Så har kriget påverkat forskningen om Ryssland

Under 2022 hade Emil Edenborg, statsvetare och biträdande lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, planerat att intervjua representanter för hbtq-organisationer på plats i Ryssland. Arbetet ingick i ett forskningsprojekt om deras erfarenhet av internationellt stöd och hur de förhöll sig till säkerhetssituationen. Sedan kom Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det var inte längre möjligt att göra intervjuer på plats.

– Situationen för hbtq-personer var dålig redan innan invasionen, men försämrades nu drastiskt med nya lagar och ett extremt aggressivt klimat. All form av hbtq-aktivism är idag i princip helt förbjuden i Ryssland, säger Emil Edenborg.

Intervjuer på plats kan försätta informanterna i fara

Det fanns en mängd praktiska skäl till att det inte var en god idé att resa. UD, och därmed Stockholms universitet, avrådde. Det var oklart om han kunde få visum och om försäkringar gällde. Men det främsta skälet för Emil Edenborg att avstå från att åka var säkerheten för informanterna.

– Det var inte lämpligt att genomföra intervjuerna på plats. Vi skulle kunna försätta dem i ytterligare fara, säger han.

Edenborg har istället genomfört intervjuer digitalt. Dessutom har forskningsprojektet delvis ändrat inriktning och kommit att handla mer om internationella biståndsgivare.

På uppmaning av regeringen avbröt svenska lärosäten sina kontakter med statliga institutioner i Ryssland och i Belarus i mars 2022. Forskare ska inte heller ta nya kontakter, men det är tillåtet att ha kontakt med enskilda forskare.

Beslutet påverkar alla som forskar om Ryssland. Ludmila Pöppel är professor i ryska vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om diskursanalys, alltså om att på olika sätt analysera texter.

– Jag deltar inte i konferenser som arrangeras av mina kolleger i Ryssland och jag avstår från att publicera i ryska tidskrifter. Mitt samarbete med enskilda forskare är begränsat, berättar hon.

Vikten av att stödja Ukraina

Claes Levinsson, prefekt vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier IRES vid Uppsala universitet menar att situationen är ny för dem som forskar om Ryssland. Inte ens under sovjettiden avbröts samarbetet mellan svenska och sovjetiska forskare.

– Även under kalla krigets absolut värsta tid så var Sovjetunionen fortfarande öppet för forskarkontakter och olika typer av utbyten. Det syftade till att kyla ner situationen och det fanns en uppfattning om att forskarna stod utanför det politiska. Man såg det som en möjlighet att kunna påverka och följa utvecklingen på ett väldigt nära håll. Den möjligheten har vi helt stängt.

Även under kalla krigets absolut värsta tid så var Sovjetunionen fortfarande öppet för forskarkontakter och olika typer av utbyten.

Samtidigt understryker han, precis som de andra forskarna Curie talat med, betydelsen av att forskare stödjer Ukraina.

– Det är viktigt att vi som är akademiker markerar mot det brott och övergrepp som Ryssland begår mot Ukraina.

Försiktig i kontakterna med ryska forskare

Bo Petersson är professor i statsvetenskap vid Malmö universitet med Ryssland och forna Sovjetunionen som forskningsfält.

– Fram till februari 2022 hade jag ett rikt nätverk med ryska forskarkolleger som jag stödde mig på i min forskning. Det är nästan uteslutet nu.

Det finns inget förbud mot individuella kontakter, men, menar Bo Petersson, ibland är det svårt att avgöra vad som är en individuell kontakt och vad som är en institutionell kontakt. Hur betraktas till exempel en individuell kontakt med en professor vid Moskvas statliga universitet?

För Bo Petersson är det uteslutet att ha kontakt med forskare som uttalat stöd för Putinregimens krig i Ukraina. Men att ha kontakt med forskare som ställer sig kritiska till kriget är inte heller oproblematiskt. Det främsta skälet att vara försiktig när det gäller kontakter med sådana forskare i Ryssland är att interaktioner kan innebära en fara för de ryska kollegorna.

