Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Människor passerar utanför en byggnad  som delvis består av glasväggar.

Mellan 2004 och 2013 rekryterades en femtedel av alla lektorer och professorer vid Århus universitet i en sluten process. Enbart 12 procent av dem som sökte professurerna var kvinnor. Foto: Soeren Kjeldgaard

NYHET

Konkurrens ger fler kvinnor på hög nivå

Transparens gynnar kvinnors befordran. Sociologen Mathias Wullum Nielsens forskning visar att andelen kvinnliga lektorer och professorer ökar när tjänsterna blir offentligt utlysta. Läs den sista av tre artiklar om rekryteringar till akademin ur ett genusperspektiv.

Universitet uppfattar sig som meritokratier, där kunskap och skicklighet är avgörande vid tjänstetillsättningar. Mathias Wullum Nielsens doktorsavhandling i samhällsvetenskap vid Århus universitet i juni 2015 visar dock att många blir anställda utan konkurrens.

Mellan 2004 och 2013 rekryterades en femtedel av alla lektorer och professorer vid Århus universitet i en sluten process. Tjänsterna utannonserades inte och vanligtvis fanns bara en sökande. Enbart 12 procent av dem som sökte professurerna var kvinnor.

Vid öppen utlysning var andelen kvinnliga sökanden 23 procent. Fortfarande fanns många gånger bara en sökande.

– En av förklaringarna kan vara att tjänsterna var skräddarsydda för en viss kandidat, säger Mathias Wullum Nielsen.

Statistik för hela landet våren 2015 visar att Århus universitet långt ifrån är ensamt om problemet.

Män gynnas av dold rekrytering

År 2008 kom ett danskt regeringsdirektiv som kräver att professurer måste utannonseras internationellt, om det inte föreligger speciella omständigheter. Ändå ökade andelen dolda rekryteringar till forskartjänster från 8 procent under perioden 2004-2008 till 30 procent under de följande fyra åren.

– Siffrorna visar att en befordran inte bara är en fråga om vad du kan utan vem du känner. När akademin använder bakdörren vid anställningar avgörs rekryteringen av sökandens rykte och synlighet.

Den dolda rekryteringen är en nackdel för kvinnor, eftersom de har svagare nätverk i en manlig miljö. Manliga beslutsfattare brukar dessutom föredra kandidater som delar deras egna värderingar, framhåller Mathias Wullum Nielsen.

– Män har fördelar av rekrytering via informella nätverk. Kvinnor har större chans att få en tjänst när den är offentligt utlyst.

Prefekterna verkar dock omedvetna om problemet. ”Kön spelar ingen roll, för oss handlar det om att hitta den bästa”, sa de prefekter i Århus som deltog i en annan av Mathias Wullum Nielsens delstudier med kvalitativa intervjuer.

Sverige och Norge mer jämställt

I en tredje undersökning gjorde Mathias Wullum Nielsen en analys av handlingsplanerna för jämställdhet vid två danska, två svenska och två norska universitet.

Argument som globalisering, konkurrenskraft, förnyelse och kvalitet genomsyrar riktlinjerna vid samtliga undersökta lärosäten. Rättvisa och lika möjligheter är honnörsord i Norge och Sverige men saknas i de danska dokumenten. Norska och svenska krav på förebyggande arbete mot diskriminering förekommer inte heller i Danmark.

Jämställdhet har i Norge och Sverige ett självklart värde för organisationen. I Danmark betonas istället behovet av att stärka karriärmöjligheterna för kvinnliga forskartalanger.

– Diskrimineringen av kvinnor i forskarvärlden uppfattas som ett strukturellt problem i svenska och norska texter medan danska universitet uppfattar det som en fråga för kvinnorna själva, säger Mathias Wullum Nielsen.

Han tror att det är en allmän uppfattning i Danmark att landet är tillräckligt jämställt.

– Både Sverige och Norge kan sanktionera offentliga forskningsinstitutioner som inte uppfyller kraven på löpande rapportering om jämställdhetsskapande aktiviteter. Det förekommer inte i Danmark.

Mätinstrument utformat av män

När Mathias Wullum Nielsen granskade den danska modellen för värdering av vetenskapliga publiceringar såg han hur kvantitativa mätinstrument kan bidra till att förhindra jämställdhet.

Kvinnor är underrepresenterade i de kommittéer som rangordnar utgivningskanalerna. De missgynnas också av att samarbete belönas, eftersom nätverken ofta domineras av män.

– Skillnaden i publiceringspoäng beror inte på kvalitetsskillnader utan på vilket fält som forskaren studerar och i vilken tidskrift resultatet publiceras. Standardisering är alltså inte alltid en fördel för jämställdhet, om den utgår från en speciell grupp – i det här fallet män.

Könsblindhet även i ny teknik

Mathias Wullum Nielsen har delvis bytt forskningsinriktning sedan han i början av hösten flyttade till universitetet i Stanford, USA. Som postdoktor på institutionen för historia samarbetar han med vetenskapshistoriker för att studera hur kön inkorporeras i olika ämnesområden, till exempel medicin.

– Kvinnor riskerar att få okända biverkningar när de använder läkemedel som är utprovade på män. Könsblindheten märks också i ingenjörsvetenskaper och i ny teknik, säger Mathias Wullum Nielsen.

Läs också i Curie:
Ojämlikhet sitter i väggarna
När kvinnor låter bli att söka

Du kanske också vill läsa

Debatt 17 september 2019

Karin Svedberg Helgesson och Ebba Sjögren

Om service ska vara en meriteringsgrund för befordran måste det finnas en måttstock för att bedöma service. Annars undermineras möjligheterna att bli befordrad för dem som satsar p...

Debatt 21 maj 2013

Mikael Hjerm och Rickard Danell

Det är lika svårt för en kvinna att avancera i forskarkarriären och bli professor idag som det var för 20 år sedan. En rad faktorer talar för att kvinnor missgynnas inom akademin, ...

Nyhet 16 juni 2021

Charlie Olofsson

Kvinnor som vill göra karriär inom akademin möter fortfarande större hinder än män, men skillnaderna har jämnats ut. Bilden att kvinnor lämnar akademin i större utsträckning stämme...