Snabbspår för att utvärdera forskning om coronautbrott

Cochrane utgår från studier som redan publicerats för att öka kunskapen, istället för att i nya studier samla nya data. Arbetet görs i stora internationella samarbeten.

– Vi utvärderar och sammanställer vetenskapliga studier och gör systematiska översikter. Ett av syftena är att stärka evidensbasen i sjukvården och identifiera kunskapsluckor som vi behöver fortsätta att forska på, säger Martin Ringsten som är forskare och projektkoordinator vid Cochrane Sverige.

Nätverket har sedan starten 1993 gjort mer än 8 000 systematiska översikter inom en rad medicinska områden. Det kan handla om att utvärdera en behandling eller jämföra den med en annan. Kan screening av malignt melanom minska dödlighet i cancerformen? (Vi vet inte. Vi hittar fler fall, men vet inte om det gör att färre dör) Förebygger grönt te cancer? (Nja. Det finns ingen evidens att det har effekt).

– Vi jämför också skillnader mellan studier, det vill säga varför olika studier kan ge olika svar på samma fråga. Det förekommer ganska ofta och vi försöker ta reda på varför.

Hur effektiv är karantän?

Det tar i snitt 29 månader att göra en översikt. Nu har organisationen infört tillfälliga riktlinjer för att mycket snabbare få fram och publicera översikter som kan ha betydelse för att möta coronautbrottet.

Det handlar om att sammanställa studier, till exempel om hur effektiv karantän är för att kontrollera virusets spridning och minska dödligheten. Eller om eventuella oönskade effekter av läkemedel som är smärtstillande och febernedsättande men som också har en antiinflammatorisk effekt, som Ipren. En annan översikt handlar om vilken effekt desinfektionsmedel har på coronavirus som finns på ytor av rostfritt stål.

– Vi har mer än 50 översikter kring corona i pipeline. Det är vårt fokus nu. Den första om karantänåtgärder har nyligen publicerats, berättar Martin Ringsten.

Organisationen – som har tagit sitt namn efter den brittiske epidemiologen Archibald Cochrane (1909-1988) som anses ligga bakom idén om evidensbaserad medicin – grundades i Storbritannien. Idag är mer än 130 länder med i nätverket. Närmare 68 000 personer har bidragit på olika sätt. Cochrane är en obunden, ideell frivilligorganisation.

Svenskt center i Lund

År 2017 startade det svenska centret. Det har sitt kontor i Lund och finansieras av Region Skåne och Lunds universitet, och från 2020 även av Västra Götalandsregionen.

– Det betyder att forskare i Sverige har ett center och det finns personer som är insatta inom Cochranes metod och tankesätt. De kan ge råd, guidning och hjälp att starta systematiska översikter inom deras områden, säger Matteo Bruschettini.

Han är neonatalog och forskare och det svenska centrets chef.

– De flesta systematiska översikter med svenskt ursprung handlar om för tidigt födda barn, säger han.

Grupper med olika inriktning

Översikterna skapas av författare som nästan uteslutande är forskande läkare, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Inom Cochrane finns mer än 50 grupper med olika inriktningar som kan guida författarna genom processen. Dessutom kan regionala center, som det i Sverige, hjälpa till.

Forskningsstudierna finns i databaser och bibliotekarier vid exempelvis universitetsbibliotek kan hjälpa till med sökningen. Ofta hittar man ett stort antal artiklar. Med hjälp av ett datorprogram kan sedan de relevanta artiklarna väljas ut.

– Den forskningsöversikt vi jobbar med nu – hur man kan minska blodförlust hos för tidigt födda barn – byggde inledningsvis på 9000 studier. Cirka 50 är relevanta för den frågeställning vi vill studera, säger Matteo Bruschettini.

Sökbart bibliotek

Sammanställningarna publiceras i ett sökbart bibliotek, som för tillfället innehåller omkring 8 300 översikter.

– Biblioteket är just nu öppet för alla för att underlätta kunskapsspridning i den nuvarande situationen med covid-19. Men vanligtvis är sammanfattningar av översikterna tillgängliga för alla, medan fullängdsartiklarna finns bakom en betalvägg. De flesta universitet och sjukhus har en prenumeration, säger Martin Ringsten.

Inom organisationen pågår en diskusson om att ge fri tillgång till allt material för alla, men för närvarande är det just prenumerationsintäkterna som finansierar mycket av Cochranes arbete.

Utbildar i metoden

Organisationen tar inte bara fram översikter. Den håller också utbildningar. De handlar till exempel om hur man utvärderar en forskningsstudie, vad en systematisk översikt är och hur man kan använda biblioteket. Cochranes onlinekurs används exempelvis på läkarutbildningen vid Lunds universitet.

Eva Ekvall Hansson är docent i fysioterapi vid Lunds universitet och ansvarig för kursen evidensbaserad praktik som ingår i mastersutbildningen i medicinsk vetenskap för internationella studenter. Den läses av bland annat sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och logopeder.

– Cochranes onlinekurs i hur man gör en systematisk översikt ingår från höstterminen och kommer att bli något av det första de internationella studenterna möter. De har med sig olika saker i sin kunskapsryggsäck. Då är det bra att ge samma grundplåt när det gäller evidensbaserad praktik, säger hon.

Syftet är att studenterna när de kommer tillbaka ut i arbetslivet ska fråga sig om deras klinik behandlar på ett optimalt sätt eller om det finns förbättringar att göra.

– Ett syfte med masterutbildningen är att studenterna ska kunna agera som förändringsagenter med evidensbaserade glasögon på sig. De vet hur de ska göra sökningar i bibliotek, hur de ska tolka en systematisk översikt och värdera resultat. Som enskild sjukvårdspersonal kan man inte själv hålla sig uppdaterad om allt. Översikter någon annan värderat är lättare att ta till sig, säger Eva Ekvall Hansson.

Organisationen Cochranes sammanställning av hur man utvärderar och gör översikter av forskningsstudier: Handbook of systematic reviews Länk till annan webbplats.