Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Agnes Wold står i dörröppning och håller i dörren.

Kvinnors möjligheter inom akademien engagerar Agnes Wold. Nyligen utsågs hon att ingå i regeringens expertgrupp för jämställdhet i högskolan. Foto: Anna von Brömssen

NYHET

Agnes Wold är van att debattera

Forskaren Agnes Wolds morfar var Nobelpristagare och båda föräldrarna akademiskt lagda. Själv tyckte hon att det var töntigt att vara professor, men människokroppen fascinerade och Agnes Wold ville veta mer. Nu tänker hon inte ge sig förrän hon förstår mekanismerna bakom allergi.

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet. Hon är känd för att ha visat ett samband mellan bakteriefloran i tarmen hos spädbarn och risken att barnen utvecklar allergi. Agnes Wold har också forskat på jämställdhet inom akademin och visat hur kvinnor missgynnas.

Redan som barn vande sig Agnes Wold vid att debattera och tänka själv. Hon växte upp i ett akademiskt hem i Uppsala och var betydligt yngre än sina två syskon. Pappa Herman Wold var professor i statistik och mamma Anna-Lisa Arrhenius hade studerat matematik och fysik, och disputerade så småningom som den fjärde kvinnan i Sverige i matematik.

− Alla hade åsikter om allt och det diskuterades hela tiden hemma. Sådan är jag fortfarande och så tycker jag att man ska vara i akademin, men det är inte alla akademiker som håller med. Det är jag lite förvånad över, säger Agnes Wold.

Tidigt fick hon klart för sig att de som är högst upp i hierarkin inte automatiskt vet bäst, bland annat genom berättelser om sin morfar, Nobelpristagaren och kemisten Svante Arrhenius.

– Han forskade vid Stockholms högskola, men tvingades disputera vid Uppsala universitet eftersom Stockholm inte var ett universitet. I Uppsala förstod de inte vad han hade gjort och hans avhandling fick inte det betyg som krävdes för en akademisk karriär. Jag hann aldrig träffa min morfar, han dog 1927, men tror att det präglat mig att höra den här historien.

Sug att lära sig mer om kroppen

I skolan var Agnes Wold duktig i alla ämnen och intresserad av både språk och samhällsvetenskap. Att hon skulle ägna sitt yrkesliv åt naturvetenskap och medicin avgjordes på gymnasiet.

− Under tredje året läste vi om människokroppen och det var underbart, superintressant! Jag kände att jag till varje pris måste lära mig mer! Jag läste sedan kemi och biologi på universitetet, men hade inga tankar på att bli forskare då. Det var sjuttiotal, vänstervåg och töntigt att bli professor, säger Agnes Wold.

Slumpen förde henne till jobb på olika labb och med tiden väcktes ändå intresset för att forska. Agnes började på läkarlinjen, inte för att hon ville bli läkare, men för att hon skulle få bättre möjligheter att forska inom medicin. Hon doktorerade i immunologi 1989 och var färdig läkare några år senare.

− Från början forskade jag om slemhinnornas immunsystem, om sådant som tolerans mot födoämnen, immunsvar mot bakterier och tarmflorans etablering. Då var normalfloran helt ute och få brydde sig om den typen av forskning. Nu är tarmfloran däremot inne, säger Agnes Wold.

Kanske är det delvis hennes förtjänst att intresset ökat. Agnes Wold och hennes forskarkollega Ingegerd Adlerberth såg att tarmfloran var utarmad hos svenska barn och fick idén att det kanske var därför allergierna ökade.

− Vi startade Florastudien 1998 och trodde att det skulle vara ganska enkelt att hitta vilka bakterier som saknades och varför detta leder till allergi. Men så jädra lätt är det inte! Det vi hittat är att det är skyddande att ha många olika bakterier i tarmfloran.

Höll på att bli utsparkad

Liksom sin morfar Svante Arrhenius har Agnes Wold fått uppleva hur det är att hänga löst i den akademiska världen. För tjugo år sedan kom hon på kant med dåvarande Medicinska forskningsrådet, MFR, och händelsen väcker fortfarande starka känslor.

