Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Plan S handlar om att snabba på processen mot öppna resultat och billigare vetenskapliga publikationer. Finansiärerna bakom planen stödjer tio principer. En av dem är att inte tillåta publicering i så kallade hybridtidskrifter.

NYHET

Tidspress med plan S i riktning mot open access

Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som tagits fram med stöd av offentliga finansiärer från och med år 2020 publiceras öppet utan fördröjning. Men den snäva tidsramen har väckt kritik.

Planen presenterades i början av september. Bakom den står Science Europe, som är en sammanslutning av europeiska forskningsfinansiärer och utövare.

– Vi har i 40 år rört oss mot open access utan att det har lett till någon förändring. Nu vill vi snabba på processen mot öppna resultat och billigare vetenskapliga publikationer, säger Stephan Kuster som är organisationens generalsekreterare.

Initiativet stöds av 13 nationella forskningsråd, bland andra de brittiska, nederländska, norska och finska forskningsråden samt svenska Formas och Forte. Bakom finns också exempelvis det europeiska forskningsrådet ERC. Enligt Stephan Kuster kommer också finansiärer utanför Europa att ansluta de närmaste månaderna.

Tio principer

Plan S bygger på tio principer som finansiärerna bakom planen stödjer. Bland annat tillåter de inte publicering i så kallade hybridtidskrifter. Det är tidskrifter som finansieras med prenumerationer men där man också kan betala för att en speciell artikel ska publiceras öppet. Dit hör till exempel Nature och Science.

Huvudmålet är att alla forskningsresultat ska publiceras öppet 2020, med så kallad open access. Såväl EU som statliga finansiärer som Vetenskapsrådet och Formas kräver redan det för den forskning de finansierar. Men i dag kan publiceringen fördröjas i upp till sex månader.

– Vi ställer oss bakom initiativet för att skynda på övergången till ett system där forskningens resultat snabbare blir tillgängliga och kan komma samhället och annan forskning till nytta, säger Ingrid Petersson, generaldirektör vid Formas.

För snabbt

Ingrid Petersson kan i dagsläget inte konkretisera exakt vad det innebär för de forskare som får finansiering av Formas.

– Vi är 13 finansiärer som arbetar tillsammans och stegvis tar fram regler för hur principerna ska implementeras. Och vi vet inte hur förlagen kommer att agera. År 2020 kommer systemet inte att se ut som i dag, säger hon.

Vetenskapsrådet – som tidigare på uppdrag av regeringen har tagit fram riktlinjer för hur forskningsresultat ska göra öppet tillgängliga i Sverige– kommer inte att skriva under plan S. Huvudskälet är tidsplanen. I riktlinjerna räknade de med att öppen tillgång kan vara genomförd i Sverige till år 2025.

– Vi stödjer inriktningen men tycker att tidsplanen är för snäv, säger generaldirektören Sven Stafström.

Vetenskapsrådet vill inte att hybridpublicering ska vara ett hinder för att få bidrag.

– Det är idag det vanligaste sättet att publicera öppet. Vetenskapsrådets tolkning är att om vi skriver på innebär det att forskare vi stödjer inte kan publicera i prenumerationsbaserade tidskrifter som till exempel Nature. Vi måste tillåta detta under en övergångsperiod, som längst fram till 2025. Tills dess är framtidens öppna publiceringsmodeller förhoppningsvis allmänt etablerade och även förenade med en lägre kostnad för publicering än vad som är fallet idag, säger Sven Stafström.

Vill se plan S 2.0

Plan S baseras på att forskare ska betala avgifter för att artiklarna ska publiceras i öppna tidskrifter. Systemet kallas APC (Article Processing Charge) och innebär att förlaget tar ut en avgift för att göra en artikel öppet tillgänglig omedelbart vid publicering.

Jens Hjerling-Leffler, som är forskare i molekylär neurovetenskap vid Karolinska institutet, tycker det är det mest bekymmersamma.

– Jag kan inte förstå hur man kan tro att en ekonomisk modell där förlaget får betalt för antal artiklar istället för prenumerationer är hållbar. Modellen är inte kvalitetsdrivande. Den riskerar istället att sänka kvaliteten och urholka forskningens trovärdighet. Och det är inte bra för samhället, säger Jens Hjerling-Leffler.

Han tycker inte att finansiärer ska skriva under plan S i dess nuvarande form.

