Varannan ny professor ska vara kvinna

Sedan 2000 har andelen kvinnor bland nyanställda professorer på Karolinska institutet ökat från 14 till 30 procent. Till 2015 ska andelen vara minst 47 procent, enligt ett av regeringen fastslaget rekryteringsmål.

– Vi arbetar på flera olika sätt med att öka andelen kvinnliga professorer, säger professor Göran Dahllöf, ordförande för rådet för lika villkor vid KI. Det handlar bland annat om att avsätta medel för att ge kvinnor som är långt fram i sin forskarkarriär möjlighet att meritera sig.

Kvinnor tyngs av sidouppdrag

Att en rimlig könsfördelning numera eftersträvas när olika arbetsgrupper ska sättas samman på lärosätet är förstås i grunden bra, men får tyvärr också den effekten att kvinnliga forskare på hög nivå ofta tyngs av en massa sidouppdrag, konstaterar Göran Dahllöf.

Därför behövs det öronmärkta pengar för kvinnor. Med de extra resurserna kan kvinnorna befrias från timmar i undervisning eller klinisk verksamhet, och får mer forskningstid.

– En annan åtgärd – den viktigaste på lång sikt – är att vi arbetar med att kvalitetssäkra vår rekryteringsprocess för professorer, så att genusperspektivet finns med från ax till limpa, fortsätter Göran Dahllöf. Hur letar vi kandidater? Hur skriver sakkunniga sina utlåtanden? Vi vet att det kan finnas en bias till förmån för män i vetenskapliga bedömningsprocesser.

Göran Dahllöf hoppas också att arbetet i nätverket för kvinnliga forskare vid KI ska bidra till fler kvinnliga professorer.

Svårt att nå målet

Det är fjärde gången regeringen ger lärosätena rekryteringsmål för att förbättra könsfördelningen bland svenska professorer. Senaste gången klarade KI målet, men den här gången kommer det att bli svårt, menar Göran Dahllöf.

– KI:s har fått ett väldigt högt mål, det högsta bland alla universitet i landet, säger han. Målet beräknas utifrån andelen kvinnor bland forskarassistenter och lektorer 2006. Där har vi en hög andel kvinnor på KI.

I framtiden kommer rekryteringsmålen förmodligen sättas annorlunda. Enligt ett förslag ska de efter 2015 formuleras i dialog med lärosätena.

– Jag tror det blir en förbättring, säger Göran Dahllöf. Men jag är glad att vi har ett regeringsmål att jobba mot. Alla i organisationen förstår att det är viktigt, vilket underlättar för oss som driver frågan.

Varför tackade kvinnor nej?

När Karolinska institutet i två val 2012 skulle utse ny rektor respektive ny dekan för forskning fanns ingen kvinna bland kandidaterna. Orsaken var enligt de två valberedningarna att samtliga kvinnor som tillfrågats tackat nej.

Men hur kommer det sig att kvinnor konsekvent avböjt, medan det gått bra att få en rad män att kandidera? Behöver något förändras för att kvinnor ska vara beredda att kandidatera till rektorsposten i framtiden? Göran Dahllöf och rådet för lika villkor har tillsatt en utredning som under hösten ska söka svaren på frågorna och ge förslag för framtiden.

Harriet Wallberg-Henriksson, rektor på KI 2004–2012, minns att hon tvekade lite innan hon tackade ja till att kandidera för tio år sedan. För hennes del var skälet helt enkelt att hennes dåvarande uppdrag som huvudsekreterare för medicin vid Vetenskapsrådet var så spännande att hon hade svårt att släppa det. Att hon skulle bli första kvinnan på rektorsstolen tänkte hon inte så mycket på.

– Det var först efter att jag tillträtt som jag förstod att detta var en stor sak i omvärldens ögon. Idag, när det är så gott om kvinnliga universitetsrektorer i Sverige, kan det vara svårt att föreställa sig hur det var då. Det har hänt så mycket på tio år. Då var rektorer nästan alltid män, i synnerhet vid de tunga forskningsuniversiteten.

Spridd uppfattning

Harriet Wallberg-Henriksson betonar att hon höll sig på avstånd från rektorsvalet 2012. Men en spridd uppfattning i organisationen kunde hon förnimma:

– Det fanns en allmän känsla av att ”vi har haft en kvinnlig rektor i nio år så vi behöver inte tänka på jämställdhet den här gången”, säger hon. Vilket ju är ett konstigt sett att se det – så skulle man inte resonera efter en manlig rektor. Jag tror att vi, mig själv inräknad, inte alltid insett att jämställdhet är en fråga som man måste fortsätta jobba med kontinuerligt.

Fotnot: Alla svenska lärosäten har fått rekryteringsmål av regeringen. Målen anger en miniminivå för andelen av de professorer som anställs under perioden 2012–2015, som måste vara kvinnor. Gästprofessorer räknas in, däremot inte adjungerade.

KI:s interna råd för lika villkor (Karolinska institutets webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:
Vart tar kvinnorna vägen? (Curie)
Film fångar ojämställd forskarvärld (Curie)
KTH synar sin jämställdhet (Curie)