– Om det är en forskare som man vet har stark integritet och en aktiv opposition mot det ryska kriget i Ukraina utsätter man personen för en risk om man har kontakter som leder fram till forskningsprodukter där Rysslands krig kritiseras. Man vill helt enkelt inte försätta sina gamla vänner i fara eller få dem stämplade som utländska agenter, säger han.

Kvaliteten på forskningen kan bli lidande

I Ryssland är det straffbart att kritisera kriget och Claes Levinsson nämner att Ryska rektorers råd, en organisation som representerar över 700 ryska rektorer, i mars 2022 uttryckte sitt stöd för invasionen.

– Om din högsta chef stödjer Kremls politik, så gör du nog bäst i att inte prata om de här frågorna, säger han.

För Bo Petersson är kontentan att det oftast är lättare att avstå från kontakter. Något han tror på sikt kan leda till att kvaliteten på forskningen om rysk politik och ryska samhällsförhållanden blir lidande.

Han berättar också att några forskare som han tidigare haft i sitt nätverk stöder invasionen.

– De har blivit regimmegafoner och då är det självfallet inte intressant att ta del av vad de säger eller att ha kontakt med dem.

Kremlologins återkomst

Vad innebär den nya situationen för vår kunskap om Ryssland? Bo Petersson talar om ”kremlologins återkomst”. Forskare är hänvisade till officiella dokument och deklarationer. Själv har han ägnat tid åt att studera de texter som publicerats på Kremls hemsida.

– Det handlar om att tolka tecken och försöka hitta meningsfulla mönster i ett massivt material. Texterna erbjuder inte några större nyanser, men det är ändå nödvändigt att tillgodogöra sig det här materialet för att se skiftningar och tendenser, säger han.

De har blivit regimmegafoner och då är det självfallet inte intressant att ta del av vad de säger eller att ha kontakt med dem.

Claes Levinsson menar att forskarna trots det förändrade läget har en god bild av vad som händer i det ryska samhället. Han tillägger att den nya situationen har skapat nya möjligheter till information.

– Vi fokuserar nu mer på andra grupper som vi inte i lika stor utsträckning studerat tidigare. Det handlar framförallt om den stora diasporan som nu finns utanför Ryssland i det postsovjetiska området, säger Claes Levinsson.

Svåra frågor för Rysslandsforskningen

Sedan februari 2022 har hundratusentals ryssar lämnat landet och befinner sig utomlands.

Tomas Sniegon är universitetslektor i Europastudier vid Lunds universitet och har forskat om det politiska förtryckets roll i det sovjetiska samhället och om hur minnet av Gulag används i Putins Ryssland. Han ser en utmaning i att perspektiven hos dem som lämnat Ryssland kan bli överrepresenterade i forskningen.

Tomas Sniegon tror att Rysslandsforskningen står inför svåra frågor om vilka perspektiv forskarna ska anlägga. Han menar till exempel att Rysslandsforskningen inte enbart bör ägna sig åt ett snävt definierat offerperspektiv och ett lika snävt definierat förövarperspektiv.

– Min forskning handlar om någonting som heter det ”icke-civila samhället”, uncivil society, det vill säga om dem som förespråkar alternativ till det liberala, parlamentarisk-demokratiska samhället i den centraliserade auktoritära statens namn. Och det finns säkert mer som vi bör diskutera.

Studenter på grundkurser kan inte längre studera på plats i Ryssland. Kommer kriget att påverka återväxten av forskare?

Bo Petersson tror inte att det har så stor betydelse, i alla fall inte på kort sikt.

– Situationen försvårar på många sätt, men den kanske också gör det mer spännande och utmanande att forska om landet, säger han. Det säkerhetspolitiska behovet av att studera landet väger upp.

Större intresse för forna Sovjetstater

En konsekvens av den fullskaliga invasionen, vid sidan av de praktiska hindren, är den debatt om avkolonisering som blivit central inom Östeuropastudier. Förespråkare menar att alltför mycket forskning gjorts utifrån ett ryskt perspektiv. Den inflytelserika amerikanska organisationen Association for Slavic, East European, and Eurasian Studies hade avkolonisering som tema för sin konferens 2023.

Situationen försvårar på många sätt, men den kanske också gör det mer spännande och utmanande att forska om landet.

