I framtiden publicerar vi forskningen öppet

Det var flera faktorer som ledde fram till grundandet av Ubiquity Press. Till att börja med har Brian Hole själv jobbat på ett av de stora förlagen, Elsevier, innan han började doktorera inom arkeologi på University College of London (UCL).

Som doktorand upptäckte han att det var svårt för forskare inom mindre forskningsfält, som hans eget, att sprida sina artiklar. Det var inte heller alltid så enkelt att få tillgång till andras forskning, inte ens det egna universitetet hade prenumerationer på alla relevanta tidskrifter inom fältet.

Under sina fältstudier i Indien lade han märke till att väldigt få forskare har tillgång till den vetenskapliga litteraturen och att det är svårt att publicera sina resultat.

– Min forskning handlar på sätt och vis också om tillgång. Jag undersöker bland annat hur lokalbefolkningen i Indien interagerar och påverkas av världsarvet och har kommit fram till att lokalbefolkningen oftast utelämnas vid planeringen.

En open access-publicering hos de stora förlagen kan kosta mycket, flera tusen dollar. Ubiquity Press ska vara lönsamt som företag men har filosofin att hellre berika forskarna och allmänheten än den egna plånboken. Därför är avgifterna för publicering låga, bara en tiondedel eller ännu mindre jämfört med dem hos till exempel Elsevier eller Springer.

– Vi tar enbart betalt för själva publiceringen istället för att ta över rättigheterna och sedan ta betalt för spridningen. Vi ser det här som en långsiktig satsning och är säkra på att open access är framtiden för den vetenskapliga publiceringen.

Katalysator för andra

Ubiquity Press ger ut ett flertal vetenskapliga tidskrifter inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin, men också vetenskapliga böcker. Intresset för publicering av just böcker har ökat enormt, enligt Brian Hole.

En viktig del av verksamheten är att erbjuda andra förlag en plattform och verktyg för open access-publicering, till exempel Stockholm University Press och flera andra universitetsförlag i hela världen. Just den här typen av samarbeten kan vara ett sätt att bygga upp ett globalt kommunikationssamhälle inom akademin, menar Brian Hole.

– Vi ser oss som en katalysator, vi vill göra andra förlag så framgångsrika som möjligt. På så sätt når vi vårt mål att bidra till övergången till öppen publicering.

Brian Hole berättar att en del tidskrifter bryter sig ut från sina nuvarande förlag och byter till Ubiquity. Forskare i de så kallade nya forskningsländerna i Asien och Latinamerika, letar också efter nya sätt att publicera sig. För att kunna hantera efterfrågan på andra sidan Atlanten kommer Ubiquity Press att öppna ett kontor i Kalifornien senare i år.

Dela med sig av allt

Open access hänger nära samman med begrepp som open data och open science, som innebär att man även delar med sig av forskningsdata samt olika metoder och verktyg.

– Det här är viktiga principer för att kunna upprepa experiment och bygga vidare på dessa och för metastudier. Men också för att till exempel policy makers, journalister och lärare ska kunna använda data i sina professioner, förklarar Brian Hole.

Ubiquity Press har lanserat flera tidningar för metastudier som uppmuntrar forskare att dela med sig av allt – data, mjukvara och metoder.

– Som det är nu stängs väldigt många människor ute från att ta del av vetenskapliga resultat, det förhindrar kommunikation av forskning, både inom akademin och i samhället. Förlagen ska inte vara ett hinder, i slutändan är det en fråga om demokrati och rättvisa.

Samarbetsförmåga blir en merit

Vid tillsättning av akademiska tjänster och fördelning av forskningsbidrag är det idag inte bara viktigt att forskaren har publicerat sig, men också i vilken tidskrift. Brian Hole menar att detta kommer att förändras.

– Publicering i open access-tidskrifter kan på sikt leda till fler citeringar eftersom fler får tillgång till och kan ta del resultaten.

Han tror också att egenskaper som att kunna samarbeta och dela med sig kommer att ses som en merit vid ansökningar i framtiden.

– Man bygger upp ett nätverk genom att vara öppen och dela med sig, inte genom att gömma sin forskning. Ett stort och internationellt nätverk är viktigare än citeringsindex.

Egna avhandlingen bakom lås och bom

Brian Hole själv publicerar bara enligt riktlinjerna för open access och tackar frekvent nej till att skriva för vetenskapliga tidskrifter om de ligger bakom en betalvägg. Han menar att han skulle förlora sin trovärdighet, speciellt eftersom Brian Hole ofta tillfrågas att skriva om open access.

Den egna avhandlingen, som ska bli klar senare i år, är dock ett bekymmer. I Storbritannien är det inte brukligt att ge ut avhandlingar på förlag, och de får därför inte det som kallas för doi-nummer (digitalobject identifier). Det gör det omöjligt att följa upp hur avhandlingen citeras.

– Jag har börjat prata med British Library om detta, sådana problem dyker upp hela tiden. Tyvärr verkar det som att min avhandling kommer att vara otillgänglig för de flesta forskare.

Förändring till det bättre

Men saker och ting har redan förändrats, påminner han. På 1990-talet, när Brian Hole började läsa på universitet, begränsade sig hans vetenskapliga läsning till det som fanns på hyllorna på biblioteket. Nu är det betydligt enklare att komma åt information och det kommer bara att bli bättre.

– Den yngre generationen har ett annat förhållningssätt till att dela med sig, och för dem kommer det att vara enklare att ställa om till open access.

Trycket från regeringar och forskningsfinansiärer ökar också och det är uppenbart att det kommer att ske ett system- och paradigmskifte, menar Brian Hole.

– Forskarsamhället håller på att förändras och om de stora förlagen inte tar hänsyn till forskarnas önskemål kommer förlagen att förlora mark.

Läs också i Curie:

Öppenhet enda vägen framåt (Curie)

Forskning sprids brett via Wikipedia (Curie)

Ny arena för vetenskapliga böcker (Curie)

Han ger forskare råd om open access (Curie)