Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Bild tagen ovanifrån på partikelacceleratorn FAIR i Tyskland

Den nya partikelacceleratorn FAIR som nu byggs i Tyskland är ett multilateralt samarbete där Ryssland är en aktiv part. Foto: D. Fehrenz

NYHET

Nu bryter forskarvärlden med Ryssland

Beslutet att stoppa alla forskningssamarbeten med ryska och belarusiska institutioner innebär att flera utbyten har avbrutits. Internationella samarbeten inom rymd- och polarforskning hör till de områden som kommer att påverkas mest av sanktionerna.

Det har gått två veckor sedan regeringen gav beskedet att alla forskningssamarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus ska avbrytas. Beslutet är ett led i att sätta press på länderna och nå ett slut på kriget som skördar civila offer i Ukraina.

Många lärosäten och forskningsfinansiärer som tidigare hade samarbeten med institutioner i Ryssland eller Belarus har nu avslutat eller fryst dessa.

Skickar signal till Ryssland

Vetenskapsrådet, som är Sveriges största forskningsfinansiär, har brutit med sin ryska motsvarighet Russian Fondation for Basic Research. De båda forskningsråden har sedan många år haft ett Memorandum of Understanding i syfte att främja forskningssamarbete mellan Sverige och Ryssland.

Att samarbetet nu avbrutits skickar en signal till Ryssland, menar Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström. Han tror inte att det kommer få några direkta konsekvenser för svenska forskare.

− Det pågick inget aktivt samarbete.

För Vetenskapsrådets del har sanktionerna mot Ryssland även påverkat sommarskolan RACIRI, som har arrangerats sedan år 2013. Den är ett samarbete mellan Sverige, Tyskland och Ryssland genom Röntgen-Ångström-Cluster och Ioffe-Röntgen-Institutet.

− Tillsammans med Tyskland har vi bestämt att årets sommarskola kommer genomföras utan ryskt deltagande, säger Sven Stafström.

Tyskland var det första landet att besluta om frysta forskningssamarbeten med Ryssland och Belarus. Sedan har flera länder inom EU, efter gemensam dialog, fattat liknande beslut.

Polar- och rymdforskning påverkas

Att avsluta eller frysa små samarbeten där ett fåtal länder deltar är en sak. I stora, multilaterala samarbeten, blir det betydligt svårare att hantera Rysslands roll, förklarar Sven Stafström. Han nämner som exempel forskningsinfrastrukturen FAIR. Det är en acceleratoranläggning för kärn-, hadron- och jonfysik som är under uppbyggnad i Tyskland.

− Där är Ryssland en aktiv part. De ska till exempel leverera vissa komponenter och det finns juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi för aktiva diskussioner i de internationella sammanhang där vi medverkar och jag hoppas att vi ska kunna komma till kloka beslut som innebär att vi fryser samarbetena med Ryssland, säger Sven Stafström.

Han tycker att det är bra att den svenska regeringen har gett ett tydligt besked om sin syn på samarbete med Ryssland och Belarus mot bakgrund av kriget i Ukraina.

− Det hjälper oss att agera på ett internationellt plan.

Han pekar på polarforskningen som ett område som påverkas mycket av kriget i Ukraina, i och med att Ryssland i de sammanhangen är en central aktör. Förra veckan meddelade till exempel Arktiska rådet, där Ryssland ingår, att man pausar all sin forskning. Bland annat stoppas expeditionen med den svenska isbrytaren Oden, som skulle ha genomförts på ryskt vatten.

Även inom rymdforskningen, som ofta bedrivs i internationella samarbeten och med ryskt deltagande, verkar kriget kunna få stor påverkan. Det syns för övrigt redan i en svensk kontext genom att Rymdstyrelsen har fått flytta fram uppskjutningen av forskningssatelliten Mats. Den var planerad att sändas iväg i år via en rysk rymdbas, men nu får Rymdstyrelsen tänka om.

Akademin som politiskt maktmedel?

Inom akademin i Sverige har beslutet om att avbryta forskningssamarbetena med Ryssland och Belarus genomgående fått positiv respons, men det har förekommit kritik.

Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen skriver på sin blogg att man genom de här åtgärderna använder akademin som ett maktmedel i krig. Det, menar han, kan inte ses som annat än att den akademiska friheten ”inordnas som ett renodlat politiskt medel bland många andra”.

Han skriver att det är hans bestämda åsikt att ”detta är ett sluttande plan, vars konsekvenser kan bli svåra att överblicka och som i värsta fall på sikt kan leda till en helt annan inställning när det gäller den akademiska friheten i EU och i medlemsstaterna.”

Utbildningsminister Anna Ekström tycker inte att regeringen och EU använder akademin som ett maktmedel.

− Det håller jag inte med om. Det handlar om att vi fryser samarbeten med ryska institutioner.

Hennes bild är att den svenska forskarvärlden i huvudsak har välkomnat beslutet.

− Det visar att man har förstått hur allvarligt läget är och varför vi gör detta.

Gäller inte enskilda forskare

Beslutet att stoppa forskningssamarbeten med Ryssland och Belarus gäller bara mellan institutioner och inte per automatik mellan enskilda forskare. Var gränsen går mellan individuella och institutionella samarbeten är dock inte alltid självklart. Det är upp till lärosätena och forskningsfinansiärerna att göra bedömningarna i varje enskilt fall.

− Om man har samarbeten får man se över om de är lämpliga att fortsätta med, säger Anna Ekström.

Syftet med att skilja på samarbete mellan enskilda forskare och samarbete mellan institutioner är enligt henne att man inte vill straffa alla ryska forskare för ett beslut som deras statsledning har tagit.

− Ryska forskare i Ryssland har varit aktiva i att kämpa för folkrätten och rättsstatens principer. Vi ska inte ställa enskilda forskare till svars, såvida de inte representerar den ryska statsledningen.

Projekt med ryska deltagare får fortsätta

Vetenskapsrådet har gått igenom alla projekt som de har beviljat medel sedan år 2015 och hittat tre pågående projekt där ryska forskare deltar. I slutet av förra veckan meddelade man att dessa projekt inte kommer att frysas utan löper vidare.

− Inga pengar har gått till ryska institutioner. Vi ser därför dessa kontakter som individuella. Därför kan de fortsätta, säger Sven Stafström.

Även fortsättningsvis tillåter Vetenskapsrådet att forskare som söker medel samarbetar med forskare som är verksamma i Ryssland eller Belarus inom ramen för sin ansökan. Förutsättningen är att de ryska eller belarusiska forskarna har egen finansiering eller att deras deltagande sker som ett in kind-bidrag. Medel från Vetenskapsrådet får inte föras över till Ryssland eller Belarus.

Andra forskningsfinansiärer har dragit en hårdare linje. Forskningsrådet Formas skriver på sin hemsida att de inte kommer att bevilja forskningsmedel till projekt där forskare som är verksamma vid institutioner i Ryssland eller Belarus medverkar.

Kan bli svåra att genomföra

Sven Stafström framhåller att det för såväl pågående som planerade projekt vilar ett stort ansvar på forskaren och lärosätet att försäkra sig om att kontakter och samarbeten är lämpliga utifrån svenska och europeiska politiska ställningstaganden. Detta gäller särskilt de säkerhetspolitiska aspekterna.

Även om Vetenskapsrådet inte kommer att stoppa de pågående projekten tror Sven Stafström att projekt där ryska eller belarusiska forskare deltar kan bli svåra att genomföra enligt plan.

− Rent praktiskt kan det bli svårt i och med att ryska forskare har svårt att lämna Ryssland. Om den ryska kollegan tar ställning för kriget tror jag också att det kan bli svårt av personliga skäl, men där är det upp till forskarna att avgöra hur de vill gå vidare.

Information om stöd till forskare för Ukraina (Vetenskapsrådets webbplats) Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 10 april 2019

David Isaksson

Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över...

Krönika 10 mars 2022

Dagen efter den ryska invasionen fick han på en brusig telefonlinje kontakt med direktören för Nationalmuseet för Ukrainas historia. Sen dess har de hörts nästan dagligen. Läs riks...

Nyhet 18 maj 2022

Charlie Olofsson

Den svenska universitetsvärlden har god beredskap för att ta emot ukrainska forskare. Det menar experter som Curie har pratat med.