Debatten har lett till ett tydligare krav på att länder som ingick i Sovjetunionen ska studeras i sin egen rätt. Att fokus flyttas bort från centrum påverkar också perspektivet på Ryssland.

– För Rysslandsforskningen innebär det ett större intresse för regioner. Att inte sitta i Moskva och titta ut över världen, utan sitta ute i regionerna och titta in mot Moskva, säger Claes Levinsson.

Samtidigt är det idag minst lika svårt för utländska forskare att arbeta i regioner som i Moskva eller Sankt Petersburg.

Bo Petersson menar att avkoloniseringsperspektivet har lett till att fler studerar Ukraina och andra stater i regionen. Färre, relativt sett, kommer, enligt honom, att studera Ryssland då landet förlorat i attraktionskraft.

Känslomässiga reaktioner på kriget

Forskarna har förstås känslomässiga reaktioner på kriget. På det våld som Ukraina utsätts för, men också på hur Ryssland förändrats.

Bo Petersson har skrivit en personlig text för Statsvetenskaplig Tidskrift om sina reaktioner på den fullskaliga invasionen, och som publicerades i februari 2023. I texten skriver han bland annat: ”Barbariet, den nakna och brutala kraft som Putin släppte lös, var något som jag inte hade förväntat mig att se.”

Tomas Sniegon berättar att alla Rysslandsforskare han känner har blivit väldigt påverkade emotionellt.

– Jag har studerat kalla kriget i mer än tre decennier och funderingar kring Sovjetunionen och Ryssland har varit en stor del av mitt liv. Vi hoppas att kriget tar slut så snart som möjligt. Men jag är osäker på om jag under mitt arbetsliv kommer att kunna resa till Ryssland igen. Det är en märklig sak. Så sent som 2019 undervisade jag vid Lomonosovuniversitetet i Moskva.

...jag är osäker på om jag under mitt arbetsliv kommer att kunna resa till Ryssland igen.

Han ser också hur hans doktorander, som kommer från Ryssland och Ukraina, påverkas av kriget.

– De är förstås inte bara forskare, utan också människor vars familjer och släktingar drabbas.

Hur framtiden för Rysslandsforskningen kommer att se ut har, bland annat, att göra med hur kriget fortskrider och den politiska utvecklingen i stort.

Emil Edenborg tror att HBTQ-personer och oppositionella i Ryssland, om situationen blir mer stabil, kan komma att utveckla nya strategier för hur de ska hantera säkerhetssituationen. Det kanske ger nya ingångar för forskare.

– Det råder en väldigt stor försiktighet bland oss forskare kring hur vi ska agera. Jag tänker att längre fram, när strukturerna satt sig, blir det kanske klarare vad som är möjligt och vad som inte är möjligt.

Misstänksamhet mot forskare som stannat kvar

Tomas Sniegon tror att även om Ryssland blir ett öppnare samhälle, så kommer det att finnas frågor kring huruvida man kan lita på varandra. Synen på de forskare som stannat kvar i Ryssland och jobbat för statliga institutioner kan komma att präglas av ökad misstänksamhet.

– En sådan tanke kan kännas obehaglig men ändå logisk med hänsyn till vad Ryssland gör i Ukraina. Det kommer dock att vara nödvändigt att öppet kunna diskutera dessa saker och inte hamna i förhastade, alltför schematiserande slutsatser, säger han.

Att inte kunna besöka Ryssland kommer, i ett längre perspektiv, påverka kunskapen om landet menar Emil Edenborg.

– Ska man med trovärdighet kunna beforska en kontext under en längre period så kan man inte befinna sig helt och hållet utanför den, säger han.

Läs mer:

Times Higher Education: Russian rectors’ union echoes Kremlin propaganda on Ukraine (March 2022) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

News of the Association for Slavic, East European, and Eurasian Studies (March 2023) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Statsvetenskaplig tidskrift: Felslut och önsketänkanden. Om Rysslandsforskarna, Putin och utvecklingen fram till kriget. (2023) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Sanktionerna drabbar klimatforskningen hårt (Curie)

Nu bryter forskarvärlden med Ryssland (Curie)

Oscar Jonsson har det militära i blodet (Curie)

Krig föder fler desperata spioner (Curie)