Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Man står framför bokhyllor på ett bibliotek.

David Lawrence hjälper forskare att publicera sina resultat så att de blir fritt tillgängliga på nätet. Foto: Vibeke Mathiesen

NYHET

Han ger forskare råd om open access

Utvecklingen för open access går snabbt. På biblioteket vid Linköpings universitet arbetar fem personer med att hjälpa forskare att publicera sig så att forskningen blir fritt tillgänglig för alla på nätet. Läs den andra av fem artiklar om open access.

David Lawrence är vetenskaplig redaktör på universitetsbiblioteket vid Linköpings universitet. Där hjälper han universitetets forskare att publicera sina resultat så att de blir möjliga att läsa och ladda ner fritt från nätet.

− Forskare vänder sig till oss för att få råd om vilka möjligheter som finns och vilka krav som olika forskningsfinansiärer ställer. Vi försöker också hinna med att gå ut och informera på institutionerna. Open access är komplicerat, saker ändras hela tiden och jag tror att de flesta stora lärosäten har en liknande service som vår, säger David Lawrence.

Han uppskattar att 20-30 procent av alla forskningsartiklar som publicerats i världen de senaste två-tre åren finns tillgängliga enligt principerna för open access. Trenden mot ökad öppenhet är dock stark. Alla forskare som får forskningsbidrag inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, måste publicera sina forskningsresultat enligt dessa riktlinjer, och en majoritet av de svenska forskningsfinansiärerna kräver också detta.

− Hittills har fokus legat på att göra tidskriftsartiklar och konferensartiklar tillgängliga, men mycket tyder på att open access kommer att gälla även för böcker om några år, och senare även för forskningsdata. Hela forskningsprocessen kommer alltså att öppnas på sikt, så kallad open science eller science 2.0.

Forskningen och forskaren når ut

Det finns tunga skäl för samhället att satsa på open access. Ju fler människor som får ta del av forskningsresultat desto mer kan forskningen bidra till samhällsutvecklingen.

− För forskaren själv är det också ett plus. Fler läser artikeln, citerar den och får reda på vad forskaren arbetar med, vilket kan vara bra för framtiden, säger David Lawrence.

Hittills är dock majoriteten av forskningsartiklarna knutna till stora förlag, och låsta för allmänheten.

− För att forskare ska få fri tillgång till artiklarna måste någon, oftast ett universitetsbibliotek, betala en årlig avgift för varje tidskrift. Det kan handla om tusentals dollar per tidskrift, vilket små lärosäten och lärosäten i fattiga länder inte kan betala. Där måste forskare istället betala för varje enskild artikel de vill läsa.

Förlagen har numera ytterligare en inkomstkälla. En forskare som får sin artikel publicerad i en tidskrift får nämligen betala förlaget för att det ska publicera artikeln på tidskriftens hemsida också.

− Det här kallas hybrid open access och kostar vanligen forskaren mellan 20 000 och 30 000 kronor per artikel. Det är mycket dyrt och vi rekommenderar våra forskare att välja den här lösningen i allra sista hand.

Grönt att lägga ut senare

Ett bättre alternativ för forskare är grön open access som är gratis och i Sverige också kallas parallellpublicering.

− De flesta stora förlag tillåter grön open access, som innebär att forskare lägger upp en tidigare version av artikeln på sin egen hemsida eller sitt lärosätes hemsida. Versionen kallas ”author’s last draft” och är skriven efter granskningsrundan, men innan förlagets sista justeringar och layout. Innehållet är dock detsamma.

Problemet med grön open access är att det kan finnas en så kallad embargoperiod innan artikeln får läggas ut. Perioden kan vara allt från 6 till 36 månader.

− Embargoperioden gör att forskare kan vara tvungna att betala för hybrid open access för att möta forskningsfinansiärernas krav. Vetenskapsrådet kräver till exempel att forskningsartiklarna görs fritt tillgängliga senast sex eller tolv månader efter publiceringstillfället, beroende på ämne.

Gratis ger lägre prestige idag

Det finns dock alternativ som inte har någon embargoperiod. Så kallad guld open access tillämpas av tidskrifter som inte kräver att läsarna är prenumeranter för att de ska få tillgång till artiklarna. Vissa av dem tar inte ut någon publiceringsavgift av forskaren, andra tar runt 1 000-1 500 euro per artikel.

Att många forskare ändå går omvägen via förlag har med traditioner att göra.

− Open access krockar med det utvärderingssystem vi har inom akademin. Det är meriterande för forskare att bli publicerade i högt rankade prestigetidskrifter, och en guld open access-tidskrift ger ofta inte samma credit.

Det här behöver ändras, betonar han.

− Vi måste ändra vårt sätt att utvärdera forskare, arbetsgrupper och lärosäten. Just nu befinner vi oss i ett slags övergångsperiod, men på sikt är det inte rimligt att betala två gånger till förlagen som vi gör nu, både prenumeration och avgifter för hybrid open access, säger David Lawrence.

Läs mer: David Lawrences webbsida på Linköpings universitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Öppenhet enda vägen framåt

Forskning sprids brett via Wikipedia

Ny arena för vetenskapliga böcker

I framtiden publicerar vi forskning öppet

Du kanske också vill läsa

Debatt 17 juni 2024

Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

Debatt 31 maj 2024

Formas, Forte, Vetenskapsrådet

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...