Så kan akademin bli mer jämställd

Fler kvinnliga professorer i samma rum än vad jag har sett under en hel karriär som forskare – så sammanfattade en av deltagarna symposiet ”Pathways to Excellence: Experiences of Illuminating Women in Science” som hölls i Uppsala i juni.

– Jag reagerade verkligen på den kommentaren, det var precis det jag ville uppnå. Det behövs tillfällen där man visar upp en kritisk massa av framgångsrika kvinnor inom forskningen, annars går de så lätt förlorade bland alla manliga professorer, säger Lynn Kamerlin, forskare vid Uppsala universitet och ordförande för Young Academy of Europe (YAE).

Arbete för jämställdhet

Symposiet var en del av YAE:s arbete för jämställdhet inom akademin. Att synliggöra dessa excellenta forskare och därmed inspirera var ett av målen för symposiet. Ett annat mål var att diskutera de problem som finns för kvinnor inom akademin.

Lynn Kamerlin har läst på om statistiken: i Sverige är bara 20 procent av alla professorer kvinnor trots att kvinnor utgör lite mer än hälften av alla disputerade. Inom Europa ligger Sverige någonstans i mitten (se faktaruta). Lynn Kamerlin pekar på ett stapeldiagram som visar fördelningen mellan män och kvinnor inom akademin.

– Många tror att det finns färre kvinnliga professorer för att kvinnorna lämnar akademin i större utsträckning. Men det är inte sant, de finns kvar men stannar på lägre positioner, säger hon.

Lynn Kamerlin forskar själv inom teoretisk kemi och beräknar strukturer av molekyler. Hon tillhör därmed life science-området som särskilt präglas av hård konkurrens. På grund av den stora konkurrensen är det inte bara svårare att få forskningsmedel, statistik från både Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet, ERC, visar att mycket färre kvinnor söker bidrag för sin forskning.

Fördomar och förminskning

Ett stort problem är omedvetna fördomar. En studie i PNAS från 2012 använde sig av två exakt likadana fiktiva ansökningar för en anställning vid ett universitet – i det ena fallet sökte en man, i det andra en kvinna.

Mannen favoriserades av alla som skulle värdera ansökningarna, även av kvinnorna. Mannen beskrevs som mer kompetent, både inom ämnet och socialt. Han erbjöds dessutom mentorskap och en högre lön. Studien har varit en ögonöppnare för många och gjort det tydligt att de flesta människor har omedvetna fördomar som missgynnar kvinnor.

Ett annat problem, som också nämndes av nästan alla talare vid symposiet, är det som på engelska kallas för ”impostor syndrome”. Det betyder att man nedvärderar sin egen kompetens och är rädd för att bli påkommen som en bluff eller någon som lurar folk. Ett tankessätt som är särskilt vanligt bland kvinnor på höga positioner.

Familj, karriär eller båda?

Lynn Kamerlin påpekar även någonting annat, något som hon kallar för elefanten i rummet: den långa föräldraledigheten och barnomsorgen i Sverige.

– Det finns i stort sett inga möjligheter till barnomsorg innan barnet är ett år. Och även när barnet sedan går på förskola är det kutym att hämta tidigt, före klockan 16. Det är fortfarande så att kvinnan tar det största ansvaret och det betyder att hon först är borta från forskningen en längre period och därefter bara kan jobba korta arbetsdagar, förklarar Lynn Kamerlin.

Hon är medveten om att den åsikten inte är den populäraste i ett land som anser sig ha ett bra system för föräldraledighet och barnomsorg. Men hon har forskningen på sin sida.

En nyligen publicerad studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt utvärdering (IFAU) pekar på ett samband mellan längden på föräldraledigheten och löne- samt karriärutvecklingen. Ju längre kvinnan är borta, desto sämre blir hennes möjligheter att avancera till högre positioner. Det gäller både jobb inom akademin och inom industrin.

För lång frånvaro för kvinnor

Socialförsäkringsministern Annika Strandhäll har nyligen också tagit upp att det ojämna uttaget av föräldraledigheten leder till en för lång frånvaro från jobbet för kvinnor och därmed till en minskad jämställdhet.

– Sveriges system är familjevänligt men inte karriärvänligt. För att få ihop familj och karriär krävs det både ett personligt nätverk och en viss infrastruktur som underlättar för dem som vill göra karriär i yrken med hög konkurrens.

Utan detta stödsystem, menar Lynn Kamerlin, skapas en situation där bara de som har högre lön och därmed kan köpa tjänster i större utsträckning kan nå de högre nivåerna i karriären.

– Då blir karriär också en klassfråga.

Barnomsorg på universitet

Hon har själv sett att det kan fungera, att kvinnor kan göra en akademisk karriär fastän de har flera barn. Lynn Kamerlin har också sett hur män drabbas av samma problematik när de blir den förälder som tar mer ansvar för familjen, till exempel efter en skilsmässa. Hon menar att det finns en relativt enkel lösning och det är att bygga upp en bra barnomsorg vid universiteten.

– Vid många universitet i USA är det redan så. Man lämnar sina barn i trygga händer redan från tre månaders ålder och har dem samtidigt nära sig. Det och längre öppettider möjliggör en akademisk karriär för kvinnorna.

Lynn Kamerlin påpekar vikten av olika valmöjligheter.

– Naturligtvis ska det finnas föräldraledighet och möjlighet att stanna hemma länge om det är det föräldrarna vill. Men likväl borde det finnas möjlighet till en tidigare barnomsorg.

I Sverige finns bara ett val, barnomsorg från att barnet har fyllt ett år. Alternativet att ordna privat barnomsorg skulle bli alldeles för dyrt och är orealistiskt med en forskarlön som bas. Resultatet blir att många kvinnor är borta från forskningen alldeles för länge.

Fixa det enklaste först

Lynn Kamerlin betonar att det i grunden behövs en strukturell förändring. Fler kvinnor måste in i systemet och synas och någonting måste göras åt de omedvetna fördomarna. Det finns många frågetecken, varför söker till exempel färre kvinnor projektbidrag från Vetenskapsrådet eller från ERC?

Hon förespråkar ett mycket aktivt arbete med dessa frågor, men under tiden föreslår hon att universiteten ordnar det som faktiskt går att åstadkomma redan nu – en bättre barnomsorg. Hennes arbetsplats, Biomedicinskt centrum i Uppsala, är tillräckligt stort för att kunna öppna en egen förskola, menar hon.

– Vi börjar där och öppnar ett dagis. Då har vi i alla fall kommit ett steg längre och kan jobba vidare med alla andra frågor.

Vetenskaplig artikel: Science faculty’s subtle gender biases favor male students (PNAS) (engelska) Länk till annan webbplats.

Vetenskaplig artikel: Parental leave and the glass ceiling in Sweden (IFAU) (engelska) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Kvinnor lockar kvinnor att forska