– Det är bra att vi tvingar fram en viktig debatt men jag hoppas att planen inte går igenom i nuvarande form. Jag vill se Plan S 2.0.

Många frågor kvar att lösa

Science Europe har fått många synpunkter på planen. Det har handlat om såväl stöd som farhågor.

– Vi kommer noga att ta hänsyn till synpunkterna. Men vi ändrar inte de tio principerna. Däremot måste vi fundera på hur vi ska implementera dem, säger Stephan Kuster.

Han räknar upp flera frågor som måste lösas före 2020. Samtidigt som forskningsresultat ska presenteras så att de kan granskas, upprepas och tas del av, måste det finnas ett strikt granskningssystem som säkrar kvaliteten. Avgifterna för publiceringar eller mängden publikationer får inte öka kraftigt. Dessutom måste man hantera att det inom samhällsvetenskap och humaniora är vanligt att publicera resultat i monografier istället för i tidskrifter.

– En annan viktig fråga är hur vi i framtiden utvärderar forskare. Idag tittar vi på hur många artiklar de har publicerat och i vilka tidskrifter. Vi ska inte publicera mer, men publicera bättre.

Open access i Sverige

I Sverige pågår parallellt ett arbete som ska leda till att alla vetenskapliga publikationer blir öppet tillgängliga. Kungliga Biblioteket (KB) har sedan 2017 ett uppdrag från regeringen att samordna arbetet som ska leda dit. I början av nästa år lämnar de en slutrapport med konkreta rekommendationer om hur det ska gå till.

– Vi förhåller oss till plan S i vårt utredningsarbete. Planen handlar inte om nya frågor utan om att forskningsfinansiärerna agerar gemensamt. Öppen tillgång är en stor strukturell förändring kopplad till digitaliseringen. Vetenskapssamhället är en del av och påverkas av förändringar i samhället, säger Beate Eellend som leder samordningen vid KB.

Hon noterar att initiativet har lyckats samla många och stora forskningsfinansiärer.

– Det är en viktig samling starka aktörer som deltar. Jag tror att det finns en potential att åstadkomma stor förändring, säger Beate Eellend.

Om Plan S och Open Access på Science Europes webbplats (Engelska) Länk till annan webbplats.

Läs mer i Curie:

Vi måste ta kontroll över publiceringskostnaderna (Curie)

Preprints sprids till fler forskningsfält (Curie)

Plan S för öppen tillgång till forskningsdata

S står för Science, speed, solution, shock. Här är de tio principerna i Plan S:

  • Författare behåller upphovsrätten till sin text utan begränsningar. Alla artiklar måste publiceras med öppen licens, företrädelsevis formen Creative Commons. Licensen måste uppfylla kraven i Berlindeklarationen.
  • Finansiärerna ska säkerställa att det fastställs noggranna kriterier och krav på den service som högkvalitativa Open Access-tidskrifter och Open Access-plattformar måste tillhandahålla.
  • Om sådana tidskrifter och plattformar ännu inte existerar ska finansiärerna ge incitament att etablera och stödja dem när så är lämpligt.
  • Publiceringsavgifterna ska täckas av finansiärer eller universitet, inte av enskilda forskare. Forskare ska kunna publicera open access även om deras institutioner har begränsade medel.
  • När publiceringsavgifter tillämpas ska avgiften vara standardiserad och begränsad.
  • Finansiärerna kommer att be universitet, forskningsorganisationer och bibliotek att anpassa sina policyer och strategier för att säkerställa öppenhet.
  • Ovanstående principer ska gälla alla typer av vetenskapliga publikationer, men tidsgränsen för att uppnå open access för monografier och böcker kan vara längre än 1 januari 2020.
  • Öppna arkiv och lagringsplatser för forskningsresultat kan få betydelse för nya sätt att publicera eftersom resultaten arkiveras långsiktigt.
  • Den så kallade hybridmodellen för publicering är inte förenlig med ovanstående principer.
  • Finansiärerna ska övervaka att principerna följs och vidta sanktioner när de inte gör det.

Du kanske också vill läsa

Debatt 23 oktober 2018

Pernilla Wittung-Stafshede och Lynn Kamerlin

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för ...

Debatt 28 februari 2018

Dan Larhammar

Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhamm...

Nyhet 19 januari 2017

Anja Castensson

Curie har pratat med forskare som delar språkdata, vattenmodeller och DNA-sekvenser över hela världen. De praktiska utmaningarna ser olika ut beroende på forskningsfält, men gemens...