Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Militära figurer står på en karta över östra Europa.

Kriget i Ukraina har lett till att många misstänkta spioner har utvisats från Västeuropa. Foto: Depositphotos

NYHET

Krig föder fler desperata spioner

Krig föder fler spioner och dagens geopolitiska läge är inget undantag. Sedan Ryssland inledde sitt anfall på Ukraina har rekordmånga misstänkta spioner utvisats från Västeuropa. Samtidigt har flera svenska universitet internationella forskarsamarbeten som är tveksamma utifrån ett säkerhetsperspektiv.

I studien Espionage by Europeans 2010–2021 analyserar forskningsledaren Michael Jonsson och analytikern Jakob Gustafsson, båda vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, öppet kända fall av infiltrations- eller insiderspionage. Totalt handlar det 62 individer, varav 42 dömdes för spionage under den här tiden.

– Det är troligen bara toppen av ett isberg. Bara sedan rapporten publicerades förra året har ytterligare 26 individer anklagats för spioneri, och 14 har fällts. Vi trodde att vi skulle få se en ökning av antalet fall, men det här är helt exceptionellt, säger Michael Jonsson.

Ryssland ligger bakom de flesta spionfallen

Studien visar att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall i Europa. Från den aktuella tidsperioden finns spektakulära exempel på operationer som tros ha genomförts av ryska underrättelsetjänster, som giftattacken i Salisbury, mordförsöket på en bulgarisk vapenhandlare och sprängningen av vapenförråd i Tjeckien av ryska spioner.

– Vi har byggt upp en bild av den ryska underrättelsetjänsten som fantastiskt skräckinjagande och skicklig, men de har visat sig vara påtagligt mänskliga och felbara, ibland rentav klantiga. Troligen kommer de att fortsätta ta allt större risker, bland annat för att kunna kringgå sanktioner, säger Michael Jonsson.

Att så här många har utvisats på så kort tid får en betydande effekt för Putins underrättelseverksamhet.

En orsak till den ökande desperationen är att sedan Rysslands anfallskrig på Ukraina inleddes har totalt cirka 500 ryska diplomater utvisats från flera olika europeiska länder. Enligt Säpo brukar en tredjedel av ambassadpersonalen vara underrättelseofficerare.

– Att så här många har utvisats på så kort tid får en betydande effekt för Putins underrättelseverksamhet. Nu finns tecken på att Ryssland i större utsträckning har börjat använda sig av illegalister, men det är en väldigt stor investering och mitt intryck är att man får ut relativt lite.

Tillgång till hemligstämplat material

Underrättelseofficerare rekryterar också personer som ska spionera för Rysslands räkning. Michael Jonsson beskriver det som olika kluster av personer som kan vara av intresse, till exempel män med en bakgrund inom militären eller underrättelsetjänsten. En annan grupp består av konsulter, forskare eller tjänstemän på en myndighet eller ett universitet.

– De mest värdefulla spionerna är sannolikt de som har tillgång till hemligstämplat material om stridskrafter, vapen och försvarsförmågan. Men du kan även vara intressant som spion om du har information om ny forskning, innovationer och ny teknik, säger Michael Johansson och tillägger:

– Ryssland vill ändra på den europiska säkerhetsordningen och så länge kriget i Ukraina pågår finns en ökad hotbild för Sverige. Det ökar också behovet av industrispionage, vilket kan påverka både svenska företag och lärosäten.

När det handlar om industrispionage kan nog ett universitet ses som en lägre hängande frukt jämfört med försvarsindustrin...

Tony Ingesson, lektor och forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet, säger att det är välkänt att till exempel Kina använder sig av utbytesstudenter för att spionera.

– När det handlar om industrispionage kan nog ett universitet ses som en lägre hängande frukt jämfört med försvarsindustrin som har väl upparbetade rutiner. Jag upplever det som att Lunds universitet är hyfsat uppmärksamma på farorna och har vidtagit åtgärder, även om det inte är mitt område, säger han.

Så rekryteras nya spioner

Hur främmande makt går tillväga för att rekrytera nya spioner vet han desto mer om. Den som forskar inom ny teknik eller har en koppling till försvarsindustrin bör vara uppmärksam om det plötsligt dyker upp en ny kontakt som visar ett stort intresse för personen hen kontaktat och för personens arbete.

– Ofta uppstår en situation där det kan verka som om du har initierat kontakten, när det egentligen är tvärtom. Den nya bekantskapen är generös och vill ofta bjuda på saker, utan att du förväntas bjuda tillbaka, säger Tony Ingesson.

Därefter ber personen om något enkelt, som kontaktuppgifter till en chef eller tillgång till en forskningsrapport, men sedan sker en eskalering.

– Det kommer en punkt där du går över gränsen och får pengar för dina tjänster.

Han uppskattar att det sker ett hundratal sådana kontaktförsök under ett år i Sverige och särskilt intressanta är personer som både sitter inne med intressant information och har en viss personlighet.

– Psykologiskt brukar man säga att de här personerna har en narcissistisk personlighet och troligen är lite missnöjda med sin position i yrkeslivet. De kan också genomgå någon form av livskris, en skilsmässa, ekonomiska problem eller alkoholproblem, men fortfarande vara välfungerande på jobbet.

Mer vilda västern idag

Tony Ingesson betonar att alla kontaktförsök inte är särskilt avancerade, utan kan vara av lågbudgetkaraktär, till exempel en invit via ett mejl.

