör finnas med som en variabel inom historisk vetenskap. Det menar historikern Dolly Jørgensen som tar sin egen forskning om utdöda djur som utgångspunk...

Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande – det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-tale...

Helena Lindholm blev intresserad av människors olika villkor när hon som tonåring hemma i Mölndal såg sina romska skolkamrater diskrimineras. Och intresset för palestinsk identitet...

Biologen Alexandre Antonelli ledde en framgångsrik forskargrupp i Göteborg inom biologisk mångfald när han fick ett erbjudande som inte gick att motstå: att bli forskningschef vid ...

Tvärvetenskapligt samarbete kan ge resultat som aldrig gått att uppnå annars. Som när danska genetiker fann världens äldsta dna-spår av pest i benfragment – 18 år efter att arkeolo...

Yngre forskare coachar doktorander och postdoktorer – en satsning för att utveckla ledarskap och kompetens på Sahlgrenska akademin i Göteborg. Något som är till nytta för både coac...

Den svenske polarforskaren Johan Gunnar Andersson kallades 1914 till Kina som regeringens rådgivare i gruvfrågor. Där var han med om att bygga upp kinesisk naturvetenskaplig forskn...

Fältforskningsstationer ger forskare möjlighet att komma nära det som ska studeras. De är viktiga nav där fruktsamma samarbeten kan uppstå. Tidigare har det inte funnits mycket for...

Mikroorganismer finns överallt i vår värld och spelar en viktig roll i naturliga ekosystem. Trots detta är mycket ännu okänt, om vilka som finns och om deras funktion. Den internat...

Invandring är en av de frågor som intresserar väljare allra mest detta valår. Frågan är också en av de mest polariserade. Det gör att migrationsforskarna kommer i fokus. Torun Öste...

Vem ska styra över forskningens inriktning? Över vilka forskare som får medel – och för vilken forskning? En grannlaga uppgift där de valda har stort inflytande. Nu har valprocesse...

Forskningsfrågor verkar inte intressera väljarna – i varje fall inte av opinionsundersökningar att döma. Men är det verkligen så eller tiger hälsan still?

Hur kunde en textilbygd på fallrepet som Borås börja blomma igen? Och vad krävs för att organisationer och företag ska klara kriser? Det kan forskningsfältet organisatorisk resilie...

Annika Ekdahl förenar konstnärskap med ett vetenskapligt utforskande, i sin jakt efter hjorten som motiv i gobelänger. Hennes stora bildvävar visas just nu på Prins Eugens Waldemar...

Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle s...

Forskarna på institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vill bli bättre på att skriva. Ge språket tid och plats och möjlighet att utvecklas. Därför har författaren Magnus...

Det vetenskapliga språket har blivit allt krångligare. Det visar fyra unga forskare som på sin fritid undersökt drygt 700 000 vetenskapliga texter från 1800-talet och fram till ida...

Mänskliga kvarlevor har i forskningens namn samlats in under hundratals år. Inte alltid med etiskt försvarbara metoder. Nu arbetar museer och institutioner med att inventera sina s...

De artrika bergstrakterna i Yunnan har lockat europeiska botaniker under sekler. Växtinsamlandet var närmast ett rofferi i början av 1900-talet. Idag samarbetar istället växtforska...

En långväga forskningsresa under tuffa omständigheter – men samtidigt rätt bekvämt. Zoofysiologen Michael Axelsson kom nyligen hem från sin åttonde tur till Antarktis, denna gång f...

Små självgående havsglidare ger den marina forskningen helt nya möjligheter. Sverige har hittills inte haft några sådana, utan forskarna har varit hänvisade till kostsam och storsk...

Synkrotronljusanläggningen Max IV i Lund kommer att ge helt nya möjligheter till forskning – inom många olika fält. Ett exempel är Oxana Klementieva och hennes kolleger som använde...

Teknik som utvecklats för nöjesindustrin passar utmärkt inom kulturarvsforskningen. Tack vare 3D-teknik kan forskare och allmänhet gå in i sedan länge försvunna träkyrkor eller kom...

Nu byggs ESS – Sveriges största forskningssatsning någonsin – utanför Lund. När den tas i bruk 2023 blir den världens bästa neutronspridningsanläggning. ESS kommer att skapa helt n...

Vägen från lovande forskningsresultat till praktisk nytta kan se väldigt olika ut. Curie har pratat med en forskare och en innovatör med helt skilda erfarenheter av den här processen.

Humanister har många kompetenser, som kulturell förståelse, kreativt tänkande och språkförmågor. Ändå är det av tradition oftast ekonomer, ingenjörer och jurister som efterfrågas i...

Forskare producerar årligen stora mängder intressanta data. Data som skulle kunna återanvändas – om det var känt att de existerade. Svensk nationell datatjänst, SND, driver nu ett ...

Kurt Stenudd har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt att framgångsrikt hjälpa Chalmers forskare att söka EU-pengar. Det han inte vet om regler och rutiner är inte värt att veta....

Totalt 70 000 visningar på Wikipedia under en månad – om ett smalt men banbrytande forskningsresultat. Det blev effekten när forskarna arbetade medvetet med pressmeddelanden och up...

Pilotprojektet Kriterium ska ge nytt liv åt genren vetenskapliga böcker på svenska. Genom en enhetlig granskningsprocess och publicering med open access byggs nu en ny nationell in...

Hans konstnärliga arbete genererar forskningsfrågor – som i sin tur leder till nya konstnärliga projekt. Carl Unander-Scharins olika intressen influerar ständigt varandra. Nu har h...

På nätet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material. Men mycket är svårtillgängligt för forskare. Tack vare forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin kommer det...

Forskare som är hotade i sina hemländer kan få skydd genom det internationella nätverket Scholars at Risk . Två utsatta forskare är just nu verksamma vid Göteborgs universitet ta...

Forskningens meriteringssystem bidrar till att göra det vetenskapliga språket svårtillgängligt och tråkigt. Men det finns forskare som vill kommunicera på andra sätt. Som ifrågasät...

Ett tydligt karriärsystem för att slippa en otrygg arbetssituation. Och tid att utveckla egna forskaridéer. Det kräver unga forskare som nu organiserat sig i National Junior Facult...

Medborgarforskning involverar allt fler. Det har blivit en gyllene möjlighet för forskare att få hjälp med sådant som de inte hinner med – ens under en livskarriär. Det hela börjad...

Biologen Nalini Nadkarni arbetar passionerat för att nå ut med sin forskning till människor som inte står vetenskapen nära. Hon och hennes forskarteam engagerar både medlemmar i re...

Forskare som anställs vid California Academy of Sciences i San Francisco förväntas inte bara vara excellenta inom sitt eget fält – utan också duktiga kommunikatörer. Alla bidrar på...

Den iransk-amerikanska matematikern Maryam Mirzakhani har som första kvinna tilldelats Fieldsmedaljen, matematikens motsvarighet till Nobelpriset. - Detta är ett stort genombrott ...

Vetenskap och musik, människa och natur hänger intimt samman och befruktar varandra i ett kreativt samspel. Det är idén bakom sångerskan Björks utbildningsprogram Biophilia för bar...

När Science rankade de främsta vetenskapliga artiklarna 2012 kom en studie där svenska forskare medverkar bland de tio bästa. Teamets forskning kan bidra till att ta fram nya läkem...

Assi Süer hoppas få vara med om att upptäcka liv i rymden eller en ny himlakropp. Ända sedan hon var 13 år har hon varit fascinerad av rymden och hennes astronomiblogg läses av många.