Agnes Wold och kollegan Christine Wennerås hade sökt forskarassistenttjänster hos MFR, men ingen av dem fick någon. Efter en hel del grävande kunde de visa att en kvinna som sökte behövde ha 2,6 gånger fler citeringar i internationell vetenskaplig press än en man för att bli bedömd som lika kompetent som han.

Studien publicerades i Nature, Medicinska forskningsrådet fick avgå, men priset blev högt. Wold och Wennerås anklagades för att ha störtat den medicinska forskningen i fördärvet, bland annat.

– Hösten 1995 var ett riktigt bottennapp. Min tjänst skulle dras in, jag var dyster och ingen lyfte ett finger för mig. Allt hängde på en skör tråd, men lyckligtvis kunde jag hänga mig kvar. Jag ringde universitetets jämställdhetshandläggare och sa att journalisterna som skrev om min studie kanske skulle vara intresserade av att höra om min egen situation. Dagen efter hade det hittats pengar till en halv tjänst till mig!

Kämpar för jämställdhet

Kvinnors möjligheter inom akademien har fortsatt att engagera Agnes Wold. Nyligen utsågs hon att ingå i regeringens expertgrupp för jämställdhet i högskolan, som ska lämna förslag inför nästa forskningsproposition.

– Jag ska verkligen ställa mina krafter till förfogande. Det är svårt att förstå forskarvärlden utifrån. Jag vill förklara för politiker hur det går till när kvinnor slås ut och vad politiker kan göra åt det.

Agnes Wold anser att skattemedel förslösas när de som är bäst lämpade att forska inte ges möjlighet. Hon tror till exempel att hennes mamma skulle ha varit en utmärkt forskare.

– Hon var genial och hade förmodligen forskat om hon varit en man. Istället blev hon matematiklärare, men det passade hon inte alls för. Hon var alldeles för snäll och för abstrakt, för akademisk.

Hundvalpar och allergivaccin

Innan Agnes Wold blir pensionär vill hon visa mekanismerna bakom varför man blir allergisk och på vilket sätt immunsystemet går fel. I en aktuell studie har hon gett hundvalpar ett bakteriellt ämne som aktiverar immunsystemet, ett så kallat superantigen, som är ett slags allergivaccin. Det har fungerat på möss och snart är det dags att följa upp studien på hundarna.

– Jag bävar för att bryta koden och hoppas ingenting. Det är min strategi. Visst vore det kul om det gick att utveckla en förebyggande behandling för människor i framtiden, men dit är det hur långt som helst.

Agnes Wold säger att en av tjusningarna med att vara forskare är att man slipper ha en chef. Då och då hörs hon i den offentliga debatten, bland annat när hon ifrågasätter råd till föräldrar om amning, städning och husdjur. Hon har inte alltid uppskattats av allergologer, inte heller av Astma- och allergiförbundet, men hon har aldrig ångrat sitt yrkesval.

− Verkligen inte! Jag är som klippt och skuren för det här yrket, men många andra tycker nog att jag skulle ha ett annat jobb, säger hon skrattar.

Agnes Wolds webbsida på Göteborgs universitet. Länk till annan webbplats.

Artikelserie: Vägen till akademin

Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.

Läs alla artiklar i Curies serie Vägen till akademin

Du kanske också vill läsa

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...

Nyhet 5 november 2024

Natalie von der Lehr

Hur mår egentligen dagens doktorander? Och vilka är de största fallgroparna på vägen mot en doktorsexamen? Curie har pratat med tre forskarstuderande om doktorandlivets utmaningar ...

Nyhet 21 oktober 2024

Siv Engelmark

Han är doktor i molekylär medicin, uppfinnare och entreprenör. Simon Fredriksson gillar att forskningsidéerna blir till nytta. De produkter och tekniker han utvecklat har använts i...