– Man får komma ihåg att en underrättelseorganisation inte skiljer sig så mycket från vilken organisation som helst. Där finns också budgetar, chefer och mål att förhålla sig till. Därför är inte alla operationer så förslagna och ”spetsiga” som de kanske framställs på film och på böcker.

Både den ökade aktiviteten från den ryska underrättelsetjänsten och mer kraftfulla motåtgärder från Västeuropa gör att det rapporteras om spioner och underrättelseoperationer var och varannan dag. Något som får Tony Ingesson att dra paralleller till kalla krigets dagar.

– Då fanns å andra sidan fler spelregler än idag och en viss återhållsamhet i det faktum att vi visste att öst spionerade på oss och tvärtom. I dag har det blivit mer vilda västern med mord på avhoppare och sprängningar. Krig föder desperation och så länge kriget i Ukraina pågår kommer den här situationen att bestå, säger han.

Även om Ryssland står bakom den överväldigande majoriteten av alla underrättelseoperationer i Sverige och Europa har även Kina ökat sin aktivitet, inte minst vad gäller samarbeten med svenska universitet.

Fler svensk-kinesiska samarbeten

Enligt Jerker Hellström, Kinaforskare med bakgrund från Totalförsvarets forskningsinstitut och Swedish Center for China Studies, har samarbetet mellan svenska och kinesiska universitet ökat kraftigt de senaste åren, mätt i antal sampublikationer. Det gäller även med militära universitet i Kina.

– Det finns ingen granskning av dessa samarbeten från de svenska universitetens sida. Samtidigt betonade den förra regeringen att universiteten måste hantera riskerna på egen hand. Alla samarbeten behöver inte vara dåliga, men det behövs en bättre koll på vad det är som pågår, säger han.

Ett exempel på ett potentiellt tveksamt svensk-kinesiskt samarbete är inom det hypersoniska forskningsområdet, som enligt experter nästan uteslutande är av militärt intresse eftersom det handlar om en teknik som kan användas för framtida vapen. En hypersonisk robot färdas flera gånger snabbare än ljudets hastighet.

Om man som svensk vill ägna sig åt naturvetenskaplig forskning i Kina gäller det att förstå vem som är ens motpart.

Åtta svenska universitet uppges enligt Svenska Dagbladet ha samarbetat inom fältet tillsammans med kinesiska lärosäten under åren 2012–2020. Flera av forskarna från Kina kommer från försvarsuniversitet eller militära institut. Svenska lärosäten som listas är bland andra Lunds universitet, Chalmers, Umeå universitet, KTH och Stockholms universitet

– Om man som svensk vill ägna sig åt naturvetenskaplig forskning i Kina gäller det att förstå vem som är ens motpart. Kina gör allt för att bli oberoende av omvärlden tekniskt och om man kan få hjälp för att nå det målet tar man chansen. Då behöver man som utländsk forskare tänka efter både en och två gånger. Det finns exempel på svenskar som kanske inte borde ha åkt dit, säger Jerker Hellström.

Efterlyser kunskapsbank för universitet och företag

Han efterfrågar någon form av kunskapsbank både för svenska universitet och företag som vill inleda samarbeten med Kina inom det naturvetenskapliga området. I till exempel Nederländerna startade nyligen ett kontor för kunskapssäkerhet som är knutet till Näringsdepartementet. Liknande upplägg finns i Australien, Kanada och Storbritannien.

– En möjlig lösning skulle kunna vara någon form av statlig helpdesk, dit både företag, universitet och forskare kan vända sig för att få hjälp. Det kan handla om allt från hur man kan skydda sig från patentintrång och behålla sina anställda till att få hjälp med kommunikationen och att förstå ny lagstiftning i Kina. 

På frågan om svenska universitet och lärosäten har varit naiva visavi Kina svarar Jerker Hellström att det finns en stor okunskap om hur den kinesiska staten fungerar.

– En kinesisk forskare som är knuten till ett militärt universitet i Kina skulle aldrig agera på ett sätt som inte gynnade den kinesiska statens intressen. Men generellt tycks de inte uppfatta sin forskning som kontroversiell. Det finns svenska forskningssamarbeten där militära forskare inte försöker dölja sina uppsåt, utan till och med poserar på bild i sina uniformer, säger han.

Rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut: Espionage by Europeans 2010-2021. A Preliminary Review of Court Cases Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie: Akademin särskilt utsatt för spionage och påtryckningar

Ordlista

Underrättelseofficer är anställd av staten och rekryterar bland annat personer som kan spionera för sitt hemlands räkning. De har oftast diplomatisk immunitet.

  • Spion är en person som levererar information som kan skada en nations säkerhet till en främmande makt. En spion bryter alltid mot lagen.
  • Ordet agent används ofta på samma sätt som spion, men rent juridisk är det inte säkert att en person som förmedlar underrättelseinformation till sin uppdragsgivare bryter mot lagen.
  • Illegalist är en person som oftast under falsk identitet har sökt medborgarskap i ett annat land. Hen lever ett till synes vanligt liv tills det kommer en signal från hemlandet om att spionera eller utföra sabotage. Benämns ibland sovande agent.
  • Industrispionage som också kallas affärsspionage eller företagsspionage innebär samma typ av verksamhet som annat spionage, men den utsatta parten är företag och målet är att få tag i företagshemligheter.

Du kanske också vill läsa

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...