Skev maktfördelning grogrund för trakasserier

Astronomen Geoff Marcy och ebolaforskaren Michael Katze skapade båda stora rubriker i USA för ett par år sedan, när det avslöjades att de sextrakasserat kvinnliga kolleger under lång tid. Sedan dess har fler amerikanska toppforskare figurerat i tidningarna och ännu fler fått stå till svars för sina handlingar internt.

En som väl känner till fallet med astronomen Geoff Marcy är Meg Urry som är professor i fysik och astronomi vid Yale University i Connecticut. Under åren 2013-2017 var hon ordförande för organisationen American Astronomical Society, AAS.

− Det var fyra kvinnor som tillsammans anmälde Geoff Marcy och jag tror inte att någon av dem hade vågat göra det ensam. Han var mäktig och värdefull för sitt universitet UC Berkeley, eftersom han generade stora pengar, mycket aktivitet och bra publicitet, säger Meg Urry.

Efter fallet med Geoff Marcy har många fler kvinnliga astronomer vittnat om sexuella trakasserier. En del har vänt sig direkt till Meg Urry:

− Ett typiskt exempel är en ung kvinna som presenterar sitt arbete på en konferens. En forskare som hon ser upp till visar stort intresse för hennes poster och hon blir glad, men sedan frågar han om hon vill följa med till hans rum. Den kvinnan kommer sedan ägna mycket energi åt att navigera runt sådana situationer, medan jämnåriga unga män bara kan ägna sig åt att nätverka.

Kvinnor kan anmäla till tipslinje

Under Meg Urrys ledning stramade American Astronomical Society upp sin policy mot sexuella trakasserier. Nu finns en tipslinje där kvinnor kan anmäla sexuella trakasserier och vid entrén till AAS möten står alltid en skylt med texten ”If It’s Unwanted, It’s Harassment”.

− Skylten är jättestor och går inte att missa. Vid registreringen måste deltagarna dessutom signera att de läst AAS regler mot trakasserier och om hur man ska uppföra sig på våra möten.

Kvinnor som känner sig trängda kan även få hjälp av en grupp som heter Astronomy Allies. Gruppen är fristående från AAS och består av astronomer som stöttar varandra på möten. Den som inte blir av med en efterhängsen man skickar ett sms till gruppen och då dyker den person som har jour upp. Personen kan till exempel låtsas att de stämt träff för att göra sällskap till ett möte och så löser sig situationen på ett smidigt sätt.

− Astronomy Allies är ett bra initiativ med många fördelar. Kvinnor får hjälp, ingen dömer dem och de måste inte anmäla sexuella trakasserier om de inte vill dra igång en sådan process.

Både Astronomy Allies och AAS uppmuntrar dock människor att rapportera sexuella trakasserier till AAS.

− Om vi inte känner till problemet så kan vi inte lösa det.

Män dominerar på högre tjänster

En grogrund för sexuella trakasserier är att män dominerar stort på de högre tjänsterna vid amerikanska universitet, trots att kvinnor är i majoritet på grundutbildningarna. De som vill göra karriär inom akademin är beroende av att hålla sig väl med handledare och överordnade.

− Jag tror att många handledare är väldigt medvetna om sin maktställning, medan andra inte är det. En del verkar tro att de fortfarande är 25 år − de hänger med studenterna, tror att de är kompisar och att en romans är okej. Det är det inte. Vi måste vara tydliga med att professionella relationer inte är romantiska relationer. Man dejtar inte sina studenter, punkt slut.

Alla amerikanska universitet har inte regler när det gäller relationer, men Meg Urry märker att fler och fler inför sådana. Vid Yale University har det funnits tydliga regler i cirka 15 år.

Får inte dejta studenter

På Yale får professorer inte dejta studenter. När det gäller doktorander är reglerna lite mjukare eftersom doktoranderna är äldre.

− Professorer får inte dejta doktorander på sin egen institution eller på närliggande institutioner, men de får dejta doktorander inom helt andra ämnen. Då måste dock båda parter berätta om förhållandet på sin respektive institution, för att skydda doktoranden från repressalier om förhållandet tar slut.

Meg Urry anser att alla universitet, forskningslabb och forskarorganisationer behöver tydliga regler mot sexuella trakasserier.

− Vi måste också föra en diskussion om värderingar och hur vi värdesätter kvinnors forskning. Att sitta och kommentera kvinnliga studenters kroppar är inte att visa dem respekt. I en sådan miljö känner sig kvinnliga forskare inte välkomna.

Vanligt vid fältstudier

Sverige har ingen samlad statistik som visar hur vanligt det är med sexuella trakasserier inom akademin, och situationen är densamma i USA. Där finns dock några mindre studier som ger en fingervisning om storleken på problemet.

I en studie från 2014 (Clancy et al) tillfrågades forskare inom bland annat arkeologi, geologi och antropologi om de upplevt sexuella trakasserier när de varit ute på fältet och forskat. Studien blev uppmärksammad och startskottet för USA:s debatt om sexuella trakasserier inom akademin.

− 71 procent av alla kvinnor uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier, som sexuella kommentarer och olämpliga samtalsämnen, vid fältstudier. 26 procent av kvinnorna svarade att de varit med om oönskad fysisk kontakt, vilket inkluderar allt från tafsande till våldtäkt. Det är häpnadsväckande höga siffror.

Det var inte så många män som valde att svara på enkäten, men av dem som svarade angav 41 procent att de utsatts för sexuella trakasserier vid fältstudier, och 6 procent att de utsatts för oönskad fysisk kontakt.

Makt och inte romantik

Studien visade också att männen oftast trakasserades av personer i samma ställning som dem själva, medan merparten av kvinnorna trakasserades och attackerades av någon överordnad.

− Det visar tydligt att beteendet handlar om makt och inte om romantik. Bland kvinnliga doktorander och postdoktorer uppgav 86 procent att de varit med om oönskad fysisk kontakt, medan motsvarade siffra för fakultetsmedlemmar bara var 2 procent.

Även inom astronomi är det vanligt att resa bort och forska, eftersom teleskopen ligger på ensliga platser.

− En liknande studie har gjorts bland astronomer och även för oss är siffrorna höga. Jag tror att de här studierna har fått forskare inom många ämnen att fundera på hur man kan öka säkerheten vid jobb långt hemifrån.

Rapportera till finansiärer

För att minska de sexuella trakasserierna och övergreppen inom akademin kan förändringar förstås behöva ske på flera nivåer. Kongressledamoten Jackie Speier har flera lagförslag som Meg Urry tycker är intressanta.

− Ett förslag är att universitet skulle vara tvungna att rapportera till forskningsfinansiärer om en professor har sextrakasserat en student. Ett annat förslag är att finansiering skulle kunna ges direkt till doktorander, för att göra dem mer oberoende. Idag går finansieringen i USA alltid till en professor som i sin tur betalar doktorandens lön.

Eftersom Jackie Speier är demokrat är det osannolikt att det blir något av hennes lagförslag så länge kongressen ser ut som den gör nu.

− Nu tystar universitet ned problem med sexuella trakasserier, eftersom de är rädda om sitt rykte och rädda att bli stämda av båda parter. Jag tror dock att ett universitet skulle vinna på att visa att man bemött trakasserier på ett bra sätt. Det skulle framstå som ett ansvarsfullt universitet som studenter och deras föräldrar kan lita på, säger Meg Urry.

Läs också i Curie: Även stjärnforskare ska straffas för övergrepp