Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Gergely Katona på labbet.

Gergely Katona är en av medförfattarna till en av 2012 års tio bästa artiklar i tidskrifterna Science och Nature.

NYHET

Hemligheten bakom en bra artikel

När Science rankade de främsta vetenskapliga artiklarna 2012 kom en studie där svenska forskare medverkar bland de tio bästa. Teamets forskning kan bidra till att ta fram nya läkemedel mot sömnsjuka. Läs den sista av tre artiklar om vetenskaplig publicering.

Proteiner är nödvändiga för allt liv. Men vi vet inte särskilt mycket om hur proteinmolekylerna rör sig i verkligheten, den mesta kunskapen bygger på simuleringar. Forskaren Gergely Katona gör jämförelsen med en häst.

– Om man bara sett hästen när den står stilla är det inte lätt att förstå hur den fungerar när den springer. På samma sätt är det med molekyler.

En av de tio bästa

Gergely Katona är biokemist vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Han är också en av medförfattarna till den vetenskapliga artikel som nyligen rankades som en av 2012 års tio bästa i de prestigefyllda tidskrifterna Science och Nature.

Artikeln handlar om hur man med avancerad röntgenlaser kan bestråla proteiner i snabba pulsar för att förstå hur de fungerar och rör sig på atomnivå.

Vad är det som är så bra med just den här artikeln?

– Jag tror att de tyckte att vi visade på nya möjligheter att studera proteiners strukturer och snabba rörelser.

Internationellt samarbete

Studien bygger på ett samarbete mellan ett femtiotal forskare – både biokemister och fysiker – i bland annat USA, Tyskland och Sverige, bland dem även professor Richard Neutze i Göteborg.

Experimenten har gjorts vid Stanford University i Kalifornien där det finns en unik fyra kilometer lång röntgenutrustning. Strålningen fungerar som ett slags supermikroskop, med vars hjälp det går att se hur molekylerna skapar ett spridningsmönster. Det kan i sin tur ge information om deras struktur och dynamik.

Forskargruppen har studerat ett protein hos den parasit som orsakar sömnsjuka. Det är en sjukdom som dödar 30 000 människor varje år och som överförs via tsetseflugan. Proteinet skulle kunna vara ett tänkbart mål för läkemedel mot sömnsjuka – hittills har man inte haft tillräcklig kunskap för att kunna skapa effektiva mediciner.

Tillförlitliga fakta

Utmärkelsen från Science är en extraordinär händelse för svenska forskare. Det som kännetecknar en bra vetenskaplig artikel är enligt Gergely Katona att alla fakta ska vara tillförlitliga och att experimenten skildras på ett sådant sätt att andra forskare kan kontrollera och göra om dem.

– Det har blivit ett allt större problem inom forskningen att resultat inte har reproducerats. Det skapar onödigt arbete för forskare som tvingas validera andra forskares experiment.

En bra vetenskaplig artikel får också gärna ha lång användbarhet, alltså komma att få sin största betydelse längre fram i tiden. Skillnaden gentemot en populärvetenskaplig artikel är att den senare inte behöver gå in på detaljer på samma sätt som en vetenskaplig artikel, utan mer kan peka på nyttan med forskningen och förklara sammanhangen.

Arbeta tvärvetenskapligt

Gergely Katonas tips till andra forskare som vill nå ut brett i stora tidskrifter som Science, är att arbeta tvärvetenskapligt. Om man specialiserar sig inom endast ett fält hamnar artiklarna i smalare tidskrifter som inte blir lika uppmärksammade.

– Man måste också ständigt vara lite före i konkurrensen och känna fältet väl.

Gergely Katonas arbete har uppmärksammats redan tidigare, av bland andra Frankrikes Vetenskapliga Akademi. Det gällde en studie där han spelade in en film som visar ett protein i rörelse, en film som kan ses på YouTube Länk till annan webbplats..

Han och hans forskargrupp arbetar även bland annat med att studera proteinet metastasin som spelar roll när metastaser bildas vid cancersjukdom.

– Det skulle kunna få stor betydelse i framtiden.

Läs också i Curie:
Publicering som lockar till genvägar
Forskningen går inte att upprepa

Du kanske också vill läsa

Krönika 16 september 2024

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.

Krönika 28 augusti 2024

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.

Debatt 17 juni 2024

Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...