Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Ett barn sitter i sin pappas famn och läser bok.

Många forskare upplever att det är svårt att hålla liv i karriären i samband med att de får barn. Foto: Unsplash

NYHET

Hur går det med forskarkarriären efter föräldraledigheten?

Vad händer med karriären när forskare och uppfinnare får barn? I ett stort nordiskt projekt undersöks om antalet publiceringar och patent sjunker under småbarnsåren, och hur det i så fall kan motverkas.

Porträttbild av Olof Ejermo.

Olof Ejermo. Foto: Håkan Röjder

Många forskare upplever att det är svårt att hålla liv i karriären i samband med att de får barn. Det ska inte bara ses som en utmaning för enskilda forskare utan som ett samhällsproblem, menar Olof Ejermo, som leder det nordiska projektet.

− Många samhällsutmaningar som vi står inför kan lösas med hjälp av vetenskap och bättre teknik. Om universiteten och näringslivet förlorar kompetens går vi miste om idéer och lösningar.

Han är professor vid ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet och forskar om innovation och entreprenörskap. År 2021 beviljades han 14,7 miljoner kronor från Forte för projektet om hur forskares och uppfinnares karriärer påverkas av föräldraskapet. Projektet går under namnet ”Kvinnor inom vetenskap och teknik: karriärhinder och kostnader för barn.”

Vissa ämnesområden drabbas hårdare

Det finns anledning att misstänka att just kvinnors karriärer påverkas särskilt negativt av föräldraskapet, eftersom de i regel tar större ansvar för barn och familj. Om det är så att kvinnors publiceringar och patent minskar i större utsträckning än mäns innebär det också att vissa delar av akademin drabbas särskilt hårt av svårigheterna att förena karriär och barn. Det beror på att kvinnor och män delvis är verksamma inom olika ämnesområden.

− Det finns en risk att vi inte kommer så snabbt fram inom vissa områden, säger Olof Ejermo.

...man behöver sätta in åtgärder tidigt under karriären och på det sättet öka andelen kvinnor som stannar inom akademin.

Han nämner bland annat life science, kemi och läkemedelsforskning som exempel på områden där en stor andel av forskarna är kvinnor.

− Vi pratar om att vi har för få kvinnor i toppen av akademin. Vi vill rekrytera fler kvinnliga professorer, men då tror jag att man behöver sätta in åtgärder tidigt under karriären och på det sättet öka andelen kvinnor som stannar inom akademin.

Unik studie korsar publiceringsdata med barnafödslar

För att se hur karriären påverkas av att man får barn korsar forskarna databaser över vetenskapliga publiceringar och patent med registerdata som visar när barn föds. Någon liknande studie har aldrig gjorts tidigare.

− Vi vet att kvinnor som får barn långsiktigt förlorar mycket av sin inkomst, men kreativ output i form av publiceringar och patent finns inte systematiskt utrett bland forskare, säger Olof Ejermo.

Han hoppas att deras studie ska ge detaljerad kunskap om förutsättningarna för att fortsätta som forskare eller uppfinnare efter att man fått barn. Hur lång tid tar det att komma i kapp efter föräldraledigheten? Finns det något som gör att det går snabbare eller särskilt långsamt? Hur stöttar arbetsgivaren bäst, och när ska stödet sättas in?

− Det roliga med det här projektet är att det har potential att bidra till förändring.

Studien hämtar data från Sverige, Danmark och Finland, och Olof Ejermo tror att det nordiska greppet är en styrka.

Det roliga med det här projektet är att det har potential att bidra till förändring.

− Det finns skillnader mellan länderna, till exempel i utformningen av föräldraledigheten, som skulle kunna påverka hur lätt det är att komma tillbaka till jobbet. I Sverige har vi förhållandevis lång föräldraledighet och det är inte säkert att det alltid är positivt.

Mycket jobb för att fånga in rätt grupp

Olof Ejermo hoppas att de första resultaten från den svenska delen av studien ska kunna publiceras våren 2024. Just nu arbetar han med att försöka få ihop olika databaser och register.

− Det krävs mycket jobb för att lyckas skilja ut de populationer vi är intresserade av för vår indata. Det ägnar vi mycket kraft åt.

Han berättar att de utgår från registren över anställda inom akademin. Alla anställda är dock inte FoU-personer – FoU står för forskning och utveckling – så de måste komma underfund med vilka indikatorer de ska använda för att fånga in rätt grupp. Samtidigt ringar de in uppfinnare utifrån patentdata från de tre länderna.

Olof Ejermo beskriver det som att projektets startsträcka är lång. Lyckligtvis har de några år på sig. Projektet har fått finansiering för sex år, och pågår till slutet av 2027.

− En utmaning med att driva ett så här stort projekt är att hålla ihop allt och ha koll på vad de andra forskarna gör, säger han.

Han tillägger att det också kan vara svårt att avgränsa hur mycket arbetstid som går till projektet.

− Jag jobbar med detta på 30 procent av min tjänst. Sedan ska jag också undervisa, jobba med annan forskning och söka nya medel. Det kan bli lite splittrat.

Vill underlätta för forskare som får barn

Målet är att det nordiska projektet ska mynna ut i förslag på insatser och åtgärder som kan underlätta för forskare som får barn.

− Ett sätt skulle kanske kunna vara att ge forskare som kommer tillbaka från föräldraledigheten en högre andel forskning i sin tjänst, säger Olof Ejermo.

På vissa lärosäten har det redan gjorts försök att underlätta för forskare efter föräldraledigheten. På Lunds universitet provade man till exempel år 2006-2010 att förlänga tjänsten för forskarassistenter som varit föräldralediga. För varje månad som forskaren hade varit borta förlängdes tjänsten med två månader. Ett liknande initiativ har även testats vid Linköpings universitet.

− Det ska bli spännande att se om vi märker några effekter av de här försöken i vår data. Jag vet inte varför man avslutade dem. Det ska vi titta närmare på, säger Olof Ejermo.

Han tycker också att det ska bli intressant att se om det finns skillnader mellan olika delar av akademin.

− Forskning är generellt en högpressbransch. Man jagar externa medel hela tiden, men inom vissa ämnen är pressen särskilt hög. Det ska bli intressant att se om det är fler inom de här områdena som byter jobb efter föräldraledigheten.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 juni 2024

Eva Annell

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har alltid varit intresserad av kultur och strävar efter att studenterna ska utvecklas som människor. Han värnar om akademisk frihet och v...

Nyhet 11 juni 2024

Johan Frisk

Sverige behöver fler forskare. Vid svenska lärosäten finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU. Men långa handläggningstider och krångliga regelverk gör det s...

Debatt 4 juni 2024

Naturvetarna, Junior Faculty på KI och Future Faculty på SLU

Vägen till en fast tjänst som forskare i Sverige är lång – särskilt för doktorander som kommer från andra länder. Följden är att många lämnar landet några år efter disputationen. O...